Småskollärare / Småskollärarinna

[Ann-Britt Sandström]

Hej
Finns det förteckningar och namn på alla småskollärarinnor i Gillberga Södermanland, i slutet av 1880.
Hur gör jag, för att få fram dom uppgifterna?
Mvh/Ann-Britt

[Olle Elm]

Ann-Britt Sandström,
Det finns s k Folkskolematriklar som  också innehåller småskollärarinnor. Om följande publikation är en sådan, vet jag inte. Den borde väl vara värd att undersöka:
 
        Titel:
             Svensk folkskolematrikel ... 1889 : utförlig och fullständig matrikel öfver Sveriges
             folkskollärare, organister, kantorer och klockare : samt seminariilärare,
             folkskoleinspektörer och lärare vid högre folkskolor ... / utg. af Pehr Borgh  
   Ort/Förlag:
             Norrköping : Wallberg  
 Utgivningsår:
             1889  
     Omfång:
             230 s.  
 Medarbetare:
             Borgh, Pehr
(Källa: Libris).
 
Jag kan tillägga att det finns bra uppgifter om dessa tidiga matriklar i förordet till Svensk Folkskolematrikel 1904, där bla småskollärarinnor nämns i 1882 års matrikel, utarbetad av Wilhelm Beskow. Denna matrikel finner jag ej i Libris, däremot:
 
        Titel:
             Matrikel öfver Sveriges folkskolelärare / Utg. 1876 af W. B. Beskow och B. J.
             Schönmeyr  
   Ort/Förlag:
             Stockholm : Utg:ne  
 Utgivningsår:
             1876  
     Omfång:
             93 s.  
 Medarbetare:
             Schönmeyr, B. J.  
             Beskow, Wilhelm B., f. 1841
 
Om Du inte finner något i dessa skrifter vill jag rekommendera Dig att läsa sockenstämmoprotokollen för aktuell socken under den aktuella tiden. Där anges ibland dessa lärarinnors anställningar.

[Lennart Andersson]

Jag vill bara bekräfta Olles tips.
Nedan är de matriklar jag hittade liknande uppgifter i som Ann-Britt söker. De fann jag på Landsarkivet i Gbg.
 
Borgh, Matrikel öfver folkskolelärare 1889
Beskow, Folkskolematrikel 1874, 1882, 1885
Lidell, Sveriges folkskolelärarematrikel 1895
 
/Lennart

[Jan Jutefors]

Ann-Britt,
 
Jag har Sveriges småskollärarinnor i ord och bild, tryckta 1945. Egentligen är det väl inte det du frågar om, för den här tar upp verksamma småskollärarinnor.  
I Gillberga finns anställda:
Johansson, Elsa Sofia, f. 1893-09-04 i Tillberga, Västmanland. Småskollärarex. Västerås 1913.  
och
Pettersson, Beda Maria, f. Westerberg, f. 1896-10-20 i Stockholm. Småskollärarex. i Malmköping 1921.
 
Tyvärr känner jag inte till om det finns någon tidigare utgåva än denna. Kolla med biblioteket.
 
Mvh // Jan

[Jan Jutefors]

Ann-Britt,
 
Hej igen. Jag vill bara tala om att jag också hade den matrikel Olle Elm har först i sin lista, som dock bara heter Utförlig och fullständig Matrikel öfver Sveriges folkskollärare...
 
Tyvärr finns ingen lärarinna i Gillberga vid den här tiden. Bara en manlig lärare: K.E. Båth, f 1864-11-09 i Lengjum. Folkskollärarex i Göteborg 1886.
Det står i tillägget att Gillberga har ock en mindre folksk. , men ingenting omm att det skulle finnas någon mer anställd.
 
Har du ev. namn eller uppgifter ur boken du vill ha, så mejla mig gärna och fråga för här finns ett alldeles utmärkt personregister och sockenregister också för den delen.
 
