Tunnlagskarl / Tunlagskarl / Tunnelagskarl

[Margaretha Berggren]

Vad gjorde en tunlagskarl? (förekommer i Dalarna)

[Markus Gunshaga]

Hej Margaretha!
 
Vid en sökning i Google Books får man bara en enda träff på tunlagskarl, nämligen på sid. 30 i Bjarne Beckmans bok Dalupproret 1743 och andra samtida rörelser inom allmogen och bondeståndet (1930): Om Nisses Olof Olsson i Åkerö berättar Leksands dödbok 1747, att han varit nämndeman i 6, fjärdingsman i 10 och tunlagskarl i 15 år. Det tog ytterligare sökning innan jag upptäckte att uppslagsordet i Svenska Akademiens Ordbok inte är tunlag, utan tunnlag, med två n. Där beskrivs tunnlag med orden  
...( tunn- 1762 osv. tunne- 1827 ( : Tunnelagskarl ) osv. ) (i fråga om äldre förhållanden i Dalarna) om distrikt (bestående av ett visst antal rotar (se rote , sbst. ¹ 3 )) utgörande underlag för beskattning (sannolikt ursprungligen utgående i visst antal tunnor träkol)....  
Dock hittar jag ingen vettig beskrivning av tunnlagskarlens sysslor, men man kanske skulle kunna tänka sig att han hade till uppgift att ansvara för ett tunnlag?
 
Mvh, Markus

[Mats Pettersson]

Jag skulle föreslå att det är en man som lejdes, t ex för tillsyn av kreatur, gemensamt av bönder som tillhörde samma s k tunelag, som kunde vara en del av en socken. I Skåne fanns motsvarande yrken med beteckningen vångagömmare och innammare.
Hälsar och gissar Mats
Se även SAOB: GÄRDES-LAG, n. ( gärde- 1541-1790. gärdesc. 1543 - c. 1888) (förr) Sammanslutning av bönder l. hemman vilkas odlade marker gränsa till varandra o. ligga inom gemensam inhägnad. GR 13: 297 (1541). Landsm. XI. 10: 3 (c. 1888).

[Bengt Nilsson]

Av det exempel Markus funnit framgår att det måste ha haft karaktären av förtroendeuppdrag. Nämndeman i 6 år, fjärdingsman i 10 år och kofösare i 10 år - det hade varit något av ett antiklimax.
 
Karin Sennefelt skriver i sin bok om Dalupproret:
 
En tunnlagskarl var föreståndare för tunnlaget. I övre Dalarna hade man en uppdelning i tunnlag som var unik i Sverige. Det var en sammanslutning av hemmansinnehavare för att fördela skattepålagor. Leksands socken bestod av 20 tunnlag.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-12-04 18:49)

[Mats Pettersson]

Ja, med tanke på Markus´ fynd är uppdraget nog närmare det som på sina håll menades med sexman.

[Björn Engström]

Sexman är en kyrklig förtroendeman och motsvarar till viss del kyrkorådsledamot. Tunnlag är en kameral indelning utan kyrklig anknytning. Gopa tunnlag i Leksand var under lång tid tillhörigt Leksand men de flesta kyrkliga förrättningar gjordes i Bjursås, som under sen tid överfördes till Bjursås. Tunnlagskarl får nog mera ses som en underliggande fjärdingsmannen, särskilt när fjärdningarna är stora. Han bör också vara en som samlade flera byföreståndare (inte byvaktare som var kyrkans sedlighetsövervakare och byttes ofta).

[Margaretha Berggren]

Tack alla som förklarat tunnlagskarl så bra!
MVH
Margaretha B