Sexman

[Peter Rydén (Peter)]

Vet någon av er vad en sexman gjorde? Jag har förstått att det var ett antal män som hade fått förtroendeuppdraget inom församlingen att besluta i viktiga ärenden, betyder i sådana fall detta att de motsvarade dagens kyrkoråd eller 1600-talets kyrkonämnd?

[chob4132]

Hej Peter!
 
En sexman var vald av kyrkan till att vaka över kyrkotukten, (d.v.s. goda och dåliga seder).
Deltog vid kyrkostämman.
Detta tog jag ur mitt lilla minne, det finns mer att säga om sexmännen, som alltså var hälften av en tolvman. Vill du höra mer så skriv gärna en notis till...

[Peter Rydén (Peter)]

Hej chob4132!
Intressant det du skriver, och jag är intresserad av att veta mer om sexmännens uppdrag och tillblivelse.  
/ Peter

[Kent Andersson]

Hej Peter!
Sexmannainrättningen har medeltida ursprung. Ursprungligen har han uppsikt över kyrkans tionde. Han är dömande ledamot av sockenrätten, kontrollant vid kyrkvärdarnas redogörelse m.m. Han utses av sockenstämman och har även vissa kyrkliga uppdrag. Ämbetet upphör 1862. Inom bergstaten är hans uppgift att hålla räkenskap för malmen och bergslagens inkomster och utgifter vid gruvorna.
Div. sexmannainstruktioner finns bevarade från 1600-talet och framåt.

[Torbjörn Malm]

Om sexmän eller uppsyningsmän
 
Jag har funnit i Osby kyrkas protokoll från 1735 ett beslut om tillsättande av uppsyningsmän som skulle övervaka moralen i socknens olika rotar. Jag kan inte avhålla mig från att citera det nedan - och har dessutom några frågor till mer kunniga forskare:
 
Vad är det för en Kongl förordning pastorn hänvisar till?
 
Var det vanligt att tillsätta uppsyningsmän eller sexmän med uppgifter att detta slag? Fanns det i alla socknar?
 
Den instruktion som pastorn gav till dem nedan - kan han ha hittat på den själv eller bygger den på föreskrifter i den kungliga förordningen?
 
Det vore intresssant att ta del av exempel från andra håll. Hör av er till vår gemensamma uppbyggelse.
 
Torbjörn Malm
 
 
Och här följer några lefnadsreglor, dem Eder rätten och packen Eder effter!!!
 
Osby kyrkas protokoll från år 1735
 
(Osby C:3 s 302)
 
Dom Palmarum woro enligit Kongl förordning samt höglofl Landshöfdinge Ämbetet nyl derom utgågne Publicationer, följande trowärdiga Män förordnade till Uppsyningsmän i Osby Socken hwar öfver sin Rote näml
 
    1.. Nils Michaelson i Osby öfwer Osby, Gunnänga och Kiälswed
    2.. Nils Truedsson i Marklunda öfw Marklunda, Rågery, Olastorp, Ebbarp, Dubbarp och Hönjarum
    3.. Truls Haraldsson i Ginnestorp öfwer bägge Ginnestorp och Holingarydstorp
    4.. Sone Swänsson i Mossary öfwer Mossary, Bökeskog, Sjöaskog, och Östra Hyltan
    5.. Jöns Jonsson i Kalhult öfwer Kalhulten och Kulhulten med theras torp
    6.. Jon Trulsson i Angshult öfwer Angshult, Gyllskulla, Segutslycke och Swänstorp
    7.. Trued Olofsson i Hallaboda öfwer Gyllemyra, Ekery, Räfwakulla, Grimmakulla, Mörkhult, Glabhult och Hackeboda
    8.. Jöns Nilsson i Lindhult öfwer Lindhult, Slähult, Hamsarp, Toalycke, Abrolla, Bökeberga
    9.. Olof Truedsson i Jonstorp öfwer Jonstorp, Röna, Ralskog, Wigenstorp, Boarp
    10.. Bengt Swänsson i Holma öfwer Holmö, Holma, Simontorp, Swanshals, Kiärsebränna och Hyltan
    11.. Truls Jonsson i Gullarp öfwer Gullarp, Brunkelstorp, Nybygden, och Eratal
    12.. Oluf Swänsson i Malshult öfwer Malshult, Sibbarp och Haslary
 
Hwad dessa tolf Mäns egentliga syssla skulle wara förestälte Mag. Nicolaus Angelin uppå Pastoris wägnar sålunda, att de uppå sina samweten skulle troligen tillkänna gifwa för sin siälasörjare, huru folket skickat sig efter Guds och Öfwerhetens lag: om någon wore beryktad för hordom, boleri, truldom, widskepelse, menederi, slagsmål, sabbatsbrott, tiufweri, etc
 
Om missämja, trätor och bitterhet föröfwades imellan naboar, äkta makar och andra hälst wid Communions tider, borde låta Prästen få noga och tidig kunskap.
 
