Scannade böcker / Datoriserade

[Mathias Söderström]

Känner någon till något internet bibliotek med böcker, där man kan tanka hem böcker? Nu tänker jag på böcker som kan hjälpa till i släktforskar arbeten främst.
 
Har själv lyckats att få låna hem Uppsala Universitets Matrikel 1700-1750, trots att det fanns en lapp med, där det stod att boken inte är till för hemlån. Boken kommer från Krigsarkivets Bibliotek i Sthlm, så jag har tagit tillfället i akt och scannat in så mycket jag kan av boken till andra släktforskare, som i lugn och ro vill sitta hemma och läsa den. Bara att höra av sig om man vill ta del av boken!
 
Har följande årgångar klara:
 
1701
1702
1712
1736
1737
1738
 
(Meddelandet ändrat av Sugax 2009-08-21 23:04)

[Claes-Göran Magnusson]

Internet Archive. Sök efter Texts.

[Stefan Simander]

Hej Mattias.
 
Är det inte precis detta som Moderatorn Jonas Magnusson håller på med här i Anbytarforum nu? Har du sett det?
 
Tack för ditt vällovliga och generösa erbjudande, men en sak gör mig tveksam:
 
Boken du nämner är tryckt 1919-1923 enligt Libris och utgivaren (medarbetaren) Arvid Bernhard Carlsson levde 1881-1959.
 
Enligt KB:s information om upphovsrätt:
 
Allt material som läggs ut på en webbplats är överföring. Det är
därför inte tillåtet att lägga ut andras material på webben utan
tillstånd. Man får heller inte kopiera material som lagts ut olagligt
på webben.
Upphovsrätten gäller under upphovsmannens livstid och under
70 år därefter. Under hela denna period är alltså verket skyddat.
När upphovsmannen avlidit är det dennes arvtagare som bestämmer
hur verket får användas.
 
I all välmening. Har du kollat att det är lagligt att sprida texten via nätet? Jag antar att du gjort det. Annars är det väl inte bra att berätta det här?
 
Tack för länken Claes-Göran!

[Claes-Göran Magnusson]

The Family History Archive hos Harold B. Lee Library.

[Stefan Simander]

Claes-Göran, ditt första länktips rör väl amerikanska och kanadensiska biblioteks inskannade böcker? Fann faktiskt en del om böcker om Uppsala där ändå.
 
Den andra länken gäller väl amerikanska släkter, eller?

[Stefan Simander]

Är man för petig och yrkesskadad om man vill att det ska stå Datoriserade i rubriken?  
 
Nej, fixat! / mvh Moderator Släkter i Moderator Övriga ämnens utevaro

[Claes-Göran Magnusson]

En sökning i Family History Archive på Sweden ger en del träffar på svensk-amerikanska familjer.

[Mathias Söderström]

Tror inte någon upphovsrätt gäller denna boken. Om jag inte misstar mig så är boken omskriven 1919-1923 på uppdrag av universitetets dåvarande rektor.
 
Oavsett tar jag chansen. Kunskap ska vara fritt för alla.
Tillhör den yngre generationen som är vana att ha allt fritt tillgängligt!
 
PS, Har för mig att upphovsrätten upphörde 30 år efter en persons död.

[Stefan Simander]

Inte för att jag tror att det är någon större fara i detta fall, då universitet inte lär ha något att erinra emot innehållets publicering så här långt efteråt.
 
Men upphovsrätten upphör 70 år efter författarens död och sedan är det upp till de efterlevande att besluta. Se ovan.

[Mathias Söderström]

Läste nyss lagen om upphovsrätt. Finns några gråzoner i den också, där det bland annat ges möjlighet att kopiera upphovsrätt skyddat mtrl i forskar syfte. Troligen inte i den utsträckningen som jag redan kopierat nu, men det är nog som du säger också Stefan att det inte är sannolikt att någon skulle ha invändningar mot denna form av kopiering.
 
Årtalen 1703,1704,1725 och 1743 är klara nu med

[Claes-Göran Magnusson]

Hathi Trust Digital Library har en del digitaliserade böcker med svensk anknytning. Många kan man dock bara söka i, andra kan man läsa i fulltext på nätet. Exempel på titlar är The Swedish settlements in central Kansas, The Swedes and Finns in New Jersey och Swedes in Wisconsin.

[Jonas Magnusson]

Jag undrar om inte Stefan har tolkat KB's information fel här ovan? I KB's text står det:
 
Upphovsrätten gäller under upphovsmannens livstid och under
70 år därefter. Under hela denna period är alltså verket skyddat.
När upphovsmannen avlidit är det dennes arvtagare som bestämmer
hur verket får användas.
 
