Varför så fina faddrar vid dop?

[Carina Widell]

hej.
 
Jag undrar varför Anna Månsdotter f. 1745 i Glimåkra har så fina faddrar. Hon föds som oäkta dotter till Måns Lasson och Lusse Swensdotter. Måns Lasson gifter sig senare med Elna Mattisdotter men Lusse försvinner från Glimåkra, kan inte hitta henne som varken född, vigd eller död där. Deras dotter Anna Månsdotter nöddöps. Är det därför hon har så fina faddrar ? Hade de speciellt folk de kunde tillkalla vid nöddop ?
 
Nedan, Anna Månsdotters födelse och dop, ur DDSS :
Födda i Glimåkra församling  
1693 - 1894  
Datum 1745-06-09 Datum avser födelse  
 ID-nr/Regler 55925/DDSS  
 
Barnet  
Namn Anna Kön kvinna  
Äktenskaplig börd utom äktenskapet Antal födda  
Dödfödd  Paritet  
 
Fadern  
Namn Måns Lasson  
Titel dräng  
Ort Bosarp  
   
 Modern  
Namn Lusse Swensdotter  
Titel  
Ort Rumperöds Torp  
Ålder/födelseår  
 
Dopvittnen  
B:B: Dÿgderika Jungfru Helena Benedicta Wankif, Faddrar woro Jungfru Oliva Lusia Wankif, ock H-r: Comministeren Lars Tvetovius, samt Dominus Paulus Wankif;  
 
Övrigt  
Barnet föddes emillan d: 8 ock 9 Junii; som för siuklighet skull blef en söken dag framhafd till Kÿrckan. Barnets fader blef wid Dopet utlagt Drängen Måns Lasson som nu tienar i Bosarp.  
 
 
Källhänvisning  
Arkiv Sid-/årsnummer  
Glimåkra kyrkoarkiv  C:2 49 /
 
mvh
Carina

[Carl Szabad]

Att någon är dygderik jungfru betyder att hon är en ogift flicka med hyfsad vandel (dock kanske med något högre social status). Dominus är en latinsk form för herr(e) och att komministern ställer upp hörde i viss mån till hans kall som präst.
 
När det gäller utomäktenskapliga barn var det inte ovanligt med den typen av lite udda faddrar. Det ska inte tolkas som att det finns släktskap med faddrarna, snarare att det inte finns någon släkt alls i närheten.

[Carina Widell]

Hej Carl.
 
Tack så mycket för svaret. Hade också mina misstankar att det inte fanns någon släkt i närheten, för modern Lusse Swensdotter finns inte med någonstans i Glimåkras böcker mer än här, vad jag vet.
 
Tusen tack.  
 
mvh
Carina

[Ove Tegnér]

Hej
 
Jag undrar om Elgenstjärna och riddarhusets tavlor har med några grenar ute i periferin ner till de som kanske bara blev Ryttare, bönder och Torpare så småningom?
Anledningen att jag undrar är nyfikenhet innan jag tar mig till Göteborgs stadsbibliotek och slänger bort en dag där.
Jag har nämligen nyligen hittat väldigt intressanta namn som dopvittnen i mina anor och de tidigaste leden i Vreta Kloster(E)runt Stjärnorp och slottet där.
Ofta är stora delar av greveätten Douglas med. Andra namn är Casimir eller Mörner. Var det vanligt bland torpare och bönder med sånt besök?
 
T.ex.  
 
Frambars av högvälborne fröken Ebba Charlotta Douglas vid Brännarp [Stjärnorp (E)]
... ...  [corp ... något von namn]Carl Lund, Befallningsm. Anders Thore i Såga Nils i Flemma Gustav på ...
Jungfru Maria Casmir, J Maria Malmberg, hust. Elin Olofsdotter i Såga.
 
eller en födelse i Vreta Kloster (E) 1744-06-05
 
General Majoren Grefen Wilhelm Otto Douglas
Löjtnanten vid infanteriet Johan Douglas
Corporalen vid livregementet Wilhelm Douglas
Grevinnan Maria Douglas
Fröken Beata Douglas
Fröken Maria Douglas
 

