Profoss

[cecilia]

Jag undrar om någon kan berätta vad en prophos är och vad han gör i sitt yrke ?

[Anders Berg]

En profoss utdelade kroppsliga bestraffningar. Spöstraff, ris och annat var vanligt på den gamla goda tiden.

[Rolf Liljhammar]

Hej Cecilia.
Leta under rubrikerna Skarprättare och Tingsprofessor under Yrken.
Där står en hel del.
 
Hälsn  
 
Rolf L

[Bengt Wikström]

Hej ! Har en profoss i släkten , Petter (Per)
      Toller född 1684 (1689?) . Han var verk-
      sam i Kimito socken i sydvästra Finland
      under 1700-talets första hälft . Har för
      mig att profosserna också agerade bödlar ?
      Har någon stött på denne man i sin forsk-
      ning , ev. invandrad från Sverige ?
 
      M.v.h. Bengt W.

[Rolf Liljhammar]

Hej Bengt.
Profoss var egentligen en militär befattningshavare, som också, och kanske oftare, kallades Timmerman. Han uppehöll den militära rättskipningen. Om han där verkställde avrättningar ligger utanför mina kunskaper, men jag tillåter mig tvivla på det.
Titeln profoss har på sina håll överförts till den person som hade att verkställa spöstraff inom häradet. 1734 års Lag har ingen särskild beteckning för denne utan bara en anvisning att en därtill förordnad person skulle utföra straffet. Det står ingenting om att han skulle vara stadigt förordnad, eller om en ny person kunde förordnas från tillfälle till tillfälle.
Lagen medger båda formerna, men sannolikt var det mest praktiskt, och rättvist om samma person stod för hela rulljansen.
Den lokale profossen verkställde inga avrättningar, men sågs väl som den mest lämpade att biträda Skarprättaren i hans uppdrag.Sannolikt som den som kommenderade spetsgården runt avrättningsplatsen samt andra uppdrag som Skarprättaren var för fin för. Han var ju i alla fall en Kunglig Ämbetsman.
Skarprättaren förordnades vanligen Länsvis samt även i vissa större städer, helt beroende på marknaden. Mot senare tid, dvs mitten av 1800-talet minskade verksamheten vilket fick till följd att man inte tillsatte någon ny när den gamle avgick, utan man lånade Skarprättare från olika håll när behov uppstod.  
Så t ex i Örebro Läns sista avrättning i Glanshammar, Augusti 1846, då Hans Ljungman från Östergötland tillkallades.  
I Hfl för Glanshammar (möjl Ödeby eller Lillkyrka - jag skriver helt ur minnet -) nämns ett Jostorp som Profossboställe viket tyder på att Glanshammars härad hade en fast profoss, ev den militäre profossen som hade ett civilt vänsterkneg, men där är jag osäker än så länge.
Vid ett tillfälle skulle ett spöstraff verkställas i Fellingsbro, men av ett bevarat brev från Länsman i Fellingsbro till Länsman i Glanshammar framgår att Fellingsbro, i alla fall då, saknade profoss, varför Länsman bad att få låna Glanshammars profoss för att fullgöra uppgiften.
 
Det finns mer att läsa i Lars Levanders Brottsling och Bödel som säkert går att få tag på via ditt Bibliotek.
 
Mvh
 
Rolf L

[cecilia]

Tack allihopa för en mycket givande information
MVH Cecilia

[Eva Mårtensson Kangeman]

Här kan ni få läsa om en profoss som det gick riktigt illa för, avskrivet ur dödboken i Ramdala (K) 1722.
 
Jag börjar med lite inledande uppgifter som bakgrund till familjesituationen...!
 
Dca 3tia i Fastan (25/2) begrofs Nils Prophosses barn widh Ting-l-dh 20 weckor gammalt som Modren (proh. dolor), legat ihjäll.
 
Dca 3tia post Pascha (15/4) begrofs Nils Prophosses barn.
 
(4e Pingst Dag - svårläst! i så fall 16/5) Eadem die begrofs Härad Prophossen Nils Pärsson widh Tingledh boende, hwilken hans egen Lättfärdiga och Ogudhachtiga hustru, Elisabeth benäm(n)d, d. 5: Maij om natten jämmerligen i sin egen stuga lät mörda (genom?) Båthsman Jacob Kring i Ölljersjö, som hon för 10 (Daler) Smt lejt dertill. Hwilka begge, jemte den ofwannäm(n)da Elisabets Hoorkam(p?)er, Måns Hägg, en Ec(?)htenskaps Diefvull.
Blefwo alla 3ne dömde d. 9 Maij på Lyckeby Ting, näml. den Lättfärdiga Konan, Elisabeth till yxan och Båhlet, den leeda Mördaren, Kring, till yxan och Stegell, och Hoorkam(p?)en, Hägg, till yxan.
Gudh Fader, för sin Käre Sohns Jesu Christi skull i Den Helge Ande, bewara oss alla ifrån en sådan förbannat Gärning och så faselig Dödh, AMEN!!!
 
