Äldre inlägg (arkiv) till 2007-10-07

[Björn Thunberg]

Jaha.
Nu har förbundet startat projektet Namn åt de döda 1901-1946+(kompl.sedan tidigare)
 
Riskerar vi inte återigen att få en massa kraftansträningnar att folk gör tex Stockholm Klara med en massa namn, eftersom detta finns digitalfilmat. Men sedan för att få födelseförsamlingar måste man likt väl sitta på statsarkivet i det här fallet. Då kommer frågan vem/vilken skall ha belöningen?
 
A. Personen som gör grundjobbet ?
B. Personen som kompl? (om detta inte är samma person??)  
C.  Ingen alls.  Det finns ju endast ett vagt löfte om belöning.  
 
Jag lämnar ordet fritt för synpunkter..
Björn Thunberg

[Simon Olsson]

Hej Björn,
 
Det är ju en väldigt intressant fråga du ställer. Och jag hoppas att förbundet kommer med ett svar på frågan inom en snar framtid. Min åsikt är iaf klar, oavsett om man levererar 1 komplett uppgift, 1 uppgift som behöver kompletteras med födelseförsamling, eller 1 komplettering så ska det räknas lika.
 
Det har vagt pratats om att belöningen denna gången ska vara att man får SvDB5 om man levererat X antal uppgifter. En mycket bra ide enligt mig. Hur många uppgifter man isf skulle behöva leverera är ju en fråga för förbundet. Så ett snart beslut om detta är att önska.

[John Sidén]

En förutsättning för att man ska kunna lämna uppgifter för den nya dödskivan är att man via e-post får kontakt med ansvariga för denna. Jag skickade ett e-brev dit och använde mig av den e-postadress som finns på den sida där projektet beskrivs men det e-brevet kom tillbaka, adressaten okänd som det heter på snigelpostsvenska. Då blir det lite svårt att hjälpa till.

[Anna-Lena Hultman]

Frågan om belöningar för deltagande i Namn åt de döda-projektet kommer troligen att behandlas av styrelsen vid nästa styrelsemöte.
 
Adresserna till Namn åt de döda-projektet, dodbok@genealogi.se och annalena@genealogi.se fungerar utan problem. Adoptioner strömmar in till båda adresserna.

[Jörgen Tollesson]

På tal om dubbelkommando, eller snarare dubbelarbete...
 
Så här står det i Namn åt de dödas egen avdelning i Rötter, under Projektbeskrivning:
 
5. Digitalfotografering
 
I arbetet med Sveriges dödbok 1947-2006 gjordes en hel del digitalfotograferingar av dödböcker vid några av våra landsarkiv. Det var dödböckernas vänstersidor + första spalten på högersidan som fotades. Bilderna skickades sedan ut till medarbetare i projektet Namn åt de döda som kunde göra huvudparten av arbetet med registreringen hemma vid datorn. Det var mycket uppskattat och underlättade mycket.
 
Även i Namn åt de döda 1901-1946 kommer dödböcker att digitalfotograferas. I stort sett alla landsarkiv har redan gett tillstånd till en sådan avfotografering och arbetet kommer snart att sätta igång. I sydligaste och västra Sverige ligger dock många kyrkböcker kvar ute på pastorsexpeditionerna och är då svårare att komma åt. På många pastorsexpeditioner har det dock gått bra att få fotografera. Hjälp med fotografering mottages tacksamt. I Stockholms stad och län har de flesta församlingarnas dödböcker redan fotats för åren 1935-46. Fotograferade församlingar är markerade med * i länslistorna. Ange när du adopterar en församling om du önskar få tillgång till digitalfotograferade dödböcker.
 
Arbetet med att fotografera ute på landsarkiven kommer att göras allt eftersom. Önskemål från deltagarna i projektet kommer att styra i vilken ordning fotograferingen sker.Så långt beskrivningen av vad som är tänkt att göras.
 
