Återanvändning av gravar

[Ingela Martenius]

Enligt en församling jag frågade om en gravplats fanns ingen lag som tvingade församlingarna att registrera vem som låg i vilken grav förrän ca 1950. Innan dess var det fritt valt arbete; mitt intryck är att större, kommersiella kyrkogårdar, som t.ex. Östra Begravningsplatsen i Göteborg, har register långt tillbaka i tiden, medan lantliga kyrkogårdar som låg runt kyrkan inte brydde sig om det.
 
Efter en viss tid går gravrätten förlorad om det inte finns någon som intresserar sig för den (hävdar gravrätten). På de flesta kyrkogårdar verkar det vara kutym att ta bort stenarna och ställa dem utmed kyrkogårdsmuren, eller något liknande ställe i närheten av yrkogården. Däremot har jag inte hört att stenarna grävts ner. Och behövs inte utrymmet verkar stenar och gravar få finnas kvar även fast gravrätten upphört.
 
Ingela

[Ann-Mari Bäckman]

Det finns en gammal diskussion om detta med vad man gör med gamla gravstenar, men att hitta den i brådrasket är inte lätt.
 
Eftersom det inte är någon som längre betalar till min farfars föräldrars grav, som finns i Hörnefors, Ångermanland (hoppas det blev rätt landskap nu), så kommer graven att upphöra. Jag har då på förfrågan om vad de gör med gravstenen fått det svaret att de gräver ned den. Jag hade väl lite misstankar om att det skulle inte förvåna mig om stenarna säljs och slipas om. Det går ju inte att kontrollera.

[Ingegerd Johansson]

Gravstenar ställda mot kyrkogårdsmuren, som Ingela skriver om, såg jag i mängd på Ludgo kyrkogård i Södermanland för några år sedan. Jag letade där efter min farfars föräldrar och halvbror innan jag kontaktade församlingen, som jag skrev om igår kväll. På den kyrkogården finns inte mycket utrymme för nya gravstenar och vad jag kan se inte heller för utvidgning, så att gamla gravstenar som ingen idag bryr sig om tas bort är nog nödvändigt. Farfars föräldrar dog på 1870-talet, när farfar var liten skolpojke, så det är helt förståeligt att jag 125-130 år senare, när jag börjat med släktforskning, inte hittar någon gravsten. Men jag kunde konstatera att personer från Spelvik, där farfars föräldrar bodde från 1861 tills de dog 1875 resp. 1879, hade fått sina gravar koncentrerade till ena kortsidan av kyrkogården.

[Ann-Mari Bäckman]

Visst är det synd att sådana välbevarade stenar krossas eller grävs ned. Jag tog detta foto för två år sedan av den gravsten jag nämnde. Det är möjligt att den är borta nu. Så ut och plåta! :-)

[Åke Tilander]

Apropå Philips fråga: så förekom kristna (och icke-kristna) begravningar på gårdsgravfält en bit in på medeltiden, men upphörde definitivt när kyrkan tog ett fastare grepp om Sverige. Undantagna i senare tid var nog bara avrättade etc som nekades en kristen begravning, som ett extra straff och uppenbart tecken på att de var dömda till helvetet.
 
Kristna begeravningar på gårdsgravfält förekom nog längst i de sist kristnade delarna av Sverige (t.ex. Uppland, Gästrikland, Hälsingland). Ett exempel finns från utgränvingar (1999) i Sävja i Uppsala RAÄ 111. Prov A daterat till 1140, Prov B daterat till 1170. I båda fallen rör det sig troligen om kristna begravningar:
 
Därmed kan vi konstatera att detta gårdsgravfält användes ännu under tidig medeltid, vilket prov A och B visar. Det innebär i sin tur att vid denna tidpunkt det antingen inte fanns någon kyrka i Danmark eller att de begravda inte hade så hög status på Sävja gård att man brydde sig om att begrava dem i vigd jord på en kyrkogård. Eftersom vi samtidigt konstaterat att alla tre gravarna hade en öst-västlig riktning, måste vi kunna anta att begravningarna skedde under ett visst kristet inflytande. För detta talar även att inga fynd av gravgåvor gjordes. (Vikingatid i Danmarks socken, 2002, s. 23)
 
Om man bortser från samiska områden tror jag möjligtvis att vi kan hitta kristna gårdsgravar en bit in på 1200-talet kanske även något enstaka exempel på 1300-talet men inte senare.
 
I väldigt speciella fall kunde kyrkan inviga särskild jord utanför de sedvanliga kyrkogårdarna till begravningsplatser. Jag tänker då på pest-kyrkogårdar, hospitals-kyrkogårdar, krigskyrkogårdar, farledskyrkogårdar (någon ö längs vissa sjövägar resp. vissa kapell längs landsvägen, t.ex. Sankta Ingemo kapell -- i båda fallen gällde att det var långt och svårt att transportera den avlidne till en kyrkogård och att den socken som låg närmast inte var så förtjust i att ta emot utsocknes). Det finns även enstaka enskilda kyrkogårdar knutna till vissa gods och gårdar, men de var invigda och sanktionerade av kyrkan.
 
