Tack för svar!
Ja, jag har missuppfattat saken. Jag ser det nu när jag igen tittar på protokollet från Nyköping, den 28 september, 1678. (Bergskollegii Rättsprotokoll för Södermanland och Östergötland 1658–1689: NAD/420013.02/EIIj/1). Jag förstår inte riktigt hela sammanhanget men av texten (bild 176) framgår det att saken handlar om en alltför hög prissättning på salt och strömming. Att jag misstog mig berodde på användningen av ordet ”gods” och att jag inte såg varornas namn bland myntvalörerna (som jag alltid tycker är svåra att tolka).
Mitt intresse för bruksfolkets missnöje börjar med ett ärende 1666, d. 8 mars (bild 69–70), då hammarsmeden Anders Nöös dömdes för att ha stulit järn från Jacob Piett (vilket han f.ö. sålt vidare i Strängnäs, antagligen svart). Jag undrade hur han kunde vara så illojal mot sin husbonde och när jag bläddrade framåt i domboken fann jag att en stor förtroendeklyfta rådde mellan Jacob Piett och bruksfolket i allmänhet. Den blottades dels vid bruksfolkets klagan 1678, dels vid Bergs- och hammartinget i Björndam 1682, d. 25 september. Då klagade både kollektiv och flera enskilda personer på att Pietts arvingar och efterträdare, Hindrik och Erik Liung, hotade dem med utpantningar på grund av skulderna de ådragit sig under Pietts tid. Bland annat står det (bild 327) att:
Bergmästaren förhölt honom [Hindrik Liung], det Bruksfålket hafwa för många åhr sedan klagat öfwer eelakt handterande wed Biörndams Bruuk, och fördelskull weet han sig påminna at han förböd på Bergstinget som hölts för några åhr sedan i Nyköping alt Bruksfålket skulle wara orubbade och eij betwingade med någon utpantning innan man skulle få see i Böckerna hwadan deras skuld härflöte…
Samma sak – att inga skulder fick utmätas innan brukets böcker förevisats rätten – beslutades 1682. Trots missnöjet betygade ”samtel. Bruksfålket (…) at uti Hindrich Liungs tijd och sedan han kom till Bruuket, har det warit bätre än förr” (bild 333). Exakt vad som lett fram till att många blivit så skuldsatta framgår inte men det berodde alltså inte på någon järnhandel, som jag förhastat trodde. Den person som jag är särskilt intresserad av framträdde också 1682 (bild 331):
Mr Anders Nöös hammarsmed klagade at förmedelst det (föryrade?) godset, och at han intet fåt arbete i smidian, utan måst gå derifrån till at hugga wed och kåhla så är han kommen i 300 (…) skuld. Betygade på 50 åhrs tijd som han tient Pietten intet fått af honom 10 (…) kop:mt.
Får jag passa på att fråga dig Ulf om denne Nöös? Jag har skrivit om honom förut här på Anbytarforum (Smedsläkter > Nöös). Du svarade för några år sedan att det fanns uppgifter om honom från Björkviks socken. Stämmer det? I hammartingsprotokollen har jag bara hittat honom ovan nämnda notiser från 1666 och 1682 samt i några mellanliggande specifikationer över personalen vid Nyhammar. Även om 50 år låter överdrivet länge så tycks han ju också ha varit där – under Jacob Piett – en god tid före 1666 (då lät Piett honom f.ö. slippa gatlopp för hans långvariga tjänsts skull).
Med vänlig hälsning
Anders H.
Ämne: Hammarsmedsmästare (läst 5573 gånger)
Cookie policy