Stefan, du skriver sen Men upphovsrätten upphör 70 år efter författarens död och sedan är det upp till de efterlevande att besluta. Se ovan.. Men jag tolkar det som att de efterlevande bara har bestämmanderätt inom sjuttio år efter författarens död.
 
Sen undrar jag hur det blir om jag scannar en bok, där upphovsrätten inte gäller längre, och ger ut den på CD. Då har min produktion nått verkshöjd och är upphovsrättsligt skyddat. Men vad innebär det upphovsrättsliga skyddet, att ingen får kopiera min CD utan mitt medgivande eller innebär det även att ingen annan får publicera en CD med samma innehåll? Det är väl ändå enbart det första?

[Jan Jutefors]

Jonas,
 
Du har alldeles rätt. Upphovsrätten upphör 70 år efter upphovsmannens död.  
Du kan aldrig få upphovrätt på verket för att du gör en cd efter dessa 70 år, men du s.a.s. upphovsrätt på din cd.

[Stefan Simander]

Jonas, självklart har du rätt om upphovsrätten för text, 70 år efter döden gäller!  
 
Jag hade konflikten om Mein Kampf i bakhuvudet, men fann följande på nätet om detta:
 
Boken är *INTE* förbjuden i sverige. Däremot var det en liten kontrovers med den tyska delstaten Bayern som äger rättigheterna till den tyska originalutgåvan av boken. När ett svenskt förlag i början på 1990-talet gav ut en svensk nyutgåva av den här smörjan så blev dom stämda av Bayern, något som drogs ända upp i Högsta Domstolen och tillslut så fick Tyskarna ge sig för det svenska stålet.
Den svenska utgåvan av Mein Kampf saknar för övrigt upphovsrätt, något som ingen annan utgåva av boken saknar. (Källa: http://thepiratebay.org/torrent/3718438/Adolf_Hitler_-_Mein_Kampf_(_Svensk_Talbok_)
 
Upphovsrättslagen ger ett skydd under upphovsmannens hela livstid och därefter i ytterligare 70 år (livstiden + 70). Upphovsrätten kan säljas (till ett förlag) och ärvas (av författarens barn). När 70 hela år har gått efter författarens dödsår, blir alla hans verk allmängods. Vissa texter är undantagna från upphovsrätt. Det gäller lagar och myndighetsbeslut som alla medborgare måste känna till och lyda.  
 
Verk som har mer än en författare ägs av alla författare tillsammans. Verket blir allmängods när de alla har varit döda i 70 år. Verk som inte har någon känd författare eller konstnär blir allmängods 70 år efter året för första utgivningen. Det är bara bidrag med verkshöjd som ger upphovsrättsligt skydd. Korrekturläsare får inte upphovsrätt till en roman, även om de gör ändringar i texten, men det får översättare.  
 
Upphovsrättslagarna är nästan likadana i alla länder, men det finns mindre variationer, och olikheterna har varit större över tiden. Det som nu är livstid+70 har varit livstid+50. Detta ändrade sig i Danmark och Sverige 1995/96 efter ett direktiv från Europeiska Unionen, när man anpassade sig till Tysklands lag, där man redan använde livstid+70. Samma ändring förväntas i USA under 1998.  
 
Redan strax efter att tryckpressen hade uppfunnits, gavs tryckare privilegium (ensamrätt) att trycka vissa skrifter för en period av fem eller tio år. Andra tryckare som piratkopierade texten under den tiden kunde få böta eller hamna i fängelse. Dagens upphovsrättslagar är resultatet av internationella överenskommelser i slutet av 1800-talet. Internationella lagar för upphovsrätt diskuteras inom World Intellectual Property Organization (WIPO), som är en avdelning av Förenta nationerna. (Källa: http://runeberg.org/admin/copyright.html)
 
Om litterär upphovsrätt: http://www.alis.org/index.php?id=96&static=true&parent#
 
Om det är texter i översättning är det viktigt att komma ihåg att även översättaren har upphovsrätt. Källa: http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/lararguider/texter/
 
http://nordicsite.com/upphovsratt.html
 
Upphovsrättslagens text: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1960:729
 
Vad gäller för ljudböcker och andra ljudupptagningar?
 
