Äldre inlägg (arkiv) till 2008-12-22

[Fredrik Salomonsson]

Faddrar
I födelseboken står det även faddrarna till barnet
Kan man lista ut någonting om barnets föräldrars härkomst genom faddrarna?
 
Vilka var reglerna om valet av faddrarna?
Behövdes det att faddrarna på något sätt var släkt med föräldrarna till barnet?
Eller ville man undvika släktskapet?
 
Inlägget har flyttats hit från Språk, ord och namn » Övriga språkfrågor » Fadder. /Moderator Språk, ord och namn

[Rosine Nilsson (Rosine)]

Jag undrar också över skillnaden, om det är någon, på faddrar och dopvittnen.
I de flesta födelseböcker finns ju många dopvittnen men de kan väl inte kallas faddrar.
I Gävle fanns i vid en tid upp till 10 namngivna dopvittnen när vissa barn döptes. Vittnena stod i rangordning i födelseboken.
 
Hälsningar Rosine
 
Inlägget har flyttats hit från Språk, ord och namn » Övriga språkfrågor » Fadder. /Moderator Språk, ord och namn

[Björn Engström]

Faddrarna var de som skulle ansvara uppfostran och uppväxt, om barnets biologiska föräldrar dog.
Därför var det naturligt att faddrarna var släktingar. Ofta faderns eller moderns syskon.
Arvsrätten var ju inte begränsad utan kusiner och tremänningar hade arvsrätt. Enstaka gånger finns någon icke släkting som var fadder, det bör betyda att det inte finns tillräckligt många faddrar.Det vanliga var fyra personer ofta två par men även ogifta men 2 kvinnor och 2 män.
Bland finare folk kunde det vara ännu flera.
Jag uppfattar att det har blandats ihop begreppen dopvittnen och faddrar. Faddrarna var nog inte alltid närvarande vid dopet, men kunde bli ansvarig för barnets uppväxt. Däremot borde dopvittnena vara närvarande vid dopet och var endast vittne och stolta åskådare. Dopet skedde ju väldigt nära födelsen och gjordes nog sällan vid någon högmässa.
 
Inlägget har flyttats hit från Språk, ord och namn » Övriga språkfrågor » Fadder. /Moderator Språk, ord och namn

[Fredrik Salomonsson]

Tack Björn!!
Alltså kan man lista ut föräldrarnas härkomst genom att titta på faddrarna.
Hoppas detta gör att jag kommer vidare i min släktforskning i Bottnaryd.
 
Inlägget har flyttats hit från Språk, ord och namn » Övriga språkfrågor » Fadder. /Moderator Språk, ord och namn

[Johan Rson Sjöberg (Sukulainen)]

Nåja, det kan åtminstone vara till god hjälp att undersöka faddrarnas släktkrets om man kör fast på någon av föräldrarna.
 
Inlägget har flyttats hit från Språk, ord och namn » Övriga språkfrågor » Fadder. /Moderator Språk, ord och namn

[Stefan E Sundbäck]

Korsvis fadderskap brukar ofta anses som ett indicium på släktskap, d.v.s. om två förmodade släktingar stått fadder vid varandras barns dop. Har kunnat få fram en anfader till min hustru på detta sätt, naturligtvis kompletterat med andra uppgifter från kyrkböckerna.
 
Inlägget har flyttats hit från Språk, ord och namn » Övriga språkfrågor » Fadder. /Moderator Språk, ord och namn

[Stig Hansson]

Min farmors mormor står antecknad som oäkta i kyrkboken för Vadstena 1833. En av faddrarna är präst. Hur ska man tyda detta? En präst kan rimligen inte ha varit positivt inställd till ett oäkta barn. Kan han rentav ha varit fadern?
 
Inlägget har flyttats hit från Språk, ord och namn » Övriga språkfrågor » Fadder. /Moderator Språk, ord och namn

[Maiken Arvidsson]

Mycket intressant, Olle!  
I denna födelsebok för Sorsele, Västerbottens län, står det dock inte något om faddrarna var närvarande eller ej.  
 
När jag läser Olles inlägg kommer jag plötsligt ihåg att jag många gånger har funderat över om alla faddrarna verkligen varit fysiskt närvarande. Detta gäller inte bara när jag forskat i Sorsele utan även i många andra församlingar. De långa avstånden och dåtidens avsaknad av kommunikationsmedel har gjort mig ytterst tveksam.
 
Spännande att se om någon fler har någon iakttagelse, eller rent av kunskap om hur det var.
 
