Pedagog / Barnpedagog

[Stefan Simander]

I Skepptuna, Uppland har jag en mångsysslande ana  
Erik Jansson, född 1706, som var barnpedagog,  
urmakare, filare och torpare.  
 
I övrigt har jag sällan stött på  
undervisningstitlar på landsbygden i Uppland under  
1600- och 1700-talet.  
 
Undantaget (vallon-)bruksskolor och  
herrgårdsskolor (t ex Aspnäs i Östervåla och  
Husby-Ärlinghundra skola).
 
Är det fler som stött på undervisande pedagoger  
eller andra barnalärare på landsbygden vid denna  
tid?

[Lars Lundell]

Hej Stefan!
Jodå, i Rättvik i Dalarna fanns en paedagogus Erik Risolius som verkade i slutet av 1600-talet.
Mvh Lars

[Lars-Åke Stenemo]

Jöran Branting (släkt med blivande statsministerns farfäder) utnämndes 1753 av domkapitlet i Växjö till häradspedagog. Uppgiften var att övervaka barnundervisningen i ett par härader. Jöran var född 1715, student i Uppsala 1736, magister i Lund 1745. Han dog 1756, bosatt i Vikensved i Gårdsby i Norrvidinge härad, blott tre år efter utnämningen.  
 
Den bostad som han lät uppföra står kvar, är dock öde, är Gårdsbys första parhus.
 
Växjö skolas matrikel 1651 - 1751 utgavs i tryck 1921, Växjö skolas matrikel 1752-1819 tryckt 1924 och Växjö gymnasiematrikel 1653-1808 utgavs 1925, alla av lektor Ludvig Larsson. I dessa finns många bondesöner (inga flickor) upptagna. Det är lätt att underskatta utbildningen före folkskolans införande.

[Anna-Lisa Göransson]

Jag har en sak jag funderat mycket på. Nämligen om man på 1600-talet ellet däromkring, kunde tjänstgöra som pedagogie i två olika landskap (eller län) samtidigt. Frågan bygger på skilda uppgifter gällande en av mina anfäder.
 
Skulle vara mycket tacksam för svar på denna fråga. Har funderat över detta under lång tid.
M.v.h.
Anna-Lisa

[Lars-Åke Stenemo]

Hej
 
I Växjö stift blev år 1753 Jöran Branting utsedd av domkapitlet i Växjö till häradspedagog. Det viktiga i detta för din del är att utnämningen skedde av kyrkans organisation. Så är troligen fallet också för dina anfäder. Kyrkan brydde sig inte om landskap eller län utan följer uppdelningen av Sverige i stift. Ligger dina två platser inom samma stift?
 
MVH/Lars-Åke

[Anna-Lisa Göransson]

Lars Åke Stenemo.
 
Det enda jag kan svara på är att denne präst, Raguel Fagrelius, sägs i dödboken ha haft tjänst i Kil (Värmland) år 1659. Samma år påstås  han ha tjänstgjort i Åmål. Uppgiften är tagen ur en bok om Brunskog. Jag hade en fråga under Fagrelius tidigare. Fick tyvärr inget svar där. Då jag misstänker den sista uppgiften kan vara fel är denna fråga viktig för mig.  
Men tyvärr vet jag inget om de olika stiftens uppdelning.
 
Med vänlig (och tacksam) hälsning
 
Anna-Lisa

[Lars-Åke Stenemo]

Hej igen
 
Värmland tillhör Karlstads stift. 1658 införlivades Dalsland och ett kontrakt i norra Bohuslän med Karlstads stift, samtidigt som Vadsbo och Valle härader återfördes till Skara stift. Åmål var en ganska ny stad vars makt myndigheterna önskade öka. Staden fick sina stadsprivilegier den 1 april 1643 av drottning Kristinas förmyndarregering. Stadens anläggning är en direkt regeringsåtgärd för att stoppa landsköpshandeln och framför allt timmerhandeln på Norge. Men myndigheterna lyckades aldrig stävja smugglingen. Skulle det under dessa omständigheter vara märkligt om biskopen i Karlstad lät sin expert på utbildning tillfälligt verka i Åmål som biskopen just blivit ansvarig för? Den finns således en logisk förklaring till att pedagogen skulle kunnat verka i två skilda församlingar. Om det sedan var så är en annan fråga.
 
MVH/Lars-Åke

[Anna-Lisa Göransson]

Lars-Åke Stenemo.
 
Än en gång tack för ditt svar. Har under dagen försökt kolla avståndet mellan olika platser, närbelägna till Jerperud. Fagerås är en av platserna.
Skall nog söka igenom lite mantalslängder. Det kan bli intressant. Fast det känns lite som att famla i luften.
 
Mvh.
Anna-Lisa

[Robert Telin]

Hej
En av mina förfäder var pedagog i Nådendal på 1600-1700 talet.
frågan är vad gjorde en sådan
var han en sorts hjälppräst
och eller lärare i någon kyrkskola
eller något annat
Hälsningar
Robert

[Björn Engström]

I Svärdsjö anställdes en pedagogis omkring 1650 som undervisade utan att vara präst (kan möjligen vara en som börjat prästutbildningen). Sannolikt inte den första för att alla svärdsjöbor var läskunniga på 1680-talet.