Om föräldrar försummade att Christel updraga sina barn och lära dem i bok samt att förstå sina Christendoms stycken
 
Om barn woro olydiga och wanartiga mot föräldrarna, hwilket noga skulle efterses när någon äncka hade ?upna barn.
 
Om någon ofta försummade Gudstiänsten, intet gitte öfwa sig i sin Christendom, är liderlig och owettig, begår fylleri och swordom, giör buller och oliud.
 
Om någon under pågående Gudstiänst sätter sig till dryckj i Kyrkobyen eller och utanför Kyrkomuren rökar tobak. Eller någon håller otidigt sqwaller i Kyrkan och förstörer de andras andakt.
 
Om ungdom och tiänstefolck ställer sig genstörtiga att framkomma till läsemöte och förhör.
 
Dessa och slika måhl anbefalldes förenämnda män att så troligen effterse och upptäcka som de så för Gud och höga öfwerheten kunna tryggel ?

[Maud Svensson]

Har just funnit att min mmmmfmfmf var sexman på 1600-talet. Det är ju en kul titel som dock inte lär ha med sexualitet att göra, trots att det var sexmannens uppgift att övervaka tukt och goda seder i församlingen samtidigt som han var tillsynsman för kyrkans och prästgårdens underhåll.
Detta har jag inhämtat i uppslagsbok, där jag även fick veta att sexmannen valdes av sockenstämman och att ämbetet fanns från 1400-talet till 1862.
Men ingen förklaring gavs till själva titeln. Är det någon som vet varför den var just sexman?  
Mvh/Maud

[Rolf Liljhammar]

Hej Maud.
 
Utan att ha funderat närmare på det, har jag alltid tagit för givet att det var sex ledamöter i sockenstämman, därav sexman. Jfr det gamla uttrycket tolvman, syftande på de tolv nämndemännen i häradsrätten.
Men som sagt, jag kan ha levt i en villfarelse under mitt hittilsvarande liv.
 
Mvh
Rolf L

[Stefan E Sundbäck]

Hej!
I ett uppslagsverk står följande att läsa:
Sexman, rotemästare, i äldre tider förtroendemän valda på sockenstämma för att övervaka kyrklig tukt och ordning inom församlingen. Befattningarna, som tillkom på 1600-talet, avskaffades med 1862 års kommunallagar.
 
M v h, Stefan

[Maud Svensson]

Hej Rolf, icke har du levt i någon villfarelse, åtminstone inte vad gäller sexman! Har nu fått besked även från annat håll att titeln kommer av antalet ledamöter i sockenstämman.
Vilket jag borde ha anat, med tanke på att en annan av mina anfäder hade den långa titeln sjumanskammarevaktmästare (i Norrköping). Sjumanskammaren (som skötte stadens ekonomiska förvaltning 1638-1864) hade ju namn efter sina sju ledamöter.
Hej Stefan, uppslagsböckerna är tydligen oense om befattningens ålder, jag hittade uppgiften att sexmän började utses redan på 1400-talet.
Tack för svaren!
Mvh/Maud

[Jörgen Tollesson]

Sexmännen kallades så för att de var sex stycken, men det var inte de som utgjorde sockenstämman. Stämman var en allmän sammankomst för sockenborna.

[Maud Svensson]

Hej Jörgen, självklart har du rätt - och jag har gjort en tankekullerbytta. Om jag nu försöker en baklängeskullerbytta så var det alltså så att sockenstämman, d v s sockenborna, utsåg sexman (ursprungligen en av sex män i en nämnd, enligt Nationalencyklopedin) som hade att övervaka kyrkotukten och kyrkans byggnader etc.
Vi var alltså lite villfarna båda två, Rolf!
Mvh/Maud

[Johan Ringmar]

Uppsats om sexmän.
På nätet har jag funnit en C-uppsats i historia som handlar om sexmän. Den har i bilagorna också sexmannalängder från Vittinge, Västerfärnebo och Balingsta socknar och förstås många intressanta källhänvisningar för den som vill gå vidare.Tyvärr har jag svårt att hitta författarens namn men tack i alla fall. Jag fann uppsatsen under:
http//www.torget.se/users/t/Totmes/cuppsats.htm  
 
Den har svar på massor av frågor.