 
Jag hittar dock inga upphetsande namn och yrken bland dessa bönder. De verkar ha gott ställt men inga ingångar i kyrkböckerna till varför det är så fint besök på dopen.
Jag får försöka vaska fram någon bouppteckning och annan källa så kanske det kommer fram något, eller så kanske det förekom att ägarna till säterierna smörjde maskineriet helt enkelt?
 
mvh// Ove

[Ingela Martenius]

Rent allmänt försökte man alltid få så fina gudföräldrar (dopvittnen) som möjligt. Gudföräldrarna var inte på något sätt ansvariga för barnet, men det förväntades att de på alla sätt försökte främja barnets intressen genom att hålla ögonen öppna för allt som var förmånligt för det - t.ex. att man hörde om något rikt och passande gifte eller kunde rekommendera någon till ett skrå eller visste om att en bit mark skulle säljas etc. Ju bättre placerade gudföräldrarna var, desto bättre möjligheter hade de naturligtvis att hålla koll. Samt att gudföräldrarna förväntades ge fina gåvor vid dop, konfirmation och bröllop. En del högreståndspersoner blev så utnyttjade att de t.o.m. klagar i brev och dagböcker att de blivit alldeles utfattiga (en överdrift naturligtvis) av att ge gåvor till sina mängder med gudbarn.
 
Det var också sed att om ståndspersoner - inklusive kungliga - var på besök i socknen samtidigt som barn skulle döpas där, så blev de gudföräldrar. Och, som Du är inne på Ove, så var det ju ett utmärkt sätt att visa sin erkänsla och lägga grunden till fortsatta bra förbindelser med underlydande. Var det t.ex. någon som tjänstgjort i flera år som jungfru på ett gods och därefter gift sig, så var det mycket vanligt - närmast obligatoriskt - att åtminstone delar av godsägarfamiljen ställde upp som gudföräldrar (om de inte gorde det, så var det en fingervisning om att de inte varit så nöjda med jungfrun).
 
I en socken jag forskat i, Örby, fanns en adelsman som var torpare och som lyckades gifta sig med en adelsflicka i samma fattiga situation som han själv - barnen detta par får har inga fina dopvittnen.
 
Ingela

[Chris Bingefors]

Just familjen Douglas förekom ofta som dopvittnen åt de anställda eller boende på egendomarna, likaså von Fersens på Ljung. Jag har flera exempel på det i min forskning. Det var tydligen en del av deras sätt att, lite feodalt, sköta sina gods. Som Ingela skriver kanske det var ett slags betyg åt de som skött sig väl.

[Ove Tegnér]

Tack för svar
Väldigt intressant och lite nytt för mig i släktforskningen. Jag har äntligen tagit tag i mina egna led bakåt efter många år av andra projekt.
I ett spår i de familjer jag nämner hittade jag i går en biografi i dödboken som talade om att personen var Torpare men också Adelsryttare i 15 år på Stjärnorp. Hans far var Murarmästare på Stjärnorp. Föräldrarna tjänade de högvälborne Hr grefvarna på Stjärnorp.
Denne Torpare lovade 40 lod silf och 4 ducater i morgongåva när han gifte sig 1691.
 
Torparen var ju ryggmärgen på godsen men det var tydligen inte gratis med duktigt folk.
 
mvh // Ove

[Ewa-Marie Olsson]

Hej, jag hittade något udda i min forskning på mormors sida. Torparparet Johan Ersson och Anna Jansdotter i Skrikboda i Norrsunda, Sthlms Län fick 3 barn såvitt jag kan se. De två första hade något annorlunda faddrar än barn nummer 3. Gustaf, min ana, född 1778-05-09 i Skrikboda, Norrsunda hade Hans Kungliga Höghet, Hertigen av Södermanland + en rad andra människor såsom Gunnar Örström, Maria Sophia Beive vid Rosersberg m.fl. Nästa barn, Anna Catharina, född 1781-10-01 på samma plats, hade bara Hertigen av Södermanland (den blivande kung Karl XIII) och Hertiginnan. 1793 tog mamman livet av sig (avhänt sig lifvet ? svaghet (tror det står huvudsvaghet). Har någon stött på att kungligheter har agerat faddrar till allmogen?
 
Ewa-Marie Olsson

[Kristina Gunnarsdotter]

Jovars. Kanske inte kungligheter, men adliga och andra högvälborna personer. På vissa håll verkar det ha varit ett söndagsnöje.