Mvh // Jan

[Olle Elm]

Ann-Britt och Jan,
Kan till Jans uppgifter tillägga att det i 1904 års matrikel finns uppgifter om att Klas Erland Båth (fortfarande) är ordinarie folkskollärare, och att det som benämning på skolan/distriktet anges, Gillberga Kyrkskolan Skogstorp. Det finns 3 lärare i inom distriktet i mindre folkskolor och 1 småskola, samt att undervisning i slöjd handhas av småskolelär:a.
Alltså fanns det åtminstone en anställd av denna kategori när vi kommit så långt fram i tiden.

[Jan Jutefors]

Olle och Ann-Britt,
 
Tyvärr är det nog så att de här matriklarna bara tar upp Folkskollärare, så där finns småskollärarinnorna helt enkelt inte med.  
Läser man vidare i alla kolumner under Gillberga, 42 st, så får man veta att det finns en småskola i upptagningsområdet som förser denna folkskola med barn.  
 
Mvh // Jan

[Per Thorsell]

Ann-Britt.
 
Södermanlands Läns Kalender skall finnas utgiven år 1891. Om den har samma uppgifter som upplagan från 1901 (som jad har här), så är småskollärarinnan namngiven där.  
År 1900 hette småskollärarinnan vid Kyrkskolan E. Liljenmalm. Det kan ju tänkas, att hon varit där sedan 80-talet.
 
Per Thorsell

[Per Thorsell]

Tillägg:
Det enklaste är väl att titta i husförhörslängden. Där får Du fullständigt namn och födelsedata.
Per

[Lasse Persson]

Hej
 
Söker uppgifter om min mormors morfar Otto Henrik Tesche f. 1833-08-21 i Högsby ?, är osäker om orten.Han var gjutmästare och fd. Gardist, gift med Carolina Cederqvist f.1835-11-29 i Norrköping, dom hade två döttrar Matilda f. 1871-03-11 och Augusta f.1876-04-19 båda födda i Kungsholms el. Ulrika Eleonora församling i Stockholm.Enl. församlingsboken för kungsholm el.Ulrika Eleonora år 1900 så är Otto enögd och änkling.
 
Tacksam för all hjälp jag kan få
 
Lasse Persson

[Jan Jutefors]

Lasse,
 
Den här diskussionen handlar om småskollärarinnor, så din fråga har nog hamnat lite fel tror jag

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Apropå ett foto av en grupp kvinnor i Bildgåtan, har jag funderingar kring småskolelärarinne-yrket.
 
Jag misstänker att året är kring 1910 och att det är småskolelärarinnor som samlats till ett seminarium på sommaren.
 
Fick ogifta kvinnor med barn vara lärare? Kan det vara möjligt att man samlade ihop lärarinnorna efter skolårets slut för seminarium, eller behövde de aldrig förkovra sig? Är det någon som känner till villkoren för en småskolelärarinna eller lärare kring 1910?
 
Ann-Mari Bäckman

[Bo Madsen]

Jag är son-dotter-son till Klas Erland Båth och vet inte nånting om Gillberga eller hur undervisning gick till, men blev glad när jag såg inläggen där hans namn nämns. Nån som vet mer om honom?

[Barbro Johansson]

Min mormor Elsa Elvira Nilsson Thebom var Lärarinna i Bergshamra Norrtälje Finns det några uppgifter om när hon kom dit. samt några andra uppgifter som kan vara av intresse.

[Anders Andersson]

I folkskolan,(på skånsk landsbygd) var det 7årig folkskola som gällde. I klass 1-2 undervisade småskollärarinnan, i 3-4 mellanskollärarinnan, 5-6-7 folkskolläraren. Så såg det nästan undantagslöst ut.  
Av någon anledning så förutsattes att småskollärarinnan skulle vara ogift, vilken var anledningen till detta? Någon som vet? Tiden jag här avser är de första decennierna på 1900-talet.
 