NB. Ofwannäm(n)de Prophosses hustru Elisabeth blef halshuggen och å båle bränd d. 27 Junij, och den läijde Mördaren Jacob Kring, halshuggen och steg(lad) - - - Bolaren, Måns Hägg, sleet 30 par Spöö och sedan fö- - - - Mastran (Marstrand?) på 3 åhrs tijdh.
 
NB. Ab mala patrata sunt a(l)tra Theatra parata.
        Gudh beware oss alla ifrån  - - - .
(Hörnet är avrivet i kyrkboken.)
 
Den latinska sentensen tolkar jag ungefär som så: Åt den som utför det onda står andra skådebanor beredda.

[Bengt Wikström]

Hej ! Stort tack för all information om profoss-
       ers liv och leverne ! Roligt att så många
       är intresserade ! Petters son och sonson
       fortsatte med faderns yrke , sonen Daniel
       hade en massa släktnamn : Persson , Nystedt
       Toller och Grääs !        
     
 
       M.v.h. Bengt W.

[Monica Jönsson]

Hej,
Om jag har tytt Röstånga hf 1768-99 rätt, fanns det 1768-68 i Dufvenberg hus 1 en H. Profoss. Rifvenfvar (??). Jag reserverar mig för ev. felavskrivning. Är det ngn som vet mer?
 
Häls. Monica

[Anders Berg]

Hej Monica! Jag tror du hittat byn Dufveschog (Duveskog) och H=r Professor Rosens folck. Det var lite mer lättläst under ett annat år.

[Monica Jönsson]

Så det är alltså en professor och ingen profoss? Ibland fastnar man i skarprättartankar.... eftersom det är Werner Wallins dottersdotters svärföräldrar, Nils Christoffersfon f 1746 i Färingstofta, och hh Olu som var dräng resp. piga hos Hr Prof.
 
/Monica

[Andreas Wikström]

Jag har en profoss i min släkt som heter Johan Bus (Bengtsson). Han föddes den 6/12 1720 i Väring i Västra Götaland.
Jag undrar lite om det går att få reda på mer om honom och hans arbete. Kan det finnas några dokument eller något som handlar mer om vad han gjorde. Så om jag förstått allt rätt så var inte profossen samma som skarprättare? Utan mer en man som inom det militära utförde vissa enklare spöstraff?
Det här hittade jag i Svenska Akeademins Ordbok:
 
BETYDELSE: (förr; jfr dock a, c) (i kronans l. en stads l. ett härads o. d. tjänst anställd) befattningshavare som hade att sköta vissa polisiära l. fiskaliska uppgifter (jfr GEVALDIGER 1); särsk. om dylik befattningshavare som hade att värkställa ådömda kroppsstraff (särsk. spöstraff); stundom liktydigt med: bödel, skarprättare. UpplDomb. 3: 94 (1541).
 
Mvh Andreas Wikström

[Lennart Almkvist]

De profosser jag stött på i Östra Östergötland under 1700-talet var antingen kopplade till det militära (regementsprofoss) eller civila (häradsprofoss). De senare utförde spöstraff och liknande kroppsstraff efter dom på häradstingen, men kunde få rycka in i angränsande områden på order av landshövdingen. Jag tror att de skulle ha ersättning för utförd bestraffning, och då kan man kanske hitta uppgifter i räkenskaper om verksamheten. Jag har sett flera som häradsrätterna antagit till häradsprofoss och sedan varit det i decennier.
mvh Lennart

[Janne Högdin]

”Profoss, förr uppsyningsman inom armén med uppgift att vaka över ordningen, beivra  
förbrytelser och ombesörja verkställigheten av straff”.
 
Profossen bör vara handfast, dristig och se hiskelig ut. Han bör hålla rent i Korps de garde  
och läger, ordning hos arrestanter, vara fiskal på marketentare och månglerskor och gå väbeln  
tillhanda.
 
Tyvärr har jag inte antecknat källan, för ovanstående, men:
 
Alf Åberg och Göte Göransson  har bra bilder på och en del skrivet om profossen i boken ”Karoliner”, ISBN 91-7690-145-9 utgiven 1984 av Bokhuset, Höganäs.
 
Bellman: Fredmans epistel nr 38:  
”Undan ur vägen -  
se hur profossen med plymager  
svänger gullyxan,  
tills allt blir undanröjt”!
 
Jag har i mina anor en ”civil” profoss, nämligen tingsprofossen för Offerdals tingslag (Z). Han bör ha verkat som sådan under första delen av 1800-talet.
 