... forts. nedan (p.g.a. den meningslösa storleksbegränsningen 3 kB per inlägg - som bara ökar belastningen på Anbytarforums server [när man tvingas att göra två inlägg i stället för ett], trots att syftet sägs vara det motsatta...) >

[Jörgen Tollesson]

... forts. >
 
Nu var det inte så förskräckligt länge sedan som man från officiellt förbundshåll var väldans upprörda över att SVAR tänkte konkurrera med Genline och digitalisera de gamla mormonfilmerna med kyrkoböcker. (Men nu digitaliserar ju mormonerna de filmerna själva - och hade så gjort även om SVAR inte hade varit intresserat av att publicera dem - så nu har den kritiken tystnat.)
 
Skälet - eller i varje fall ett av skälen (det andra ska vi inte gå in på här...) - till Förbundets kritik var ju att SVAR borde använda tid och pengar till att digitalisera filmer med sådana handlingar som inte redan var eller höll på att bli digitaliserade av andra (Genline). Borde man då inte leva som man lär?
 
När 1900-talets kyrkoböcker förs från landets alla pastorsexpeditioner till landsarkiven, så passerar de ju SVAR (eller numera Mediekonverteringscentrum, MKC, som har blivit en självständig avdelning inom Riksarkivet) för att fotograferas. Till att börja med var det 'vanlig' film som gällde, men 2003 bytte man teknik, och sedan dess digitaliseras böckerna. De först filmade länen har SVAR alltså bara på mikrofilm, men för de andra finns digitalfoton.
 
Dessutom håller ju Arkiv Digital på att digitalfotografera kyrkoböckerna i landets alla församlingar (åtminstone fram till sekretessgränsen). Där återstår ännu mycket, men man arbetar för fullt och flera län är redan klara.
 
Nu säger Förbundet att hjälp med fotografering mottages tacksamt - vilket bara kan tolkas som att man inte har tänkt att anlita någon professionellt för att fotografera kyrkoböckerna; det hade knappast heller varit så hälsosamt för den icke alltför krya förbundskassan - åtminstone inte i väntan på att CD-skivorna var sålda...
 
Men om nu släktforskare landet runt kan tänka sig att helt ideellt plåta kyrkoböcker på alla landsarkiv (och pastorsexpeditioner som har kvar böckerna) - vore det då inte bättre att denna tid och energi las på att registrera böckernas uppgifter, i stället för att fotografera böcker som antingen redan är eller håller på att bli fotograferade av andra?
 
Avslutningsvis undrar jag vad 1900-talets första år har gjort för ont, eftersom det inte får lov att vara med? J

[Peter Karlsson]

John har faktiskt rätt, för på sidan där projektet beskrivs (här) så har det blivit fel på en e-postlänk.
 
Klickar man på Anna Lena Hultman där så går nämligen mailet till mailto:annalena@genalogi.se - ett litet e har således råkat falla bort.. (Däremot är länken högre upp som står i klartext helt OK)

[Jörgen Tollesson]

Det ordnar sig på måndag ska du se... J

[Eva Dahlberg]

Jag hoppas att dödböcker som finns tillgängliga för lån på mikrokort inte digitalfotograferas till projektet. För de församlingar som finns på mikrokort finns ju ofta även församlingsboken tillgänglig för att få fram samtliga uppgifter till projektet.
 
Det vill säga om man lägger tid på att digitalfotgrafera sådant som faktiskt redan är tillgängligt i original och som sedan ändå behöver kompletteras, så tycker jag det känns som onödigt spenderad tid.
 
Hälsningar,
Eva

[Anders Berg]

Fast det är lite svårt att skicka ut mikrokort digitalt.  Som Jörgen är inne på så pågår ju redan fotografering av mycket material, och dödböckerna skall förr eller senare också fotograferas. Det vore ju bra med en samordning här så det inte sker dubbelfotografering. Man tycker att något samarbete med Arkiv Digital eller SVAR kunde vara lämpligt. För vad ska hända med dödboksprojektets foton när uppgifterna är registrerade?

[Mats Ahlgren]

Och mailfelet ordnade sig före måndag J

[Eva Dahlberg]

Anders, jo men måste man skicka ut något om den som vill skriva av kan ta hem mikrokorten i stället (eller gör man det bara ideellt om allt ska serveras en genom att någon annan lägger tid och resurser på att fotografera det som redan finns tillgängligt  ) - och så var det lite apropå frågan om att få tag på alla uppgifter ...
 
