Beskrivning av en gammal stuga i Stockholm 1730

[Anna-Carin Betzén]

Hur man rimligen ska tolka beskrivningen av denna bostad?  
 

MTL Ladugårdslandet nedre 1730
 
Det är Riksrådet högwälb: hr Josephi Cederhielms tilhöriga tomt som förhyres ut, och alltså består av följande (p 302):
 
En gl stugu och Cammar wid gatan  
med brädtak. In på gården 1 stu-
gu med Cammar och brädtak med
källare. 1 kiök 1 fähus 1 wedbo.
uthyres til Bleckslagaren och fri-
mästaren Christopher Blommen-
hof för            270
 
Det är nytt för mig att en MTL kan innehålla beskrivningar av byggnader, och jag funderar över hur texten ska tolkas.
 
Är det två byggnader som vardera innehåller stuga och kammare, eller är det gatu- respektive gårdssidan av ett enda hus? Om brädtaket var yttertak tyder det dubbla omnämnandet på att det var två byggnader, tänker jag. Och ska man tro att köket låg i en separat byggnad?  
 
Finns det månne något att läsa om borgerliga hem i Stockholm kring år 1700?

[Anna-Carin Betzén]

Rättelse: Ladugårdslandet nedre, ska det vara.

[Tommy Petersson]

Hette han inte Josias Cederhielm, eller fanns det fler Cederhielm-riksråd under den tiden?

[Anna-Carin Betzén]

I det här fallet kan jag inte tolka texten till annat än Josephi; Josias passar inte alls. Sen vet jag inte om det fanns flera riksråd, eller om det helt enkelt är felskrivet.

[Markus Gunshaga]

Nog fanns det bara ett högvälboret riksråd inom friherrliga ätten Cederhielm, nämligen Josias (1673-1729), som var riksråd 1723-1727. Hans bror Germund (1661-1741) slutade sina dagar som hovrättspresident, och var aldrig riksråd.
 
När det gäller huset tolkar jag det också som att det verkar handla om två separata byggnader, eftersom det ena ju anges finnas in på gården och med tanke på att taken beskrivs två gånger. Jag vet inte hur aktuell denna artikel är i sammanhanget, men här beskrivs byggnader från början av 1700-talet på Södermalm. På de båda bilderna verkar ju byggnaderna nästan bilda ett L på en kvadratisk tomt, eller vad man ska säga. Kanske var det så i fallet med Cederhielms tomt också? När det gäller köket blir jag dock inte klok på ifall det ska tolkas som en separat byggnad eller ej.
 
Det kanske är möjligt att ta kontakt med artikelförfattarna? De verkar ju besitta en del kunskap om 1700-talets hus i Stockholm.
 
Mvh, Markus

[Anna-Carin Betzén]

Din tolkning av husen låter mycket rimlig! Jag har suttit en stund och bläddrat i Stockholms äldre bygglovshandlingar, och ser att de enkla trähusen genomgående är ett rum djupa. Bara större hus med mer anspråksfull arkitektur är två rum djupa.  
 
Tack för länken, jag såg att artikeln nämner Sigurd Erixons Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten (1941) - den låter intressant. Jag visste inte att det fanns en sådan bok, men nu ser jag att den finns på mitt närmaste bibliotek, så den ska jag låna!
 
Jag slog upp kök i SAOB och såg att det även kan syfta på lokal avsedd för kokning, bryggning o.d.; men icke för egentlig matlagning - i så fall kanske köket som nämns var ett separat brygghus.  
 
(Meddelandet ändrat av acb 2012-09-06 23:46)