Hälsn.
Anders A

[Thomas Thorén]

Min farfars farbror emigrerade till USA 1876.
I Rångedala B:6, ingen sidnumrering, Arkiv Digital bild 79, n:o 8, uppges att:
Småskollärare Johannes Andersson från Taryd flyttar till N Amerika med familj.
Han benämns inte småskollärare i Husförhörslängden.
 
Mina frågor:
Vilken utbildning fordrades för att bli småskollärare?
Var skedde utbildningen? Han bodde i Toarp utanför Borås.
Hur vanligt var det med manliga småskollärare 1876?
 
Thomas

[Elin Wahlgren]

Jag hittade en lärare när jag forskade om Ramhällsgruvor. Det här var ca 1840 ungefär. Då var det en f.d. bonde som hade uppdraget att agera lärare. Frågan är om det var så noga med utbildningen av dessa, eller kanske räckte det med att de kunde läsa och skriva, samt var bra på bibliska historien. Läraren som jag hittade hade inte officiellt titeln lärare i husförhörslängden. Han hade titeln f.d. bonde. Sen fanns en notering i särskilda anteckningar (skollärare vid Ramhälls gufvor).
/Elin

[Moderator Yrken]

Tre inlägg har flyttats till Landskap » Småland » Socknar » Madesjö.

[Brigitte Truedsson]

Hej,
jag har en Alma Sofia Karlsson som arbetade som lärarinna i småskolan i Sävar. Jag vet dock inte om hon utbildade sig där också eller vid annat seminarium. Vet ni hur man kan reda på detta, vid vilket seminarium hon studerade? Jag läste ovanstående inlägg men när det gäller Alma så studerade hon senare, antagligen runt 1910. Finns något material om lärarinneseminarier inskannat?
Känner någon till om avgångsklasser fotograferades?
Vänliga hälsningar
Brigitte Truedsson

[Chris Bingefors]

Det ä svårt att säga var hon utbildats, det fanns många seminarier och man fick inte alltid plats i närheten.Men kolla med kommunens arkiv (Umeå stadsarkiv blir det väl) de har arkiv från skolorna. Kanske om du har tur tom ett foto av klassen.

[Brigitte Truedsson]

Hej,
Jag är osäker på vid vilket seminarie ovanstående Alma studerade till lärarinna. Vet någon om Sveriges seminarier finns listade någonstans?
Mvh
Brigitte Truedsson

[Beda Harrysson]

Hej,
 
jag har en Nils Bengtsson Wadman (f. 1824) från Vadjungsed i Järnskog som i folkräkningen för Värmland 1890 anges vara småskollärare.  
Jag har gått igenom hurförhörslängderna och i längden 1871-1875 nämns detta för första gången. Dessförinnan har det inte stått något yrkestitel,  bara giktbruten. Han började mao arbeta som småskollärare ett par år innan han fyllde 50! Det känns lite otippat, och en man dessutom?  
 
Jag har läst de tidigare inläggen här och tipset om sockenstämmoprotokoll. Jag lyckas inte finna något för Järnskog under de år som Nils kan tänkas ha arbetat där. Har någon något tips på hur man tar reda på vad skolan hette?  
 
Mvh
 
Beda

[Anna Linden]

Hej, jag har en släkting född 1877 i Lerum. Hon flyttar sedan till Muskö och då står hon som småskollärarinna. Vart kan hon ha läst till småskollärarinna och vart hittar jag det i så fall?
Med vänlig hälsning Anna

[Björn Engström]

Boken med ungefär titeln lärare i Sverige, utkommen i början av 1900-talet (1903?) ger nog svar på frågan. Tyvärr har jag inte boken tillgänglig nu.

[Johan Håkanson-Lindberg]

Vet någon var jag skulle kunna tänkas hitta närmare information om en dam som var småskollärarinna i Långaryd under 1800-talets andra hälft?

