Om sexmän eller uppsyningsmän
Jag har funnit i Osby kyrkas protokoll från 1735 ett beslut om tillsättande av uppsyningsmän som skulle övervaka moralen i socknens olika rotar. Jag kan inte avhålla mig från att citera det nedan - och har dessutom några frågor till mer kunniga forskare:
Vad är det för en Kongl förordning pastorn hänvisar till?
Var det vanligt att tillsätta uppsyningsmän eller sexmän med uppgifter att detta slag? Fanns det i alla socknar?
Den instruktion som pastorn gav till dem nedan - kan han ha hittat på den själv eller bygger den på föreskrifter i den kungliga förordningen?
Det vore intresssant att ta del av exempel från andra håll. Hör av er till vår gemensamma uppbyggelse.
Torbjörn Malm
Och här följer några lefnadsreglor, dem Eder rätten och packen Eder effter!!!
Osby kyrkas protokoll från år 1735
(Osby C:3 s 302)
Dom Palmarum woro enligit Kongl förordning samt höglofl Landshöfdinge Ämbetet nyl derom utgågne Publicationer, följande trowärdiga Män förordnade till Uppsyningsmän i Osby Socken hwar öfver sin Rote näml
1.. Nils Michaelson i Osby öfwer Osby, Gunnänga och Kiälswed
2.. Nils Truedsson i Marklunda öfw Marklunda, Rågery, Olastorp, Ebbarp, Dubbarp och Hönjarum
3.. Truls Haraldsson i Ginnestorp öfwer bägge Ginnestorp och Holingarydstorp
4.. Sone Swänsson i Mossary öfwer Mossary, Bökeskog, Sjöaskog, och Östra Hyltan
5.. Jöns Jonsson i Kalhult öfwer Kalhulten och Kulhulten med theras torp
6.. Jon Trulsson i Angshult öfwer Angshult, Gyllskulla, Segutslycke och Swänstorp
7.. Trued Olofsson i Hallaboda öfwer Gyllemyra, Ekery, Räfwakulla, Grimmakulla, Mörkhult, Glabhult och Hackeboda
8.. Jöns Nilsson i Lindhult öfwer Lindhult, Slähult, Hamsarp, Toalycke, Abrolla, Bökeberga
9.. Olof Truedsson i Jonstorp öfwer Jonstorp, Röna, Ralskog, Wigenstorp, Boarp
10.. Bengt Swänsson i Holma öfwer Holmö, Holma, Simontorp, Swanshals, Kiärsebränna och Hyltan
11.. Truls Jonsson i Gullarp öfwer Gullarp, Brunkelstorp, Nybygden, och Eratal
12.. Oluf Swänsson i Malshult öfwer Malshult, Sibbarp och Haslary
Hwad dessa tolf Mäns egentliga syssla skulle wara förestälte Mag. Nicolaus Angelin uppå Pastoris wägnar sålunda, att de uppå sina samweten skulle troligen tillkänna gifwa för sin siälasörjare, huru folket skickat sig efter Guds och Öfwerhetens lag: om någon wore beryktad för hordom, boleri, truldom, widskepelse, menederi, slagsmål, sabbatsbrott, tiufweri, etc
Om missämja, trätor och bitterhet föröfwades imellan naboar, äkta makar och andra hälst wid Communions tider, borde låta Prästen få noga och tidig kunskap.
Om föräldrar försummade att Christel updraga sina barn och lära dem i bok samt att förstå sina Christendoms stycken
Om barn woro olydiga och wanartiga mot föräldrarna, hwilket noga skulle efterses när någon äncka hade ?upna barn.
Om någon ofta försummade Gudstiänsten, intet gitte öfwa sig i sin Christendom, är liderlig och owettig, begår fylleri och swordom, giör buller och oliud.
Om någon under pågående Gudstiänst sätter sig till dryckj i Kyrkobyen eller och utanför Kyrkomuren rökar tobak. Eller någon håller otidigt sqwaller i Kyrkan och förstörer de andras andakt.
Om ungdom och tiänstefolck ställer sig genstörtiga att framkomma till läsemöte och förhör.
Dessa och slika måhl anbefalldes förenämnda män att så troligen effterse och upptäcka som de så för Gud och höga öfwerheten kunna tryggel ?