Minskad barnadödlighet kring 1870-talet.

[Göran Löfstedt]

Hej.
Jag har i mitt släktutredande börjat studera hur familjestrukturen ser ut.
 
Bland mina familjer före 1870 dör cirka hälften av barnen före fem års ålder.
 
I familjer skapade efter 1870 dör bara två av tio före fem års ålder, och så verkar det vara en bit in på 1900-talet.
 
Kan det ha spridigt sig någon kunskap om hygien eller svalt folket mindre efter 1870? Klarade läkare av att bota de vanliga barnsjukdomarna?
 
Jag har en exempelfamilj från Bergslagen där det första barnet föddes 1832, det tolfte föddes 1851.
 
De fyra första dog innan de fyllt ett år. Det femte blev 74 år. Sedan dog de två nästkommande i späd ålder. De sista fem nådde vuxen ålder.
 
Modern dog 1852, så änkemannen hade nog ett hårt jobb med att klara en ettåring, en treåring, en sexåring, en nioåring och en tolvåring på egen hand.
 
En exempelfamilj från samma område där det första barnet föddes 1875 och det sista, sjunde föddes 1892. Alla barn blev över 55 år.
 
Detta är bara en reflektion jag gjort på mitt eget material. Var det t.ex. annorlunda i Norrland.
 
Mvh Göran

[Kaj Andersson]

En starkt bidragande orsak är nog att det var först under sent 1800-tal sambanden mellan sjukdomsalstrande bakterier och vanliga epidemier upptäcktes. Det var t ex 1883 som den tyske läkaren Robert Kock beskrev kolerabakterien, f ö året efter att tuberkelbakterien beskrevs som orsak till tbc. Genom bakteriologin fick också läkarkåren och senare folket också upp ögonen för hygien - detta var förmodligen den största orsaken till minskad barnadödlighet.
 
Mvh
/Kaj A.

[Göran Löfstedt]

Hej.
Tack för svar Kaj.
Jag tror att du har rätt i ditt inlägg. I mina släktutredningar är det en markant skillnad bara på några årtionden.
 Kan det också vara så att barnmorskorna som åkte hem till modern för att hjälpa till vid förlösningen hade fått utbildning eller information och klart för sig hur viktigt det var med hygienen? Det kan ju vara så att barnmorskan tog fadern i tukt och förmaning om hur vatten måste kokas och trasor och plagg skall vara renade.
 
Man kanske på 1870-talet insett att de äldre metoderna att bota sjuka med, åderlåtning eller blodiglar t.ex., inte var så bra.
 
När började man vaccinera?
 
Vem kom på det?
 
Mvh Göran

[Chris Bingefors]

För att göra en lång historia kort: Man anser att den förbättrade överlevnaden berodde på bättre näringsstatus och bättre hygien, läkemedel kommer i andra hand. De mest betydelsefulla läkemedlen var faktiskt vacciner. I och med bättre jordbruksmetoder och utvandring fanns det mer och bättre mat till befolkningen. Hygienen förbättrades sakta efter upptäckter redan innan Robert Koch hittade tuberkelbakterien. John Snow fann t ex på 1850-talet att kolera spreds med förorenat vatten (fast han inte visste att bakterier fanns). Det ledde till att man byggde ett fungerande avloppssystem i London redan på 1860-talet. Man upptäckte antiseptiken (att desinficera) vid kirurgiska ingrepp och framför allt vid förlossningar (Semmelweiss hette han som visade att det var viktigt att tvätta händerna innan man förlöste en kvinna) Vaccinationer kom relativt sent, utom smittkoppsvaccination som kom på slutet av 1800-talet, Sverige var först i världen med ett nationellt vaccinationsprogram i början av 1800-talet. Det hade stor betydelse för överlevnaden då.
 
En mycket vanlig orsak till barnadödlighet då, och i U-länder nu, är diarr?er. Bättre vatten hygien är viktiga faktorer här.
 