För den delen så i projektdel 4 så fotograferades inte hela dödboken, bara ena sidan - till skillnad från det som andra fotograferar före sekretessgränsen.  
 
I övrigt håller jag med Jörgen!
HGF har ju fotograferat många församlingar i Halland till sekretessgränsen, liksom en del andra föreningar nu också börjar göra på annat håll.  
 
hälsningar,
Eva

[Carl Szabad (Carl)]

Avsikten med fotografering är att i första hand den prioriterade perioden 1935-1946 ska kunna bli tillgänglig för registrering på ett enkelt sätt. Det materialet är sekretesskyddat, så det går inte att komma åt för den som vill registrera på annat sätt än via fotograferingar av vänstersidorna i dödböckerna. Bara de åren torde kunna uppgå till i storleksordningen 130.000 bilder om allt fotograferas. Där är Stockholms län i stort sett färdigt, eftersom jag passade på att fotografera även den perioden när jag kompletterade 1950- och 60-talen.

[Jörgen Tollesson]

Det låter märkligt om Riksarkivet/SVAR av sekretesskäl säger nej till att använda bilderna av de redan digitaliserade (skannade) dödböckerna efter sekretessgränsen - samtidigt som landsarkiven (inom samma arkivorganisation) säger ja till att digitalfotografera samma dödböcker.
 
Visserligen hamnar bara vänstersidan på den nya bilden - men hela uppslaget (också högersidan med dödsorsakerna) ligger ju där öppet framför näsan på fotografen. Men landsarkiven kanske ställer som villkor för att tillåta fotografering efter sekretessgränsen att fotografen blundar med ena ögat? J
 
F.ö. undrar jag fortfarande vad 1900-talets första år har gjort för ont, eftersom det inte får lov att vara med? J

[Carl Szabad (Carl)]

Det är alltså inte vem som helst som kan gå in och begära att få fotografera böcker utan varje sådan förfrågan prövas individuellt och i samband med det får man skriva under en sekretessförsäkran. På de bilder som sedan skapats finns dock inga sekretesskyddade uppgifter med, utan de kan därefter användas för registrering i det här projektet på valfri plats.
 
Några krav på enögdhet har inte ställts från landsarkiven .
 
Och tidsperioden har förbundsstyrelsen bestämt. Ett år till kanske hade varit för mycket på en gång.

[Anders Berg]

Eva, att ta hem mikrokorten hjälper föga om man inte har en mikrokortläsare, vilket en försvinnande liten (och minskande) andel av släktforskarna har. Det handlar rimligen om att göra det möjligt för så många som möjligt att hjälpa till ideellt. Och det är faktiskt så att personers möjlighet att arbeta ideellt är begränsat av tid och kroppslig förmåga bland annat, vilket gör det i många fall omöjligt att springa omkring på arkiv, pastorsexpeditioner, föreningslokaler eller bibliotek som kan tänkas ha en mikrokortsläsare stående.
 
Häng inte fast i parentesen mikrokort. Dessa är förvisso redan tillgängliga men är med blixtfart på väg bort ur forskningens tjänst.
 
Hälsningar från en som för första gången reflekterar över att deltaga i projektet just på grund av möjligen att arbeta på distans vid sin egen dator.

[Anders Berg]

Carl, vad händer sedan med dessa digitalbilder, ligger de bara och skrotar  på din hårddisk eller funderar ni på att göra dem tillgängliga på något sätt? Sälja?
 
Som du säger så innehåller de ju inga sekretesskyddade uppgifter, och borde därför kunna vara tillgängliga. Registret på Döds-CDn är som bekant en sekundärkälla, och vi uppmanas att alltid kontrollera sådana mot originalet. Och originalet är i princip dessa fotografier. Åtminstone delvis.

[Carl Szabad (Carl)]

I den försäkran jag har undertecknat har jag lovat att bilderna inte ska spridas till annat ändamål än själva registreringen. Däremot kan de naturligtvis användas för korrekturläsning och rättning av redan registrerat material om någon vill ta på sig det arbetet.

