Naturligtvis förutsattes att barnets föräldrar var gifta med varandra, för att barnet skulle räknas som äkta född. Fick någon av kontrahenterna barn med någon annan, räknades barnet givetvis som oäkta, vilket oftast också angavs i födelsenotisen.
Detta var inte helt ovanligt, i synnerhet inte i krigstid, när många soldater var ute i fält långt borta från hemorten (oftast utomlands), och inte varit hemma på ett eller flera år. Fick den hemmavarande hustrun under denna tidsrymd ett barn, skrevs detta in som oäkta, såvida det inte kunde bevisas att maken varit hemma någon gång under denna tid.
Förutom dessa uppenbara fall finns naturligtvis ett mörkertal, men detta ska man nog inte överskatta, eftersom såväl den sociala som den kyrkliga kontrollen i byn och socknen var oerhört sträng, och det var oerhört svårt att hoppa över skaklarna, utan att vare sig släkt och familj, grannar (jag talar nu om tiden före skiftena, när man bodde tätt inpå varandra i bygemenskapen) eller präst fick nys om detta. Ingen hade för övrigt något intresse av att hålla tyst. Prästen fick procent på utdömda böter för hor eller lönskaläge, Grannarna hade oftast inget emot att få en hållhake på vederbörande, och hade kanske dessutom hämnd för något annat att utkräva.... Och vad beträffar släkten/familjen, var det ju så, att oäkta barn saknade arvsrätt (fram till mitten av 1800-talet efter båda föräldrarna och fram till mitten av 1900-talet (1958??) efter fadern), så det fanns nog en och annan som hade en del att tjäna på att det blev en arvinge mindre. När arv, pengar och egendom är med i spelet, är det ju inte precis vänlighet och omtanke om varandra som brukar känneteckna släktrelationerna..... (Dessa och närliggande ämnen har f.ö. stötts och blötts åtskilliga gånger, under varierande rubriker, i Anbytarforum, se dessa)
När det sedan gäller frågan om båda föräldrarna kunde stå som okända i födelseboken; det kunde de, och detta var speciellt vanligt i Stockholmsförsamlingarna. Man räknar med att bortåt en tredjedel av de barn som föddes i Stockholm mellan ca 1820 och 1860 hade såväl okänd far som okänd mor. Bakgrunden var det stora antal barnamord som begicks i desperata försök att slippa skammen, utfrysningen och alla de andra följderna av att föda ett oäkta barn. Därför gavs möjligheten för kvinnor att föda sitt barn anonymt. Men en förutsättning för detta var ju flyttning till en ort, där kvinnan inte var känd. Av den anledningen reste flickor från landet till anonymiteten i staden (i synnerhet Stockholm) för detta ändamål, medan finare damer från huvudstaden reste ut på hälsoresor till landsbygden, eller utomlands.