Ett lågstatusyrke???
undrar Janne Högdin

[ola larsson]

Har funnit en person med titeln timmerman i Skeppsholms församling i Stockholm 1737. Är timmerman liktydigt med profoss eller har denne haft en annan funktion inom flottan?

[Anders Berg]

Timmermannen var en slags snickare och har inget med profoss att göra. Timmermannen utför grövre träarbeten, berättar Nordisk Familjebok.

[Rolf Liljhammar]

Hej Ola och Anders!
 
Det är skillnad på Timmerman och  
Timmerman.
 
Den militära profossen kallades även  
timmerman  
(se f.ö. högre upp i denna diskussion)  
medan en  
civil timmerman sysslade med  
byggnadsarbete, då  
främst grövre träarbeten.  
 
Jag har en svag aning om att de som tidigare  
byggde träställningarna vid byggen kallades  
timmermän,  -  eller är jag ute och cyklar i den  
frågan??
 
Någon som vet?
 
Hälsn
 
Rolf L

[Anders Berg]

Hej Rolf, tyvärr hade jag missat vad du skrev 22 jan 2000 om timmerman. Hur förklaras namnet timmerman på den militäre befattningshavaren? Hur stod denne befattningshavare i hierarkin? Jag har trott att profoss inte var någon högre befattning, vare sig i det militära eller i häradet. Även regementsprofossen utförde väl spöstraff?
 
När övergår användandet av beteckningen timmerman till profoss? Är det inte troligt att Olas timmerman 1737 arbetade med grövre träarbeten, vid båtbygge t ex, på Skeppsholmen?  
 
Nordisk Familjebok nämnde även timmerman som militär befattning, men inte som synonym till profoss, därav fadäsen.

[Bengt Rur]

Cecilia m.fl.! Att de militära befattningarna som profoss och timmerman blandas ihop hör samman med timmermannens paraduniform. Till ekiperingen hörde ett rejält skinförkläde och en stor yxa. Den senare bars över axeln. Under Carl XIV Johans tid kunde det förekomma att timmermännen gick med i vaktparaden.
 
När man upphörde med att ge stryk som bestraffning - till en början med minskning - inom det militära försvann profosserna. Profossen var för övrigt ej alldeles nödvändig för verkställande av dessa straff. Vanliga soldater kunde också kommenderas till den nesliga uppgiften.
 
Tror att Värmlands fältjägare (ett värvat förband) var det sista regementet med profoss på stat. Se Grill!  
 
I Carl XI:s militära indelningsverk avlönades profosserna med boställen. Ett sådant profosshemman var Hörsta i Kumla socken, Närke.
 
År 1855 avskaffades spöstraffet.  
 
Bengt

[Bo-Arne Stenqvist]

Hej,
 
hittade i en Halländks bok en uppgift om en häradsprofoss, Joen Kongsberg med hustru Christensia, enkan Sophia och dottern Iacobet i början på 1700 talets första hälft. Är det känt något om dessa?
 
Vh
 
B-A Stenqvist

[Leif Essefjord]

HEJ PROFOSSEXPERTER.
 
Jag har en anfader, Johan Frimodig, i Åsled (R). Han var soldat under åren 1720-1741. Därefter finner jag i kyrkböckerna att han är titulerad profoss. Jag har hört med Krigsarkivet då det låg nära till hands att han blev militär profoss, men de fann inget. Återstår då att han var s.sk. häradsprofoss. På något sätt måste han utnämnts och kontraktskrivits i detta ämbete. Kan någon ge mig ett tips om var jag skulle kunna finna en sådan utnämning i arkiven. Likaledes är jag ju naturligtvis väldigt intresserad av vilka uppdrag han kan ha haft. Hur finner jag detta?
 
Med vänliga hälsningar
Leif Essefjord

[Chris Bingefors]

Häradsprofossen verkställde de straff som utdömts av häradsrätten. Spöstraff var ju vanliga på den tiden. Hans uppdrag bör alltså finnas i domboken. Troligen finns även utnämningen i häradsrättens arkiv.

[Leif Essefjord]

Hej och hjärtligt tack Chris.  
 
Leif Essefjord.

[Andreas Tunér]

Jan Olofsson Bröms Fellingsbro står som häradsprofoss fram till 1817 i Kårviks ägor. (A1:17A S 36.) Efter det försvinner han, undrar om det finns någon som vet hans vidare öden?
MVH
Andreas Tunér

[Annika Byrenius]

Här finns uttömmande information om yrket profoss
 
Svenska Akademien. SAOB spalt: P1984; tryckår: 1954
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/196/148.html

[Krister Larsson]

i Sunne AI:9 Sid 8 finns Batalions Prophossen Erik Edström, vad betyder det?

