Äldre inlägg (arkiv) till 13 juni, 2008

[Maria Sandström]

söker uppgifter om lärarinnan Clara Eugenia Peterson Johansson f.1860 verksam i Göteborg i slutet av 1800- talet, och eller början av 1900-talet
Tacksam för alla uppgifter om denna kvinnas levnadsöde?
M.v.h
Maria

[Maud Svensson]

För att undvika dubbelarbete - uppgifter om make och barn finns under Landskap: Göteborg: Efterlysningar: Skepparen Gustaf Rudolf Pettersson f. i Haga cirka 1840-1860

[Anna-Lena Hultman]

Ett inlägg har tagits bort på grund av brott mot ordningsreglerna. För att den efterföljande diskussionen inte skall bli hängande i luften har även de inläggen raderats.
 
Mvh
Anna-Lena Hultman
Anbytarvärd

[Ann-Mari Bäckman]

Ska man vara lite petig, så ska det handla om olika yrken i allmänhet under den här rubriken, inte om enstaka yrkesutövare. Det har de allra flesta frågande struntat i, även jag har ställt en fråga om en viss guldsmed.
 
Varför ställer man då inte frågan under det landskap personen hör hemma i? Jo, jag tror att de flesta, tror som jag att, man hoppas att någon har någon bok eller matrikel, som berättar om enskilda personer i yrket. Alltså  ställer man frågan här.  
 
Ann-Mari B

[Stefan Simander]

Är det verkligen uttalat att man inte också ska diskutera enskilda inom yrkena här?
 
Jag trodde i min enfald att det var både tillåtet och meningen!

[Ann-Mari Bäckman]

Stefan!
 
Enligt instruktionerna, så verkar det så, men jag misstänker att de flesta frågar om enskilda personer ändå. Ingen har ju haft några invändningar, så då är det väl bara att förtsätta så (om jag nu inte väckt den björn, som sover :-)!)
 
Ann-Mari

[Maria Sandström]

Hej igen , jag har sett att vår värd har tagit bort ännu ett inlägg som fanns här i morse.
Ett inlägg av en kvinna som förstod min fråga om lärarinnan Clara.
Jag vet att Clara var gift och hade barn , vilket Marianne Fredriksson vänligen hjälpte mig med.
Jag är intresserad av personen, kvinnan Clara och hennes liv samt hennes vilja att yrkesarbeta trots giftemål en vilja som var så brinnande att hon gick till Kungs för att få arbeta.
Ber Maud om ursäkt att jag var oförskämd mot henne ,vilket jag ångrar

[Maud Svensson]

Ursäkten godtagen, Maria!

[Olle Elm]

Gick igenom Svensk Folkskolematrikel 1904, men finner ej någon Clara Eugenia Peterson eller  Johansson.  
Vänligen,
Olle Elm

[Maria Sandström]

Tack Olle Elm för din hjälp, Clara verkar vara ett mysterium,  
vilket även  Maud verkar vara, som inte kan nås genom mailadressen.
Med vänliga hälsningar Maria

[Maud Svensson]

Nej då, jag är inget mysterium (och det är nog inte lärarinnan heller ). Det går alldeles utmärkt att nå mig via e-postadressen.

[Lennart Johansson]

Hej Maria,
 
Mysteriet med lärarinnan är förmodligen så att det är en svägerska till Clara Eugenia, nämligen Clara Emilia Petersson f. 1859-01-11 i Göteborgs Gustavi Domkf, som är den eftersökta lärarinnan. Möjligen kan en personförväxling ha skett.
 
Se vidare mina inlägg under Landskap: Göteborg: Efterlysningar: Skepparen Gustaf Rudolf Pettersson f. i Haga cirka 1840-1860.  
 
Mvh Lennart Johansson

[Amelie Edgren]

Hur hittar jag information om Högre lärarinneseminariet i Göteborg (1911)? Söker biografiska uppgifter om min farfars mamma Signe Barchman (född 1881 i Göteborg). Hon blev ämneslärarinna i Lysekil. Gifte sig med Johan Edvard Edgren (född 1878 i Lund) som var rektor i Lysekil under 1910-talet. Finns det några tryckta biografiska uppslagsverk över lärare i Lysekil?
Hur blev man en rektor?

[Christer Öberg]

Hej.
 