Hälsningar
Maiken

[Jan-Christer Strahlert]

Hej Maiken
Jag kommer osökt att tänka på honörsfaddrar. Dvs sådana som ej hade släktskap men som anges. Det kunde vara befäl till båtsmän/soldater, präster och klockare samt andra ståndspersoner. I bland kan kan det finnas dokument i prästerskapets brev till domkapitlet, förteckningar på nattvardsgäster från andra socknar än prästens. Där kanske långväga faddrar finns med. Prästen fick ju större åtgång på nattvardsvinet om andra än sockenborna besökte kyrkan. Han var väl tvingen att skriva be om mer tilldelning eller att det höll på att ta slut. Därav finns nog en del förteckningar, som kan jämföras med faddrarna dessa söndagar.
Jan-Christer

[Maiken Arvidsson]

Hej!
Inspirerad av Jan-Christers tal om honnörsfaddrar har jag ånyo tittat i C:2, Sorsele år 1823. Visst mindes jag rätt. Bland vice faddrar fanns comminister, nödårspedikant och soldat. Men plötsligt även nybyggare så där föll min tanke att vice faddrar kunde vara honnörsfaddrar. När jag sedan fann varianten att en piga fanns bland vice och klockaren bland ordinarie så insåg jag att jag nog hade tänkt alldeles galet.
 
Nåväl, den extra titten var lönsam då jag plötsligt fann ett barn där det stod: vittnen närvarande resp frånvarande! Det hade jag inte upptäckt tidigare. Denna födelsebok är dessutom så spännande att för vissa barn heter det vittnen och för vissa faddrar.  
 
Kontentan blir att ju mer jag funderar - ju mer finns att fundera på.
 
Hälsar
Maiken

[Jan-Christer Strahlert]

Hej Maiken
Vittnen bör har varit med vid dopet fysiskt, men kanske utan ngt eller några ekonomiska åtagande
Faddrar bör ha varit de som ställde upp ekonomiskt om föräldrarna föll bort.
Detta är min ringa kunskap om fadderskap under tidigare tider. I dag så har nära och kära släktingar ställt upp som faddrar utan några ekonomiska åtagande för mina barn. Bara för att finnas där samt att föra en fin tradition vidare.
På det viset har vi i familjen en obruten linje tillbaka, numera med kanske en annan innebörd. Jag sa till min kusin som är fadder till sonen, att det innebar att tänka och kanske få en viss samhörighet med barnet, att någon fanns och brydde. Det har varit mkt positivt genom åren och nu är sonen 26 år, men det fungerar fortfarande !
Jan-Christer

[Eva Leksell]

Varifrån kommer uppfattningen om  faddrars förpliktelser i händelse av att föräldrarna dog eller av andra skäl inte kunde ta hand om barnet? Jan-Christer skriver att de skulle ställa upp ekonomiskt. Andra brukar skriva att faddrar skulle ta hand om barnet. Jag har aldrig sett belägg för påståendet. Är det någon annan som gjort det? Och på vad skulle ett sådant fadderåtagande grunda sig? Det fanns inget i lagen, vad jag vet.  
 
De som tog hand om föräldralösa barn var i första hand släktingar (oavsett om de varit faddrar). Om inte de kunde eller ville hade väl socknen skyldighet att se till att barnet blev försörjt.

[Margareta Danielsson]

Eva
Det står det lite om faddrar under länken gudfar och gudmor här.  
http://www.svenskakyrkan.se/index2.asp?link=/fakta-dop.asp
Mvh Margareta

[Håkan Skogsjö]

Faddrarnas historia är tydligen uråldrig, åtminstone med nordiska mått mätt. Enligt Nordisk familjebok kan de följas tillbaka till tvåhundratalet efter Kristus. Men vilka källor detta bygger på framgår inte.
 
Läs mer här

[Stefan Simander]

Intressant uppslag Håkan! Även konfirmationsvittnen användes inom katolska kyrkan, medan närvarande församlingsmedlemmar räknas som vittnen vid konfirmationen i den protestantiska.
 
Rubriken borde väl för att bli mer heltäckande för övrigt ändras till Faddrar/Dopvittnen/Gudföräldrar ?
 
(Nu skiner solen, så nu är det dags att bli strandvittne!)  

[K. MacKie]

Hej.
 
Jag har en fråga ang Faddrar. Hur valde man dem förr, Var de släktningar eller folk som arbetade med fadern eller modern ??
Jag undrar p g a att jag hittat en fadder med samma efternamn som modern till de barn som skulle döpas.
Ursäkta en  snurrig  fråga men av ren nyfikenhet vill jag ändå ställa den.
Tack alla ni som tog er tid att läsa mitt inlägg.
Mvh
K. MacKie
( Key)

[Anders Ryberg]

De kunde vara närstående på olika sätt. Grannar, släktingar, prästfruar, etc...
 