[Elisabeth Thorsell]

Han var profoss, vilket enligt Svenska Akademiens Ordbok betyder följande:
 
a) militär befattningshavare (av växlande tjänstegrad) som hade att övervaka ordningen vid militärt förband l. på örlogsfartyg, att utföra åtal vid krigsrätt o. att värkställa de ådömda straffen; stundom äv. om militär befattningshavare som hade att sköta proviantanskaffning o. d. (jfr INTENDENT); äv. om uppsyningsman över arbetare vid anläggning hörande till krigsmakten; i fråga om nutida förh. bl. om utländsk militär befattningshavare som har att övervaka militära arrestanter; jfr VÄBEL G1R 10: 51 (1535). Prophos för prouianth[et]. ArkliR 1561, avd. 4. Andhers Jönsson Brofos öfwer Buldans wäfwarne, widh det Kongl. Ammiralitetet. BoupptSthm 1668, s. 655. SkepCommSkepzb. 1689 (på örlogsfartyg). (Det) skal . . wara Brofossernes Syssla at låta . . bort sopa . . orenligheten (vid fästningen). ReglRepara Fästn. 1699, s. A 4 b. KrigVAH 1810, s. 138 SvUppslB (1935). jfr GENERAL-, KOMPANI-, LANDS-, REGEMENTS-, SKEPPS-, ÖVER-, ÖVERSTE-PROFOSS. särsk. (?) i utvidgad anv.: timmerman vid regemente PFEIFFER (1837). EKBOHRN (1868).  
 
Du kan söka på ordet och hitta mer uppgifter på http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

[Björn Sonesson]

Troligen detsamma som regementsprofoss. Se Thorsells hänvisning till spraakdata ovan och sök på bataljon! Förefaller vara den äldre betydelsen av bataljon, dvs 600 man, alltså ett regemente och inte den mer moderna betydelsen där 2-3 elller fler regmenten utgjorde en bataljon. Men läs gärna in dig lite på litteratur om Värmlands regemente och militärhistoria. Där borde finnas bra svar.

[Per Göthe]

Ni som verkar lite pålästa om profosser här känner kanske till något om profossen Trued Nilsson i öhr, dit han kom omkr. 1650 (Mantalslängderna), och han dog som utfattig i Kvenndberga socken trol. På 1690-talet ( försvann ur mtl 1690/91). Jag tog lite ur huvudet nu liksom resten jag nämner, 1684/85 stod han i alla fall inför tinget anmäld för en våldtäkt ( han klarade tydligen huvudet), detta remitterades till hovrätten (där målet tyvärr inte fanns kvar). Nu undrar jag om någon vet varifrån i Skåne (?) han kom omkring1650 till Småland ( kronobergs län och ör sn), han flyttade efter sitt 3:e gifte till Kvenneberga socken omkr. 1678-80  men var bodde han före 1650  ? Han fick dock bara barn i dem 2 första giftermålen ( inga i det 3:e). Dessutom försköt han sin första hustru och gifte om sig med älskarinnan trol. Omkr. 1655-60 ( kommer själv mycket trol. In i det andra äktenskapet f.ö.). Men min fråga är främst om någon känner till hans öden innan han flyttade till Ör sn i kronobergs län omkr. 1650-52. Jag har inte rotat med denna grenen i mitt släktträd på flera år nu (hans andra hustru dog i alla fall omkr. 1677/78 (om jag minns korrekt nu v.s.). Han bodde i Peder Matssons gård i Örs by, Ör sn och senare i Skiöldstad i Kvenneberga sn (han figurrerar ganska flitigt i häradsrätten, periodvis verkade han nästan bo där, i alla fall på ålderns höst ). Jag skulle tro att han i alla fall vid ett antal tillfällen kan ha besökt lite olika häradsrätter i skåne tidigare så om någon stött på denne Trued i Skåne är jag intresserad (han var profoss till yrket)

[Lennart Rolandsson]

Jag har hittat en sockenprofoss i trakten av Umeå, Hans Hansson Galin. Han dör 1827 i Ytterhiske (Umeå församling). Han står även som dragon

Jag skulle gärna vilja hitta mera info, som kan beskriva hans yrke och leverne. Gissar att det var inte alltid så trevligt yrke. Undrar därför om man skall söka i domstollsprotokoll eller sockenprotokoll? Är en sockenprofoss att likställa med en profoss i det militära? Isf kanske det finns ngt att läs i Generalmönsterrullor. Tar gärna emot tips på vilka källor som kan ge ngt matnyttigt.

[Bo Persson]

Se Svenska Akademiens Ordbok: https://www.saob.se/artikel/?unik=P_1843-0257.t5XO&pz=3.

[Lennart Rolandsson]

Tack Bo!Men jag funderar om man kan läsa sig till hans anställning och uppdrag i något protokoll