Hittade efter googling följande:
http://fragabiblioteket.wordpress.com/2009/02/24/jag-undrar-over-upphovsratt-til l-musik-efter-vilket-antal-ar-blir-svensk-musik-fri/
 
Enl. STIM gäller följande: ”I Sverige och i många andra länder (främst EU-länder) gäller upphovsrätt till ett verk under upphovsmannens livstid och till och med 70 år efter dennes dödsår; den så kallade skyddstiden. Därefter kan verket fritt framföras, bearbetas, spelas in etc. När det är fråga om gemensam upphovsrätt, det vill säga då de olika upphovsmännens insatser inte utgör självständiga verk, räknas skyddstiden från den sist avlidne upphovsmannens dödsår.  
 
Se också: http://www.dn.se/kultur-noje/musik/langre-upphovsratt-for-musik-1.850992
 
För de så kallade angränsande rättigheterna, det vill säga för grammofonbolagen, för film/videoproducenterna, för utövande konstnärer (artister, musiker) samt för radioföretag, gäller skyddstiden i 50 år efter det år framförandet ägt rum, upptagningen/utgivningen skedde samt sändningen ägde rum”.
 
Om text, noter och musik i musikaliska sammanhang: http://www.smff.se/?id=1434

[Jonas Magnusson]

Jag har en fundering kring det praktiska rörande formuleringen:
 
Upphovsrätten gäller under upphovsmannens livstid och under
70 år därefter. Under hela denna period är alltså verket skyddat.
När upphovsmannen avlidit är det dennes arvtagare som bestämmer
hur verket får användas.
 
Det förutsätter på något vis att rätten till verket regleras i en bouppteckning!? Om inte det är gjort vad gäller då, ska man inhämta godkännande av alla arvtagare eller är upphovsrätten förverkad?

[Stefan Simander]

Intressant fråga!  
 
Tror knappast att sådant regleras i en bouppteckning!?  
 
Det finns olika organisationer som bevakar upphovsrätt, dessa och dessas jurister måste veta hur det brukar gå till. Fråga dem.

[Jonas Magnusson]

Är det någon som känner till någon sådan organisation?

[Eva Dahlberg]

Jag frågade för några år sedan runt då jag ville ha tillstånd att använda en artikel ur en bok från 1940-talet - och ville ha tillstånd från upphovsrättsinnehavaren (det var en känd avliden författare).  
 
Jag fick via tipset om att hitta äldre förlag genom att kontakta Svenska Förläggareföreningen där juristen i sin tur gav mig tipset att Sveriges Författarförbund eller Sveriges författarfond kan ibland hitta författare till äldre verk i sina register (i synnerhet Författarfonden som fördelar ersättning även till arvingar) - se www.forfattarforbundet.se och ww.svff.se. Upphovsrätt går i arv så även om författaren ej lever längre finns rätten kvar, då hos dennes arvingar. .
 
Årets redaktörskonferens i Släktforskarförbundets regi (anordnas alltid vid Släktforskardagarna) hade ett föredrag om upphovsrätt, men jag vet inte om den frågan belystes där.
 
Hälsningar,
Eva

[Sari Wilhelmsson]

Hej Google har också en del scannade böcker.
 
MvH Sari

[Jonas Magnusson]

Tack för tipset Eva, jag skall kolla där. Det kan ju vara frågan om ett stort antal arvingar att inhämta godkännande ifrån om en person skriver en bok på 1890-talet och dör 50 år senare.

[Jonas Magnusson]

Jag hittade följande text på Författarförbundets sida:
 
Du är skyldig att uttömma alla möjligheter att nå rättsinnehavarna till ett skyddat verk. Sök uppgifterna i alla tillgängliga register, inklusive via Internet (t ex via hitta.se eller eniro.se) och Skatteverket/folkbokföringen.
 
SFF får många frågor om kontaktuppgifter till arvingar, men har i princip bara adresser till medlemmar i livet. Vissa rättigheter förvaltar förbundet enligt uppdrag: Lars Englund, Per Anders Fogelström, Hjalmar Gullberg, Alf Henrikson, Åke Holmberg, Selma Lagerlöf och Ivar Lo-Johansson, andra förvaltas av ALIS eller av arvingarna själva eller genom annat ombud. Sveriges Författarfond, vars främsta uppgift är att administrera biblioteksersättningen, får mängder av samtal varje år eftersom deras register med kontaktuppgifter till arvingar räknas till Sveriges bästa www.svff.se.
 
Ett råd till rättsinnehavare/arvingar är att se till att vara tillgängliga - en anslutning till ALIS är förmodligen det enklaste sättet att bli tillgänglig för tillståndsförfrågningar. ALIS förvaltar på uppdrag de litterära rättigheterna till ca
2 400 anslutna rättsinnehavare inom ordområdet (författare och översättare av allmänlitteratur, läromedelsförfattare, journalister och dramatiker). Läs mer på www.alis.org.
 