[Lotta Nordin (Lotta)]

I Järsnäs, Jönköpings län, finns följande sexmannaed och regler i LI:1. Troligen är det kyrkoherden Nicolaus Bergeri Klinteus som skrivit det någon gång under sin tid som kyrkoherde, 1657-1694. Det är odaterat men står före en avskrift daterad 1684.
 
Kyrkans sexmäns ed:
 
Jag N. svär och lovar för Gud allsmäktig och hans helga församling, att jag detta mitt sexmannaämbete, till vilket jag ordentelig kallad och förordnad är, vill trogen och flitig vara, Guds ära, kyrkans och församlingens bästa oförsumligen veta, söka och fordra, och att dess skada fliteligen avvärja, och detta här ämbete, och vad här hörer till, troligen efter mitt bästa förstånd och förmåga, förrätta, så sant mig Gud hjälpe.
 
Desse efterföljande stycker är kyrkans sexmän pliktige akta och med Ed stadfästa.
1) Skola de i alla sina råd, verk och gärningar, efter sitt bästa förstånd söka Guds ära.
2) Alltid bevisa sin överhet all trohet och alla skadelige praktiker och stämplingar i tid uppenbara, och så mycket dem tillstår förhindra.
3) Skola de troligen söka församlingens gagn och bästa, och beflita sig att hon må hållas vid makt, och år från år efter lägenheten förbättras.
4) Är de pliktige sin kyrkoherde all trohet, lydno och hörsamhet bevisa i alla billiga saker och vid hans nöttiga råd sig stödja.
5) Hjälpa till i församlingen, kyrkodisciplin, nöttige stadgar måge hållas vid makt, allvarligen de olydige, tredsko och motvillige ledamöter med Pastore straffa och  näpsa på det förargelser och synder icke skola taga överhanden.
6) Skola alla saköre som kyrkan vidkommer och tilldömde äro, i tid, utan någor vänskap och anseende utpanta, kyrkan till godo dem förvara.
7) Troliga giva vittnesbörd som de efter samvete kunna döma, om någor haver orättrådeligen utgjort tionden(?), kronan eller kyrkoherden.
 
Juramentum
Allt detta viljom vi med Guds nådiga tillhjälp troligen hålla och efterkomma, så sant oss Gud till liv och själ hjälpe.
 
(min modernisering av texten)

[Lars-Åke Stenemo]

I Norrvidinge härad i Kronobergs län har alla mantalslängderna jag studerat undertecknats av några av sexmännen i respektive socken. Fram till 1600-talet slut användes ofta bomärken. Som de flesta andra uppdrag gick även posten som sexman i arv.
 
Sexmän omnämns redan i de gamla landsskapslagarna. Ämbetet försvann 1862 när kommunallagarna infördes detta år. För mer information hänvisas till Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band 15. Detta lexikon är ovärderligt för historiker och släktforskare som vill fördjupa sig i den text man träffar på i sitt arbete.

[Yngve Aronsson]

Trots att sexmannaämbetet avskaffades 1862 namngavs ännu år 1905, 9 st sexmän för de olika rotarna i min hemmakommun Idenor, Hälsingland.

[Birgitta Ohlsson]

Hur länge satt man som sexman? Jag tänker då på att jag sett i mantalslängder att det är olika sexmän genom åren? Kunde man bli vald flera gånger? Bytte man i såfall  bomärke eller använde man samma som man fick första gången? Många frågor men svaren hoppas jag skall hjälpa mig utreda om det är samme man som var sexman två olika år och med olika bomärken.
 
Mvh
 
Birgitta

[Lars-Åke Stenemo]

Birgitta
 
Ett bomärke var ett personligt tecken som användes istället för namnet. Det användes blanda annat för att märka egendom. Enligt Kulturhistorisk lexikon band 2 kunde dessa gå i arv, dels oförändrade och dels med särskiljande tecken. Det senare gäller för de 1500 - 1600-talshandlingar jag studerat i Småland. Finns det olika bomärken i dina hanlingar avser dessa med all sannolikhet olika personer.  
 
Uppdragets längd varierar. Det normala var säkert att det var livsvarigt eller så länge man hade förmågan att fullfölja de åtaganden det medförde. Uppdrag i det gamla samhället gick ofta i arv. Det uppfattades ofta naturligt att sockenstämman valde en son eller annan lämplig släkting som efterträdare vid någons frånfälle.
 
Lars-Åke Stenemo

[Birgitta Ohlsson]

De bomärken som jag undrar över är från 1648 och 1655 från Törnsfalls socken i Kalmar län. Lägger in bilder på båda så att du får se. Gäller såklart om jag tytt namnet rätt.
 