[Olle Elm]

Hej Johan,
 
När jag kikar på Långaryds skoldistrikt finns där tre skolor: Nyby-Landeryd, Kråxås-Kråxhult och Skärkehylte - Segelsbo. 1904 är endast en av folkskollärartjänsterna Nyby-Landeryd tillsatt och då med Karolina Franzén, född Andersson - f 1853, examensår 1881 och tjänst 1882.  
Om det inte är henne Du söker utan en småskollärarinna, borde hon stå i husförhörslängden.
Vänligen,
Olle Elm

[Johan Håkanson-Lindberg]

Olle,  
 
Tack för svaret!  
 
Den jag söker är Johanna Augusta Andersdotter, som föddes 18 januari 1843 i Mossebo och dog 13 april 1895 i Långaryd. Hon förblev ogift och bodde åtminstone från 1878 hos brodern i Linnås. Redan under perioden mellan 1866 och 1870, då hon bodde hos föräldrarna i Mårås, omnämns hon som lärarinna.
 
Jag är intresserad av att få veta när hon examinerades och i vilken skola som hon arbetade.

[Björn Engström]

Jag har ingen kunskap om de lokala förhållandena.
Skolundervisning på landsbygden hörde till den kyrkliga kommunen fram till 1932. Det bör finnas uppgifter om henne i skolråds/kyrkorådsprotokoll. De är knappast tillgänglig på annat sätt än på Landsarkivet. Möjligen kan en del material ha överförts till den borgerliga kommunen såsom betygskataloger och det kan vara ide att kontrollera med kommunarkivet.

[Ann-Mari Bäckman]

Har jag fel, då jag minns att man kunde höra att på 50- eller början 60-talet att någon outexaminerad kunde få vikarera, som lärarinna i någon byskola, kanske även i en skola i stan? Hur unga kunde dessa outexaminerade vara? 17-18 år?
 
Varför jag frågar är på ett foto bland ca 7-8-åriga barn kring 1900, sitter en något äldre ung kvinna, som jag tror är lärarinnan. Andra tror att det kan vara en äldre elev, som fått gå kvar! Nog kan jag tycka att hon ser ut att vara 18-20 år eller kanske 16.

[Birgitta Nordblom]

Visst kunde det vara så ! Min äldre systers första jobb efter studentexamen 1965, var just som vikarierande småskollärare i Kinne-Kleva, under en eller två terminer. Hon hade då nyss fyllt 19 år!
Med vänlig hälsning, Birgitta.

[Ann-Mari Bäckman]

Tack Helena för bekräftelsen att det kunde vara så!
 
Ann-Mari

[Kristina Gunnarsdotter]

Visst kunde man få vikariera som lärare med enbart studentexamen. Det var ganska vanligt (i Stockholm), men studentexamen ansågs nog vara mer värd på den tiden än i dag.

[Ann-Mari Bäckman]

Hur fungerade det då kring 1900? Nog kunde väl en kvinna få vikariera, som småskolelärarinna, men vad krävdes då för utbildning? Vanlig folkskola?

[Maria Bergman]

Är den någon som har koll på vilka småskoleseminarium det fanns i Stockholm 1918? Har en Elsa Gunhild Andersson f. 23/2 1901 i Näske församling, Ångermanland som flyttade till Kungsholms församling i september 1918 (till Pohlgatan?). Återvänder som småskollärarinna till Näske juli 1919. Enligt anställningsinformation vid en skola i församlingen några år senare anges även 1919 som det år hon fick sin examen. Vilka möjliga seminarium kan hon ha gått på? //Maria

[Christina Weigel]

Hej Maria,
 
först en språklig sak:
det heter ett seminarium, flera seminarier  
 
Småskoleseminarier
 
Småskolan tillkom genom att man på 1850-talet gav tillstånd till s k mindre folkskolor för barn i glesbygd, där lärare eller lärarinna som godkänts av prästen kunde undervisa utan seminarieutbildning. 1867 började Stockholms folkskoleseminarium ge kurser för lärarinnor vid småskolan. Skara folkskoleseminarium hade sådana kurser 1870-78. 1878 fick första årskursen vid de kvinnliga statliga folkskoleseminarierna även till uppgift att utbilda småskolelärarinnor. Småskoleseminarium med ettårig kurs kunde också startas på lokalt initiativ. I Åmål fanns ett sådant seminarium 1872-1911. Småskoleseminariet i Borås startade som privat och övergick till landstinget 1923.
 