Något som man ofta glömmer är upptäckten av att bovin tuberkulos (ko-tuberkulos) spred tuberkelbakterier via mjölken. Det är därför det var så viktigt med pasteurisering av mjölk, som infördes tidigt (på 1900-talet) i Sverige, samt TBC-kontroll av boskapen.
 
Försök gärna komma över ett ex av Lubbe Nordströms Lort-Sverige den visar hur dåligt det kunde vara så sent som på 30-talet, när många forfarande levde som på 1800-talet.
 
Kort sagt: Bättre hygien, bättre bostäder och bättre mat.

[Bo Nordenfors (Nob)]

Vi kanske ska korrigera betr. smittkopporna.
 
 
Från år 1807 framåt blev smittkoppsvaccinering obligatorisk i flera europeiska länder. Upptäckten av smittkoppsvaccineringen är den medicinska upptäckt som sparat mest liv. Nog ser vi tecken på denna vaccinering i hfl ganska tidigt på 1800-talet.
 
Källa:  http://www.gastrolab.net/dictsj.htm

[Chris Bingefors]

Jo, det ser man ju tydligt i husförhören när det gäller smittkoppor. Däremot har de övriga stora dödsorsakerna har mest påverkats av hygien/näring/bostäder. När smittkopporna försvann så märktes andra hälsofaror mer. Det finns en hel del skrivet om just fenomenet att dödligheten i t ex tuberkulos gick ner långt innan det fanns effektiva botemedel eller vaccin. Överhuvudtaget är det spännande att läsa om det tidiga folkhälsoarbetetet och de stora insatser som gjordes i folkbildningen när det gällde dessa frågor. Förebyggande arbete har haft en enorm betydelse. Tyvärr får man oftast inte Nobelpris för sådant arbete.
Det brukar vara svårt att få mina läkemedelsinriktade studenter att förstå att folkhälsoarbetet som inte är så hjälteomsusat har haft så stor inverkan på hälsan. Men man kan få förståelse för alla (oftast) kvinnor som skurade och skurade på den tiden. Det gällde att hålla rent, vädra och tvätta under minst sagt svåra förhållanden.
 
Man kanske också glömmer sådant som kylmöjligheter för mat och andra livsmedelshygieniska åtgärder? Mindre barnkullar ger också möjlighet att försörja familjen.

[Kaj Andersson]

En fråga som börjar uppmärksammas mer och mer gäller vilka erfarenheter från förr som kan bli aktuella igen, på grund av växthuseffekten. Vårt klimat har historiskt haft en betydande positiv effekt när det gäller spridningen av vissa sjukdomsbärare genom t ex stränga vintrar (kyla) eller måttligt varma somrar (vattentemperatur).
 
Olika sjukdomar kopplade till parasiter med flera värdar, fästingar, malaria är exempel på framtida tänkbara risker. Flera andra är kopplade till vattenförsörjningen - det kommer att ställa nya krav på t ex de kommunala vattenverken när det gäller mikrobiella barriärer.

[Christian Andersson]

Det finns en vaccinationsjournal bevarad från Fridlevstad och Rödeby socknar. Den sträcker sig från 1858 fram till början på 1900-talet. Av journalen framgår huruvida ympämnet kom från glas eller armen. Eftersom vaccinatören återkom till samma by efter en vecka tolkar jag det som att han tog sitt vaccin från armen på dem som hade blivit vaccinerade veckan innan. Åldern på barnen som blev vaccinerade varierar, det framgår av journalen att en del tog med hela ungaskaran när det var så dags. Det kanske också var en fråga om att ha råd.
 
I början av boken förde man in vaccinationerna för Fridlevstad. När man kom till Rödeby vände man helt sonika på boken och skrev från andra hållet.
 