Mvh
 
Birgitta
 
 

 
 

[Olle Elm]

Hej,
Är det M-tecknet med I och P/B som Du undersöker? I så fall är det inte osannolikt att det rör sig om samma person. En viss skillnad förekommer i tecknen enligt min erfarenhet - här ser det ut som om en släng blivit otydlig.  
Vänligen,
Olle Elm

[Birgitta Ohlsson]

Hej
 
Precis det är de tecknen som jag undrar över. Jag tyckte också att de var snarlika. Men om jag sett rätt så står Jon som sexman endast dessa år och då har jag tittat på flera år både innan och efter. Däremot finns det andra sexmän från Kåreby genom åren. En del av mantalslängderna är också daterade med år och datum i Kåreby men det var kanske vanligt att man turades om vart man samlades liknande som man gjorde vid husförhör?
 
Mvh
 
Birgitta

[Birgitta Ohlsson]

Nu har jag tittat igenom alla mantalslängder för Törnsfall från 1643 och en bra bit in på 1700-talet men Jon nämns endast som sexman vid de två tillfällen jag skrev om i början. Med tanke på att man blev utsedd en gång och sedan satt på livstid verkar det ju konstigt att han endast finns med vid dessa två tillfällen. Vad jag förstått var Jon krögare. Det nänmns även en Erik men hans bomärke är antingen ett eller dubbla E. Väldigt ofta skrevs mantalslängderna under i Kåreby. Under 1600-talet var det mer sporadiskt men in på 1700-talet var det varje år.
 
Mvh
 
Birgitta

[Ulf Berggren]

Det är inte särskilt konstigt jämfört med Lars-Åkes utsaga att de normalt satt på livstid.
Men dessutom är hans påstående en överdrift. Det gäller absolut inte generellt. Möjligen kan det finnas regionala skillnader, men min erfarenhet från mellersta Sverige är att sexmän inte satt särskilt länge.
 
Det innebär bland annat att det är betydligt fler som hann med att vara sexmän en period än vad som gäller för de flesta andra uppdrag på den tiden.

[Lars Ekdahl]

Har en ana som var Kyrkosexman. Vad gjorde han för något?
 
Lars Ekdahl

[Samppa Asunta]

Hej Lars!
 
Nä, inte det...  ;-)  
Sexmän kallades kyrkliga förtroendemän som hade till uppgift att övervaka församlingbornas kristliga vandel.  Namnet kom väl av att de brukade vara 6 till antalet.  
Förresten var det ganska nyligen som en finsk genealogispalt på Yahoo flyttades över till avdelningen enbart för vuxna och var och en som ville logga in fick lov att försäkra att ha  fyllt aderton.  Orsaken torde ha varit att termen sexman förekom i diskussionerna, eftersom kyrkoböckerna under största delen av 1800-talet fördes på svenska.  På finska heter det kuudennusmies vilket inte föranleder några missförstånd.
Någon sysslosexman har jag inte stött på, men om jag inte har fått nånting om bakfoten så är syssloman en gammal benämning på någotslags ekonom. Månne en sådan kan ha haft hand om kyrkoräkenskaperna?
Mvh Samppa

[Lars Ekdahl]

Tack Samppa. Letade efter ordet i svenska nationalencyclopedin men där fanns den inte. Så ordet måste ha utgått ur svenska spröket

[Jonas Magnusson]

Jag undar om någon kan säga hur ung en person kunde tänkas vara som yngst när denne erhöll förtroendeuppdraget att vara kyrkans sexman. Är det exempelvis rimligt att tro att en 25-åring kunde bli vald? Vet någon, vad tror ni andra?
 
Mvh
 
Jonas

[Björn Engström]

Det är nog inte orimligt att kunna bli sexman vid 25 års ålder speciellt och fadern haft sysslan tidigare, eftersom det fanns en viss fördel om någon släkting tidigare haft förtroendeuppdrag.
Jag tror knappast det fanns någon formell åldersgräns.

[Jonas Magnusson]

Valdes man av en stämma eller utsågs man av prästen till sexman?
 
Jag har läst på andra ställen att man valdes till detta ämbete, men om nu ämbetet i viss mån gick i arv rimmar det ju lite illa. Jag trodde att sexmännen på något vis hade gjort sig förtjänta av det. Att de var socknens kloka!?
 
Eller låg det i kyrkans intresse att det bara var män som verkade i linje med dess intresse...
 