De mest intressanta faddrarna är ofta de som kommer från mer avlägsna platser, de är ofta släktingar som man inte har koll på innan.

[K. MacKie]

Hej Anders.
 
Tack för ditt svar. Denna Herr Per-August Haglund som en av faddrarna hette kan alltså vara en släkting till mamma? Kan det vara värt att kolla upp honom också?
Enligt årtal så kan denna vara en broder till modern.
Tack igen.
Mvh
K. MacKie
(Key)

[Anders Ryberg]

Absolut värd att kolla.

[Per Olstedt]

Kunde mormor vara fadder?
 
Vanligt är ju att fastrar och mostrar fungerar som dopvittnen och faddrar. Letar efter anfäder på 1750-talet med hjälp dopvittnen eftersom aktuell födelsebok är enda tillgängliga källan. Om det inte var möjligt så hjälper det mig kanske att eliminera några möjliga alternativ.
 
VH/Per

[Ann-Mari Bäckman]

År 1776 föddes Olof i Bygdeträsk, Burträsk socken, Västerbotten. Som faddrar har jag noterat morfadern Lars Jonsson och hans hustru Karin Mattsdotter.
 
Ann-Mari

[Eva Leksell]

Visst kunde mor- och farföräldrar vara faddrar. Det har jag sett flera exempel på.

[Anita Johansson]

Min ana som föddes 1899 har sina föräldrar som enda faddrar. Även ett äldre syskon har fadern som fadder. För mig låter det lite konstigt. Var det vanligt och vad kan orsaken vara?
 
Anita

[Ingela Martenius]

I princip är det omöjligt - idén med faddrar är ju just att det inte är föräldrarna. Men kanske hade föräldrarna inga vänner på orten? Nyinflyttade? Eller så kanske föräldrarna hade andra politiska och/eller religiösa åsikter som gjorde att de antingen inte ville ha faddrar eller så ville ingen ställa upp...
 
Från slutet på 1800-talet och en bit in på 1900-talet var dopet på många håll ifrågasatt - det finns en hel del om barn som inte döpts pga faderns övertygelse, eller liknande notering. Kanske det här var en kompromiss mellan föräldrar med olika åsikt i frågan? T.ex. att modern fick igenom sin vilja att barnen alls döptes och fadern fick igenom sin vilja genom att dopet gjordes till en helt enskild ceremoni, utan festligheter - och utan faddrar.
 
Ingela

[Eva Leksell]

Anita, står ordet faddrar verkligen utskrivet i födelsenotiserna? Då bör du ha läst originalen, för i SCB-avskrifterna brukar uppgifter om faddrar inte finnas med.

[Marianne Kindgren]

Hej Anita!
 
Min mormor f 1885 och hennes två år äldre syster hade inga dopvittnen utom föräldrarna. De övriga syskonen, födda mellan 1866 och 1880, hade faddrar. Så sent som 1899 var kanske seden med särskilda faddrar på väg ut på sina håll?
Står det inte dopvittnen i kolumnen i stället för faddrar?
 
Hälsningar
Marianne K

[Eva Leksell]

Att föräldrar skulle utse sig själva till faddrar/vittnen låter absurt - och meningslöst.
Dopvittne och fadder är samma sak, enligt min uppfattning. När den ena prästen genomgående skrev 'vittnen' skrev den andra 'faddrar'. Om sedan en tredje präst kunde blanda benämningarna och mena olika saker känner jag inte till. På den tiden man använde latin i kyrkböckerna var det väl bara ordet 'testes' (vittnen) som förekom.
 
(Meddelandet ändrat av evlek den 14 december, 2007)

[Ann-Mari Bäckman]

Anita, det skulle vara intressant att läsa vad det egentligen står vid barnets dop eller om dess födelse.
 
Ann-Mari

[Anita Johansson]

Hej och tack för alla synpunkter!
Uppgifterna har jag mycket riktigt fått från födelseboken i original. Misstänker dock att jag slarvat i avskriften och skrivit faddrar. Ser att den förtryckta kolumnen i födelseboken för 1894 använder beteckningen dopvittnen.  Prästen har bara skrivit i namnen på vittnena i kolumnen, alltså inte använt  beteckningen faddrar.  
Föräldrarna var inte nyinflyttade, men barnets moder var vid sin död 1930 Jehovas vittne, fadern vet jag inte. Funderade själv på om detta var anledningen, så kanske  du har rätt i att det hade religiösa  orsaker, Ingela.  
mvh Anita

[Fredrik Salomonsson]

Ibland ser man att under själva dopnotisen med barnet och föräldrarna, så står faddrar eller vittnen  
uppradade i 2 kolumner.
Hur ska man tyda det?
Är den ena kolumnen faderns släktingar och den andra moderns?