Jag undrar om det finns någon dokumentation över vilken utbildning man fick för att bli småskolelärarinna vid år 1883 (då blev min ff fm lärarinna vid 16 års ålder) i Norrbotten?

[Stefan Simander]

Christer, var det i en by? Vilken isåfall? Var hon lärarinna länge? Hela sitt liv? Eller ett kort tid?

[Christer Öberg]

Stefan,  
 
Lärarinnan hette Matilda Markström och hon var stationerad i de flyttbara småskolorna i Lakafors, Harrträsk, Harrbäcken och Porsnäs i Piteå lands, Norrbotten mellan 1883-1891. När hon gifte sig 1891 fick hon inte kvarstå i tjänst. Hon var alltså lärarinna i 8 år.

[Ingela Martenius]

Enligt folkskolans bestämmelser skulle lärarna ha genomgått folkskoleseminarium. Nu var småskolan inte en del av folkskolan utan en förutsättning för att man skulle få börja i den egentliga folkskolan; småskollärarna (eller oftare, småskollärarinnorna) skulle egentligen vara utbildade på småskoleseminarier. Men redan på den här tiden var det vanligt med obehöriga lärare - särskilt på landet var det inte ovanligt att någon som varit osedvanligt duktig i folkskolan kunde få en tjänst i småskolan. Många av de här obehöriga småskollärarna hade dock kompletterat folkskolan med folkhögskola; de första folkhögskolorna grundades i Sverige redan 1868 och blev snabbt viktiga för vidareutbildning av landsbygdens ungdom.
 
Så eftersom Matilda var så ung när hon fick sin tjänst så är det troligast att hon varit duktig i folkskolan och under konfirmationsundervisningen, samt eventuellt kompletterat med någon kurs på folkhögskola (den första folkhögskolan i Norrland var Ålsta utanför Sundsvall, 1873).
 
Ingela

[Christer Öberg]

Ingela, tack för denna information! Kan det finnas dokumentation om eventuell utbildning vid småskoleseminariet i Öjebyn?

[Ingela Martenius]

Alla småskoleseminarier var kommunala fram till 1931, då de förstatligades. Så det kommunala arkivet borde ha uppgifter.
 
Matilda kan också, efter den sexåriga folkskolan, ha gått i den frivilliga fortsättningsskolan (årskurs 7 och som från 1877 fick statsbidrag.
 
Allt är naturligtvis beroende på vad som fanns tillgängligt inom någorlunda avstånd från hemmet - men man var inte främmande för att skicka även flickor till skolor som innebar att de måste inackorderas på annan ort; dock skickade man knappast en norrlandsflicka till Skåne t.ex.
 
Ingela

[Göran Stenberg]

Påståendet att alla småskoleseminarier var kommunala är felaktigt. I Haparanda fanns ett statligt seminarium, inrättat i slutet av 1800-talet och avsett för blivande lärare med tjänstgöring i Finnmarken. Eleverna fick förmånliga villkor om de förband sig att tjänstgöra ett visst antal år i finsktalande områden.
GS
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 09 juni, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 09 juni, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 09 juni, 2008)

[Göran Stenberg]

Småskoleseminariet i Öjebyn var antagligen landstingskommunalt och efterträdde ett tidigare ambulerande landstingsdrivet småskoleseminarium. Inträdesfordringarna var ofta ett bra folkskolebetyg och en preparandkurs el ev en folkhögskolekurs. Flickor med realexamen (el som det först hette realskoleexamen) kunde givetvis också söka in men de valde ofta hellre arbete inom kontor el dyl. Blivande folkskollärarinnor hade dock i regel minst realexamen.
GS
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 09 juni, 2008)

[Göran Stenberg]

Att det skulle ha funnits sexåriga folkskolor med statsunderstödda fortsättningsskolor i Norrbotten i slutet av 1800-talet är nog bara en chimär. De flesta av allmogens barn torde nog bara ha gått 5-6 år och då kanske endast varannan dag eller varannan vecka.

[Barbro Peterson]

Så här kunde det gå till i övre Norrland i början på 1900-talet.
 
När min mor, född i Kiruna 1912, började skolan gick hon i första klass endast tre veckor. Sedan flyttades hon direkt till andra klass, eftersom hon redan kunde läsa.
Efter sjätte klass ville hon fortsätta, men det tyckte morfar var alldeles onödigt. Nu upptäckte skolledningen också att denna flicka ju var ett år yngre än klasskamraterna och så ung kunde man ju inte få sluta skolan. Alltså meddelades att min mor måste gå om sjätte klass för att ha rätt ålder för att sluta. Då ilsknade morfar till och resultatet blev att min mor i alla fall fick fortsätta och hon tog till slut realen.
 