[Anders Berg]

När den färdiga CDn är klar kan man alltså be att få titta på fotografiet av den persons dödboksnotering man är intresserad av, för att kontrollera uppgiften?
 
PS Diskussionen borde kanske flyttas till ett mer lämpligt ställe och ges ett tydligare namn.

[Carl Szabad (Carl)]

I mån av tid kan vi nog plocka fram enstaka bilder, men det är inget man kan räkna med generellt. Vad jag menade med korrekturläsning i förra inlägget var hela församlingar.

[Jörgen Tollesson]

Nu var frågan inte om vem som helst kan ta del av dödböckerna efter sekretessgränsen - utan varför man ska behöva fotografera de böcker som redan är skannade. En sekretessföräkran behöver man ju inte vara fotograf för att underteckna.
 
Dessutom är det fel att säga att det p.g.a. sekretesskyddet inte går att komma åt uppgifterna på annat sätt än via fotograferingar av vänstersidorna i dödböckerna. Den som kan ta sig till arkiv eller pastorsexpedition kan naturligtvis skriva av uppgifterna direkt från originalböckerna, efter att ha undertecknat nämnda sekretessförsäkran.
 
Så gjordes ju under förra omgången av Namn åt de döda, och ett arkiv som sa ja till detta för 50- och 60-talens böcker lär knappast säga nej när det gäller 30- och 40-talen - speciellt inte om det går bra att fotografera samma böcker.
 
När det gäller mikrokorten, så är det ju oväsentligt att de snart kommer att vara borta - det handlar ju inte om att bygga upp något arkiv för framtiden eller på annat sätt hänga fast i den tekniken, utan om att använda dem nu. Då är naturligtvis mikrokort ett utmärkt sätt att ta del av dödböcker (och församlingsböcker!) när originalböckerna finns på kort och den som registrerar den församlingen har tillgång till läsapparat.
 
Summa summarum: Det finns ingen anledning att skicka ut folk på alla arkiv för lägga ned en massa tid på att ta 130.000 (?) bilder utan att först kontrollera vilket behov det finns i varje enskilt fall (församling och år). Tid finns det ju inte i överflöd när det hela ska vara klart om lite drygt två år...
 
F.ö. kanske någon från förbundsstyrelsen (som har fattat beslutet) kan upplysa om vad 1900-talets första år har gjort för ont, eftersom det inte får lov att vara med? J Det ser ju lite fånigt ut med en CD där hela 1900-talet finns med - utom ett år...

[Carl Szabad (Carl)]

Naturligtvis kan den som är betrodd sitta på arkiv eller pastorsexpeditioner och registrera även fortsättningsvis. Och om någon kan kan komma åt att låna hem sekretessbelagda mikrokort är det naturligtvis förträffligt ur projektets synvinkel (dock knappast ur någon annan), fast jag har starka tvivel om att det går. Och digitala bilder på samma material lär inte heller tillåtas att lämna arkiven.
 
Fotograferingen är ju till för att man hemma i lugn och ro på kvällar och helger var som helst i landet ska kunna ta del av vad som annars krävs besök på plats under arkivens eller pastorsexpeditionernas öppettider.

[Eva Dahlberg]

Carl, frågan var inte att låna hem sekretesskyddade kort, utan om att inte fotografera sådan som finns på icke-sekretesskyddade kort.
 
Sedan finns givetvis inte allt på mikrokort - men när alla uppgifter som behövs finns på mikrokort - varför skulle man fotografera sådant som bara ger en del av uppgifterna. Man kan lägga resurserna på sådant som inte finns alls idag i så fall.
 
Anders, läsapparater skänks bort ibland ...  
 
hälsningar,
Eva

[Jörgen Tollesson]

Vågar man tolka svaret som att fotografering bara kommer att ske när det har konstaterats att det finns ett behov av det för respektive församling?
 
Poängen är att det inte går att komma ifrån arkivbesök helt genom fotografering; uppgifter måste också hämtas ur församlingsböckerna, som av uppenbara skäl inte kan fotograferas. Det finns m.a.o. annat än fotografering att ägna den dyrbara tiden åt för dem som har möjlighet att ta sig till arkiven.

[Mikael Persson]

Jörgen!  
 