I absoluta nödfall, men då bör du kunna visa i efterhand att alla tänkbara efterforskningar har gjorts för att nå rättsinnehavarna, är det brukligt att väl synligt ange i publikationen (eller motsvarande) att »tyvärr har, trots ansträngningar, inte samtliga rättsinnehavare till de verk som återges kunnat nås. Tillstånd har därför inte kunnat inhämtas och ersättning inte kunnat betalas ut. Var vänlig hör av dig till... om du är rättsinnehavare till verket på sid. X«.

[Stefan Simander]

Se där, det fanns information på nära håll! Sedan finns det förstås andra områden än ordområdet!

[Stefan Simander]

Det verkar onekligen vara ett rent släktforskarjobb att finna alla rättsinnehavare/arvingar om det inte finns en organisation som bevakar dessa rättigheter!

[Cecilia Andersson]

Hej  
 
Jag undrar om någon vet om man kan söka i födelseböcker för 1942 än.

[Kenneth Larsson]

Ja - på landsarkiven, eller i församlingarnas arkiv i ett fåtal fall, om man tillåts p.g.a. den 70-åriga sekretessen.
 
MVH Kenneth Larsson

[Eva Dahlberg]

tillägg till Kenneths svar - 70 år som helhet ska alltså ha hunnit gå innan boken läggs ut på Internet, så årtalet 1942 blir tillgängligt 2013.  
 
I böcker som omfattar längre period än till och med 1942 så blir enligt nu gällande regler inte originalfödelseboken tillgänglig förrän 70 år har gått från det sista året som volymen omfattar.  
 
SCB-utdragen (utdrag från originalboken Född-Vigd-Död till Statistiska Centralbyrån) är däremot 1-åriga och kommer därför att läggas ut.  
 
Mikrokorten för SCB-utdragen 1942 finns dock redan tillgängliga på Riksarkviets filial i Arningen (utanför Täby i Stockholm).
 
Vid kontakt med landsarkiv (respektive det fåtal pastorsexpeditioner/församlingsexpeditioner som har kvar originalkyrkoböckerna) kan du få ut en uppgift från dem.
 
Hälsningar,
Eva

[Carl Szabad]

Alla församlingars folkbokföringsmaterial fram till 1991 ska numera vara inlevererade till landsarkiven.

[Magnus Persson]

Carl, det är fel så vitt jag vet. Enligt den lista http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=9284&refid=1194#G över inlämnade kyrkoarkiv som landsarkivet i Lund har på sin hemsida så saknas ett antal skånska församlingar.

[Stig Frödeby]

Magnus, Kolla pånytt Landsarkivets Lunds hemsida så ser du att alla församlingar in inlevererade. Scanning pågår av 1900 talsböckerna.
 
//stig

[Carl Szabad]

På Lunds landsarkivs startsida står De sista församlingarna, Ivetofta och Gualöv har levererat sina kyrkböcker för tiden 1895-1991. Därmed är listan över folkbokföringshandlingar komplett!. Jag gick på den uppgiften.

[Stefan Simander]

Cecilia, tillägg: I Arninge finns mikrokort på utdrag ur kyrkobokföringen från Statistiska Centralbyrån 1860-1949. Utdragen är gjorda ur födelse-, vigsel- och dödböcker årsvis samt ur församlingsböcker vart 10:e år. Flyttningslängder saknas alltså efter 1895 och får sökas på respektive landsarkiv eller SVAR.
Källa:

[Stefan Simander]

Eva Dahlberg nämnde i ett tidigare inlägg i Anbytarorum något som jag också har för mig, nämligen att någon eller några SCB-serier finns tillängliga längre än till 1949 i Arninge (och i Marieberg?):
 
Födda-vigda-döda i SCB-utdrag på mikrokort är tillgängliga på Riksarkivet/Arninge åtminstone till 1949 (vissa längre, födda tror jag) - trots att t.ex. dödsorsak framgår - varför det är en sådan policy inom Riksarkivet vet jag inte, men det är bättre att kunna se dem där vid enstaka Stocholmsbesök än inte alls.
 
 
Någon som vet hur det är med detta?  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2012-06-07 08:15)

[Stefan Simander]

Nu hittade jag vad som erbjuds i Arninge! Tack Erland Bohlin som har haft kontakt med arkivarien Barbro Kvist Dahlstedt och sedan sammanställt och publicerat hennes svar!  
 
