Upphovsrätt?

[Daniel Johnsson]

Hej!  
 
Jag har säkert postat under fel kategori (som vanligt) ber om ursäkt för det i såna fall.  
Hur som helst, jag har lite funderingar kring detta med upphovsrätt och källförteckningar.  
 
Jag håller på att skriva en bok som är blandning mellan lokalhistoria och släktforskning,  
och har smått funderat på att låta trycka upp några ex när (om) den blir färdig, kanske ge
några ex till det lokala biblioteket etc.  
 
Det jag funderar över är, hur fungerar det här med upphovsrätt från andra böcker?  
Jag har varit nog med att föra en korrekt källförteckning, och det jag hämtat från  
andra böcker har jag skrivit om med egna ord, och på sin höjd kopierat en halv eller
hel mening här och där, då naturligtvis omgiven av citattecken.  
Vissa äldre böcker, 1700-tal eller 1800-tal har jag kopierat vissa stycken ifrån (för att
få med den tidens skriftspråk), men då angett i den direkt texten varifrån det kommer.  
Jag har också dragit mina egna slutsatser utifrån källmaterialet och bidragit med egna  
utlägg och funderingar. Medeltidsbrev har jag naturligtvis plankat av ordagrant och helt  
och hållet.  
 
Ser ni några problem med detta? Ser man på Herman Lindkvists eller Dick Harryssons
böcker så är dom ju fulla med sida upp och sida ner med källförteckningar, även dom  
har ju inhämtat grundmaterialet till sina böcker från tidigare bokverk.  
 
Så tror ni att jag vågar mig på att göra min bok publik?  
Eller är det något mer som man bör tänka på?
 
med vänlig hälsning,  
Daniel.

[Bertil Strömberg]

Hej Daniel,
 
Upphovsrätt gäller till dess det gått 75 år sedan upphovsmannens död. Böcker som givits ut på 1700-talet kan man alltså kopiera i sin helhet. Vad gäller 1800-talet är det säkrast att ta reda på när upphovsmannen dog, om det inte är uppenbart att det måste ha gått 75 år sedan hans död. Reglerna om citaträtt är komplicerade, så man gör säkrast att undvika citat av hela stycken av upphovsrättsligt skyddade verk. Det faktum att man anger varifrån stycket är hämtat är ingen ursäkt för att kopiera det.

[Daniel Johnsson]

Hej Bertil,  
 
OK, men i övrigt ser du inga problem i det hela?

[Daniel Johnsson]

Upphovsrätt till ett verk gäller - med vissa undantag - intill utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled.
Enligt 22 § får man citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.
 
Det verkar med andra ord vara en tolkningsfråga från fall till fall hur mycket man får kopiera. Min ambition är naturligtvis att
skriva en egen bok, men precis som andra gjort före mig så måste man ju ibland citera äldre texter. Jag har kollat upp mina källor,  
och som tur är så är personerna döda sedan över 100 år tillbaka, så jag klarar ju 70 års-gränsen.  
 
Men tack för ditt svar Bertil, det fick mig att kolla mina källor igen.

[Gunnar Håkansson]

Att skriva av en person kallas att kopiera. Att skriva av två personer kallas att kompilera. Att skriva av tre eller flera personer kallas att forska. Detta är något överdrivet, men inte mycket. Och citera får man - givetvis normalt inte hela kapitel, och alltid med angivande av källan på ett för det slaget av forskning man håller på med normalt godtagbart sätt.  
Ju mera svåråtkomlig källan är, desto mera får man lov att citera. Handskrifter kan man mycket väl citera nästan i sin helhet. Allmänt tillgängliga kataloger får man däremot inte citera mera än enstaka rader ur.
Beträffande uppgifter från Internet har praxis ännu inte stabiliserats. Säkrast är att inte citera sådant det kostar pengar att få läsa.