1886 års stadga förlade småskollärarexamen till slutet av andra årskursen i de statliga folkskollärarseminarierna. Genom 1914 års stadga försvann möjligheten att avlägga småskollärarinneexamen vid folkskoleseminarium. Nu skulle landstingen huvudsakligen ansvara för utbildningen. 1926 fanns i landet 28 småskollärarinneseminarier, varav 21 drevs av landsting och 4 hade statligt stöd. Eftersom man ansåg att det utbildades för många småskollärarinnor, föreslogs vid 1923 års riksdag att seminarierna skulle förstatligas för att antalet lärare skulle avpassas bättre efter behovet, och detta beslutades 1932. Då blev det 8 småskoleseminarier, varav fyra var förlagda till folkskoleseminarierna i Härnösand, Strängnäs, Skara och Landskrona; dessutom fanns fyra enkla seminarier (Haparanda och Lycksele med 3-årig kurs, Falun och Linköping med 2-årig). Haparanda och Lycksele hade finska som undervisningsspråk 1874-1911. 1875 grundades ett seminarium för utbildning av lapska småskollärare i Jokkmokk. Det flyttades 1904 till Murjek, där även övningsskola tillkom; 1918 blev det ett svenskt småskoleseminarium och 1934 lades det ned (Arkivförteckning i Härnösands landsarkiv). Ny stadga för småskoleseminarier utfärdades i SFS 1938:42. Flera folkskoleseminarier hade på 1950-talet även utbildning av småskollärare. Småskoleseminarierna uppgick på 1960-talet i lärarhögskola liksom folkskoleseminarierna (jfr 19.9.A).  
 
Källa: http://xml.ra.se/Forvaltningshistorik/19_Skola.htm
 
Hälsningar Christina f.d. småskollärarinna utbildad vid småskollärarinneseminariet i Strängnäs

[Margareta Danielsson]

Hej Maria
 
Vid den tiden verkar det ha funnits två seminarier i Stockholm, med varierande namn, båda på Östermalm.  
 
Du kan söka i fritextfältet på ordet seminarium
http://app.ssa.stockholm.se/Skolregistret/Sok.aspx
 
Från cd:n Rotemannen:  
 
Andersson, Elsa Gunhild
Studentska
f. 23/2 1901 (Nätra, Västernorrlands län)
Ogift, inneboende/anställd utan familj
 
Polhemsgatan 16 (Körsbärsträdet 14)
Rote 17 (Kronobergsroten), Kungsholmen (litt. I 16)
 
In 2/9 1918 från Nätra, Västernorrlands län
Ut 18/7 1919 till Nätra, Västernorrlands län
 
Hushållsföreståndareuppgift: J.E.Jonson 3 Tr
Våningsuppgift: 3 Tr
 
Utflyttningsort: Nätra, Bjästa
 
Källa: Rote 17, häfte 44153 (1917-1926), sida 42, rad 2
Överståthållarämbetet, Skatteverket: Rotemännens arkiv (SE/SSA/0032/03/17), DIa
 
mvh Margareta

[Maria Bergman]

Tack Christina och Margareta!

[Ingvor Sabina Le John]

Jag skriver en berättelse om min mm m MARIA CHARLOTTA PETERSDOTTER 1856-1906. Allmänna skolan började ju 1842 men var  och när kan det har startat en byskola nära gården Slott, Ellingsmåla, Vissefjärda sn där hon kunde ha gått?

[Åke Carlsson]

Hör med kommunarkivet:
https://www.emmaboda.se/kommun--politik/om-kommunen/allmanna-handlingar-och-arkiv.html