I fråga om årtalet:  
(Jag utgår här ifrån det obevisade förhållandet att man har räknat rätt på antalet år, och att vi verkligen nu är i det 2007:e året. Hur som helst så spelar det inte så stor roll för resonemanget som sådant.)
1) Årtalen är ordningsnummer; dvs. nu är det det 2007:e året. Det har inte ännu gått 2007 år.  
2) År noll (0) har aldrig funnits.  
3) Det första seklet bestod alltså av åren 1 t.o.m. 100, det andra av åren 101 t.o.m. 200, osv., osv.  
Om du nu vill att år 1900 ska höra till samma samling som år 1901, så berövar du oss den möjlighet som nu finns att få 'Dödskivans' början i synk med seklets början. (Eller är det något av seklen som har innehållit bara 99 år?) Hela 1900-talet kommer alltså att finnas på skivan, plus några år därefter.  
Fast du kanske inte ser det på det viset?  
 
Med vänlig hälsning,  
Mikael!

[Jörgen Tollesson]

Vem har påstått att år 0 har funnits...? Det har det naturligtvis inte, lika lite som det finns en centimeter nummer 0 på linjalen.
 
Jag talar om 1900-talet; det börjar med år 1900 och avslutas med år 1999. När man talar om 1900-talet, 1800-talet, 1700-talet o.s.v., så utgår man nämligen ifrån de inledande siffrorna i årtalet.
 
Det 20:e århundradet börjar däremot med år 1901 och avslutas med år 2000. Det är alltså när man talar det 20:e århundradet, det 19:e århundradet, det 18:e århundradet o.s.v. som man räknar antalet år fr.o.m. år 1.
 
Som synes två vitt skilda saker.
 
Och eftersom det normala sättet att för oss att i dagligt tal ange århundade är just 1900-talet, inte det 20:e århundradet, så är det naturliga att hela 1900-talet ingår på nästa dödskiva.
 
Dessutom har ditt resonemang om att år 1900 inte ska höra till samma samling som år 1901, för att det berövar oss den möjlighet som nu finns att få dödskivans början i synk med seklets början, bara någon mening om det ges ut dödskivor med hundra år per samling sedan vår tideräknings början - men sådana ambitioner har du väl ändå inte...? J

[Carl Szabad (Carl)]

Jag har uppenbarligen uttryckt mig oklart. I mitt inlägg kl 12:27 i går talade jag om fotografering av böcker avseende perioden 1935-1946 som är den prioriterade perioden och till allra största delen faller inom sekretessgränsen. Och naturligtvis sätter vi inte från förbundets sida igång med någon fotografering där det inte finns behov, utan tillgången till källmaterialet lösts på annat sätt.
 
Trevigt att du är så engagerad i projektet Jörgen, även om jag ännu inte hittat ditt namn på någon adopterad församling. Fast som Anna-Lena skrev här ovanför är intresset så stort att hon ännu inte har hunnit ikapp med utskick av registreringsmallarna, så det kommer väl.

[Karl Bergstrand]

Det är inte alls någon bortkastade tid att fotografera kyrkböckerna.
Under förra året fotograferade vi alla icke sekretessbelagda böcker på pastorsexp i Hjo det blev  13000 bilder som nu finns tillgängliga i våra släktforskarrum. Nu har vi kompletterat med dödböckerna fram till 1946 och har suttit hemma och skrivit av från 1930. Nu fyller vi i med födelseförsamling och civilståndsändringar från församlingsboken vilket tar lika lång tid som att skriva ner uppgifterna från dödboken.
Nästa månad försvinner böckerna från pastorsexp. så det är bråttom.

[Carl Szabad (Carl)]

Det ska inte behöva ta lika lång tid att registrera de kvarvarande uppgifterna ur församlingsboken eftersom de bara avser civilståndsdatum och födelseförsamling. Om man sorterar databasen på sidhänvisningen till församlingsboken så återfinns de uppgifterna snabbt. Och då ska man också begränsa sorteringen till de år församlingsboken omfattar.

[Anders Ryberg]

(Vad det gäller när århundraden börjar och slutar kan jag rekommendera Steven Jay Goulds Myterna om milleniet.)