(Meddelandet ändrat av jonas_magnusson 2009-08-09 11:13)

[Stefan Simander]

Det är väl rimligt att anta att mannen hade uppnått myndighetsålder för den aktuella tiden för förtroendeuppdraget, även när det går i arv!?
 
För myndighetsålder se http://aforum.genealogi.se/discus/messages/22540/23397.html?... -
 
För undantag av myndighetsålder vid giftermål se
http://www.domboksforskning.se/lagar/familjerattslagar.htm
 
Kan det ha funnits sådana undantag även för förtroendeuppdrag?

[Moderator Yrken]

Tre inlägg har flyttats till Skåne » Socknar » Norrvidinge.

[Jan-Eric Landh]

På flera gårdar i Kvarsebo socken i Östergötland så anger man ordet Sexman efter gårdsnamnet. Ordet är tydligt och understruket. Först trodde jag att det var en sjättedel av gården, men det finns bara en ägare.
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Språk, ord och namn » Övriga språkfrågor » Sexman. /Moderator Språk, ord och namn.

[Åke Wahlqvist]

http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Sexman
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Språk, ord och namn » Övriga språkfrågor » Sexman. /Moderator Språk, ord och namn.

[Monika Öhrn]

Hej
 
Jag sitter nu och läser protokoll från sockenstämman i Norra Nys socken i Värmland. Mycket intressant läsning. De protokoll jag läser är från början av 1800-talet. Jag har en fråga om vilken status sexmännen hade under den aktuella perioden. Hittade en anteckning om att vissa sexmän uteblev från möten och därför skulle böta. Följade text har jag hittat;  
 
 Vidare efterfrågades sexmännen och befunnos Olof Jönsson i Kärnberget och Henrik Henriksson i s Viggen frånvarande och emedan Finnarne nästan alltid sålunda uteblifva påstod att desse sexmän ingalunda skulle undgå de förr utsatta böter.  
 
Kärnberget och s Viggen ligger i Finnmarken och det står ganska mycket om socknens problem med finnarna och deras beteende i sockenprotokollen. Det var alltså inte personer med hög status som blivit valda till detta uppdrag. Dessutom kom de inte till mötena. Några år tidigare hittar jag protokoll där det framgår att prästen inte vill besöka dessa två områden över huvudtaget och det står då följande ;  
 
om gudstjensterne på Finneskogen emot förmodan komme att fortfara så ville han hafva sig förbehållit att slippa förrätta dem uti Kärnberget och uti Viggen hvarefter hvarken finnes nödige husrum dertill ej heller sådan folk som han gärna önskade der andagt och ordning borde öfvas.  
 
Nån som känner till mer om sexmännens status och varför de blev valda?

[Carl Szabad]

Sexman var en av sex förtroendemän i en socken, som hade att se till att fattade beslut på sockenstämman verkställdes, ansvara för underhåll av kyrkobyggnader och prästgård, samt främst att hjälpa kyrkoherden att övervaka kyrkotukten i socknen. Genom 1862 års kommunalreform avskaffades systemet med sexmän (Källa: Wikipedia).
 
Man kan tillägga att åtminstone tidigare hade sexmannen förtroendeuppdraget att räkna skörden hos varje bonde så att kyrkan fick in rätt tionde och kallades i den rollen även rotemästare.

[Monika Öhrn]

Hej
 
Som anställd i den offentliga sektorn är det väldigt intressant att läsa om sexmännens uppdrag. Detta lilla fåtal personers arbetsuppgifter motsvarar stora delar av dagens kommunala och statliga verksamheter. De var stadsbyggnadskontor, socialtjänst, skattemyndighet, kyrkoråd, typ kronofogde och sedlighetspolis och det kan inte alltid ha varit så lätt att sköta alla dessa roller som det idag behövs en gigantisk samhällsapparat för att klara av. Frågeställningen är alltså om det var så kul alla dagar. I det sockeprotokoll som jag nu har fattat tycke för kan man läsa om finnarna och problemet med stor förekomst av oäkta och odöpta barn, ovilja att vara med och sköta vissa sysslor såsom vägbyggen, problem att få in ost och smör till prästen från fattiga människor och till och med problem med lik som dumpats vid kyrkan och låg där och ruttnade och stank. Ett problem som i dessa dagar verkar mycket märkligt. Att få ordning på detta kan inte ha varit särskilt lätt för dessa personer och frågeställningen är att uppdraget alltid var så populärt med tanke på att de sexmän jag läst om fick böta för att de inte kom på avtalade tider. För att kunna delta i mötena var de tvungna att ta sig flera mil i oländig terräng. Det valdes nya sexmän från finnskogen varje år enligt de protokoll jag läst. Hur var alltså statusen på uppdraget?