[Britt Borjesson]

Hej,
Lortsverige finns att läsa i sin helhet på  
http://runeberg.org/lortsvrg/ . I den har jag själv hittat ett och annat som rentav är användbart i min egen historia, som exempel på hur det var och såg ut i ett område vid den tiden. En annan guldgruva på nätet, som börjar hundra år före Lubbe,  tycker jag är den medicinhistoriska databasen,  
http://pub.ep.liu.se/medhist/ . Provincialläkarnas årliga rapporter har mycket stort och smått att berätta, från väderobservationer till hygieniska förhållanden och epidemier.
Hälsningar,
Britt

[Christian Andersson]

På http://pub.ep.liu.se/medhist/ kan man dessutom läsa om vaccinatörer och deras deras ersättning:  
 
Vaccinatören i Ellekulla och Torestorp A. Lidblom erhåller för hvarje bondbarn han vaccinerar 37. öre och för hvarje torparebarn 25. öre, samt 5 kronor af Communalkassan.
 
Vaccinatören i Fridlevstad-Rödeby var kantor i sistnämnda församling. Enligt en bekant till mig, som har forskat mycket på kantorer och klockare, så var sysslan som vaccinatör en vanlig bisyssla för just dessa.

[Harriet Hogevik]

Hej!
 
Det var många faktorer som bidrog till den minskande barnadödligheten, bl.a.:
1. Tillgång till mat - den som är välnärd klarar infektioner bättre (gäller än idag - mest relevant i Uländer)
2. Utbildade barnmorskor - den som inte mister mamma vid sin egen eller någon av småsyskonens födelse har större chans att bli vuxen (gäller än i dag i Uländer; däremot finns inget samband med ev dödsfall av fader)
3. Tillgång till rent vatten och ordnat avlopp (dystenteri /rödsot var t.ex. ett mycket större problem i städer än på landsbygden)
4. Smittskyddsvaccinationerna som tack vare obligatoriet innebar att sjukdomen slutade cirkulera. (Att jämföra med mässling i vår tid; går också att utrota med heltäckande vaccination)
 
Däremot tror jag att kunskaperna om hygien slog igenom något senare bland allmänheten.
Mvh Harriet

[Harriet Hogevik]

Menade förstås smittkoppsvaccinationerna.

[Chris Bingefors]

Är det någon som vet om det finns någon statistik på överlevnaden vid förlossningar med och utan utbildad barnmorska. Det brukar ju antecknas i födelseböckerna från mitten av 1800-talet om utbildad barnmorska anlitats eller ej. Det måste varit ett syfte med det, t ex att undersöka om det var bättre med utbildade barnmorskor. Peter Skölds bok Kunskap och kontroll beskriver ju hur man tog fram uppgifter om befolkningen för att utforma politiken under 17-1800 talen

[Christian Andersson]

Här nedan har ni ett exempel ur statiska tabeller från Fridlevstad 1775. Jag förmodar att dessa tabeller skickades vidare för en sammanställning för hela riket.  
 
Christian
 

[Harriet Hogevik]

Hej!
Syftet med att registrera om examinerad barnmorska användes var nog att det efterfrågades i de rapporter som provinsialläkarna var ålagda att skicka in - och som bör ha sammanställts (av medicinalstyrelsen?). Men det kan också ha funnits ett intresse av att dokumentera att de barnmorskor som socknarna finansierade verkligen användes.
Jag tror att den största nyttan med examinerade barnmorskor gällde andra typer av komplikationer än infektionskomplikationer /bristande hygien. Exempelvis stort barn eller att förhindra stora blödningar.
Barnsängsfebern var ett större bekymmer vid det fåtal förlossnigar som skedde på sjukhus än vid normalförlossnigar i hemmet. Semmelweiss arbetade i sjukhusmiljön.
 
Om vi går tillbaka till grundfrågeställnigen i den här tråden finns ytterligare en förklaring - de många epidemierna på 1860-talet (i mina  församlingar i mellersta Bohuslän t.ex. mässling och kikhosta) medförde att de överlevande hade en god immunitet vilket minskade sannolikheten för att nya epidemier skulle uppstå.
Mvh Harriet