SCBs folkräkningar
 
Där finns t ex SCBs folkräkningar med utdrag ur församlingsböckerna, även årgång 1910 från de län som ännu inte scannats samt 1920, dessutom folkräkningarna 1935, 1940, 1945 - de senare på papper, så att de måste beställas i pappersforskarsalen. För alla gäller att man måste veta adress/kvarter för att söka och det är inte lätt att få ett grepp om hur man hittar fram. Det gäller ju också 1930, som finns på SVAR, men det vill till att man följer instruktionen som inleder den fliken om man ska ha en chans att hitta rätt på den person man söker. 1930 samkörde SCB sina uppgifter med skolan, skatteverket osv, så man får uppgifter om utbildning, inkomster m.m. Det var första gången man datoriserade och samkörde uppgifter, så det finns sifferkoder skrivna med blyerts i olika kolumner. Sifferkoderna slogs in på hålremsor och kördes i dator och så fick man fram statistik på de olika parametrarna. Siffrorna står för uppgifter som går att få från instruktionerna om man läser noggrant.
 
SCB-registren för födda, vigda och döda från 1942-49
 
SCB-registren för födda, vigda och döda (F-V-B-registren) för 1941 har just lagts ut på SVAR, men de från 1942-49 finns tillgängliga på mikrokort i Arninge. Orsaken till att de inte lagts ut är Personuppgiftslagen (PuL), som säger att man inte får göra sammanställningar av personer på nätet hur som helst. Det är Datainspektionens område. På mikrokort ligger de inte tillgängliga på nätet, så RAs tidigare verksjurist ansåg att man kunde ha de mikrokorten framme.
 
Födelseavier för 1950-1967
 
I SCB:s Avdelning för befolkningsstatistik kan man beställa födelseavier för hela landet 1950-1967 till pappersforskarsalen.  
Se denna länk till NAD  
 
Övrigt material
 
Det finns också dödsavier, men de har 70 års sekretessgräns p g a att sjukdomstillstånd och dödsorsaker är sekretessbelagda enligt 25 kap. OSL.
 
SCBs register över emigranter och immigranter 1851-1947 finns på mikrokort. De innehåller uppgifter om vem som flyttade, från vilken församling och ev. vart om det meddelats prästen. SCB samlade ju in sina uppgifter från församlingarna.
 
När det gäller Stockholms stad finns ut- och inflyttningslängder 1860-1947 i blå pärmar i släktforskarsalen, liksom mantalsregister för Stockholms stad 1885-1920 (ger upplysning om i vilken församling en person bodde i). De finns förstås också på Stockholms stadsarkiv. Dessutom finns samma sorts mantalsregister för Stockholms län 1976-1996.
 
Mantalsregistret för Göteborgs stad 1870 och 1880 finns också i Arninge (Obs. att det var speciellt för Göteborg att man själv valde vilken församling man ville tillhöra.)
 
I pärmar i forskarsalen finns mikrokort med ett urval telefonkataloger från hela landet till 1990-talet, liksom ett ojämnt urval adresskalendrar från olika orter i original. De senare bygger förstås på ett snävt urval personer - en lustig detalj att de för varje efternamn är ordnade i bokstavsordning efter yrkestiteln.
 
http://www.örebrosläktforskare.se/index.php/forskning/forskningshjaelp/94-varfoe r-ska-man-fara-till-arninge

[Eva Dahlberg]

Hej Stefan - att jag skrev 1942 här ovanför berodde på att det var just det året Cecilia frågade efter - att gå in på exakt allt var inte avsikten just då ... ;-)  
 
Eftersom rubriken här var skannat och datoriserat så passar den utmärkta förteckningen om Arninges analoga forskningsmaterial egentligen bättre någon annanstans på forumet. Men om vi fortsätter på temat så har Arninge datorer med abonnemang på alla kyrkböcker som finns digitalt, men de saknar mikrokort med kyrkböcker efter 1895 (inte bara flyttlängderna). Man kan alltså i Arninge forska i 1900-talets kyrkböcker utan att vara hänvisad till SCB-utdragen ur församlingsböckerna och materialet fram till 1941 ur SCB F-V-D och folkmängdsredogörelserna.  
 
Emigrant/Immigranterna finns nu i SVAR-abonnemanget, men Arninge har böckerna med personregister som finns för 6-7 län - från SCB:s webbplats: SCB har excerperat och sammanställt uppgifterna till länsvisa inbundna register efter emigranternas namn för  
Emigranter: län B, C, D, E, T, Z, BD
Immigranter: län B, C, D, E, T
 
Det finns en hel del material till i Arninge - så det är värt ett besök  
 
Hälsningar,
Eva