Nu uppstod nästa problem. Hon ville bli folkskollärare, men inte skickade man en så ung flicka ända till Umeå. (Fanns det inget på närmare håll?) Småskoleseminariet låg ju inte så långt bort. Det kunde morfar tänka sig, men då måste man, som vi såg ovan, tjänstgöra i Lappmarken. Det ville inte min mor, så av lärarplanerna blev intet.
 
Det blev istället jag i nästa generation som blev folkskollärare.  
 
Hälsningar / Barbro

[Göran Stenberg]

Martenius talar om fortsättningsskola år 1877. Här tror jag att det finns en diskrepans mellan ideal och verklighet. Jag har hört om fortsättningsskola på 1930- och 40-talen.

[Göran Stenberg]

Barbro, hej! Kiruna hade nog en ganska gynnsam skolsituation då folkskolan var välorganiserad och läroverk fanns på orten, varigenom barnen slapp inackorderas för att kunna fortsätta sina studier. Det var ju annars inackorderingen som var den stora stötestenen för många familjer när barnen skulle gå vidare till läroverksstudier. Men även småbarn kunde bli inackorderingar. Själv har jag ett exempel från Överkalix och där ansågs skolan så bristfällig på 1880-talet att familjen S lät inackordera sin son i Haparanda redan när han skulle börja småskolan.  
Tack för Ditt inlägg! Många hälsningar fr Göran

[Göran Stenberg]

Flickor med realexamen men utan seminarieutbildning kunde f ö få långa vikariat i småskolan. Då talar jag fortfarande om övre Norrland och tiden är runt 1920.

[Göran Stenberg]

Ett annat statligt - märk väl statligt! - småskoleseminarium fanns i Murjek. Det var inrättat för att trygga lärarbehovet i Lappmarken. Det var det som Barbro hänvisar till i sitt inlägg.                            Dessutom fanns ett privat småskoleseminarium i Stockholm, nämligen Ateneums småskoleseminarium som utbildade småskollärarinnor 1907-1928.
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 09 juni, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 09 juni, 2008)

[Göran Stenberg]

Barbro! Det fanns ju ett folkskoleseminarium i Luleå, men det var vid den tid Du åsyftar endast öppet för manliga elever. Så Umeå var verkligen närmaste orten.
Göran

[Stig Ronnegren]

Hej.
Under 1920 talet fanns det ungdomar från Tornedalen som studerade till lärare i Åbo universitet Finland. I Sverige fanns ju bara Lund och Uppsala  I min släkt finns det tre syskon som gjort det.Om det var lättare att komma in i Åbo  eller om det var billigare vet jag ej. Ingen av syskonen finns i livet så det går ej att fråga.
 
Hälsn Stig

[Göran Stenberg]

Roligt att Du tar upp den ekonomiska faktorn, Stig, för mycket längre tillbaka, på 1600- och 1700-talet, var det just ekonomin som gjorde att många rikssvenskar, dvs från hela västra rikshalvan, valde att studera i Åbo. Studenter levde helt enkelt billigare där. Det är ju mycket möjligt att så också var fallet i början av 1900-talet. Tornedalingarna kan väl även ha känt en sorts samhörighet med Finland.  
Många hälsningar/ Göran

[Jan Danielsson]

Hej Göran Stenberg!
En uppgift du lämnade på  morgonen den 9 juni gör mig förbryllad. Min mor, född 1908, tog sin folkskollärarexamen i Luleå år 1929, och det borde väl vara ungefär den tid som Barbro Petersson avser. Min mor hade egentligen inte heller någon formell skolunderbyggnad eftersom hon, troligen av hälsoskäl, mest undervisats i hemmet av sin moster tillika såväl styvmor som lärare vid seminariet. Möjligen hade hon tenterat vid flickskolan som privatist. En manlig kollega till henne i Välje skola hade däremot, enligt okontrollerad egen utsaga, genomgått folkskoleseminariet i Luleå efter att ha gått flickskola. Var dessa personer unika undantag, eller höll man inte så hårt på de formella kraven?  
Många hälsningar/ Jan Danielsson