När det gällde avrättade brottslingar och självspillingar som förvägrades en kristen begravning så gravsattes de vanligen så nära den vanliga kyrkogården som möjligt ofta utanför kyrkogårdsmuren, eller direkt i anslutning till avrättningsplatsen. Jag kan inte påminna mig om att jag hört talas om att man någon gång återfunnit någon skogsgrav.

[Åke Tilander]

Jo, ett litet tillägg. Jag kom att tänka på att även klostren ofta utgjorde ett undantag när det gällde begravningsplatser. Klostren hade ofta en egen begravningsplats / kyrkogård innanför klostermurarna / klostrets område. Avlidna munkar och nunnor gravsattes alltså ofta inte på socknens kyrkogård utan antingen i / under klosterkyrkan eller på klostrets egen kyrkogård.

[Inga-Lill Fjällström]

Hej!
Jag har fått reda på att två ogifta mostrar till min mormor ligger begravda på Östra Kyrkogården i Göteborg. År 1912 dog den första systern och då köpte den andra systern den gravplatsen för all evighet. År 1948 dog sedan den andra systern. Nu till det obegripliga. År 1971 begravdes en ogift kvinna på samma gravplats som dessa systrar. Jag har namn och födelsedata på denna kvinnan men har inte kommit på någon relation till systrarna. Kan dom vara släkt eller är det tillåtet med enbart bekanta på samma gravplats?
Mvh Inga-Lill

[Eivor Andersson]

Hej,
Jag råkade på samma fenomen, när jag sökte på gravsatta i samma grav.
Ett okänt namn på en kvinna i min farbroders grav.
Efter lite efterforskning så såg jag att det var hans svärmor i andra giftet.
Det måste säkert finnas någon koppling mellan de gravsatta, tror jag.
Hälsn. Eivor

[Inga-Lill Fjällström]

Det som är lite knepigt i detta fallet det är att Matilda som dog 1948 står som gravrättsinnehavare, (som hon inte får stå för som avliden)därför måste det ha skrivits något papper som tillät den senaste gravsättningen, redan innan hon dog 1948. Ett tag funderade jag på om denna kvinna var oäkta dotter till någon av systrarna, eftersom det är lite åldersskillnad mellan flickorna. Amanda som dog 1912 föddes 1871, Matilda som dog 1948 föddes 1865, båda i Spekeröd och kvinnan som dog 1971 föddes 1884 i Göteborg. Men detta stämmer inte för jag har hittat kvinnans föräldrar. Är det någon annan som har något råd om att gå vidare?
Mvh Inga-Lill

[Sylvia Leijon]

Det bästa är väl att vända sig till Kyrkogårdsförvaltningen, som bör kunna svara på vad som hänt.
Mvh
Sylvia

[Inga-Lill Fjällström]

Jag har pratat med kyrkogårdsförvaltningen och det var dom som upplyste mig om att Matilda hade köpt gravplatsen 1912. Dom visste bara namn och födelse-och dödsuppgifter på denna kvinnan, inte om hon hade någon relation till systrarna.  
Mvh Inga-Lill

[Eivor Andersson]

Hej,
Det finns ju en möjlighet att gravbrevet gick ut en tid efter systrarnas död och graven har blivit återanvänd av den andra kvinnan. Då behöver det inte finnas någon släktrelation.
 
Hälsn. Eivor

[Chris Bingefors]

Ta reda på de ogifta systrarnas bouppteckningar. Om gravbrevet inte gått ut så kan det mycket väl vara en god vän eller en god väns barn, som kan vara nämnda i bouppteckning (testamente). Det är tillåtet med andra än släkt i samma grav.

[Eivor Andersson]

Ibland kan det också bli fel, när man söker på gravsatta.
Min farfarsfar ligger begravd både på Mariebergs kyrkogård och Västra kyrkogården, enligt gravsatta i Göteborg.
Den ena är familjegrav och den andra enskild. ?  
Eivor

[Margareta Gullström-Linder]

Hej!
är det någon som kan hjälpa mej förstå varför Johanna Arvida Paulina Pettersson, född Söderberg 1884-11-15 i Gävle, ligger med sin familj i samma grav som Adolph Magnus von Brömssen f. 1912-10-04, riktigt var han är född har jag inte funnit men kan vara Hedvig Eleonora?
De är ihopflyttade 1973 i graven. 1974 avlider sonen till Johanna Arvida Paulina o hamnar i samma grav.
 
Såhär ser det ut i graven;
Adolph Magnus von Brömssen, Ingenjör, född 1912-10-04, avliden 1948-05-25
Johanna Arvida Paulina gift Pettersson född 1884-11-15, avliden 1965-01-15
Oskar Hjalmar Pettersson (maken till ovanstående) född 1879-12-17, avliden 1967-02-13
Sigfrid Valentin Karlsson född 1884-02-14, avliden 1973-07-28
Ture Oskar Hjalmar Söderberg (son till Johanna Arvida Paulina o Oskar Hjalmar Pettersson) född 1912-09-27, avliden 1974-01-26
samt
Tyra Katarina Karlsson född 1891-08-02, avliden 1982-09-15.  
 
Jag har ingen aning om vad de kan ha gemensamt som gör att de ligger tillsammans.
Är det någon som vet eller kan räkna ut varför?
 
Tacksam för hjälp i ärendet!!
 
Mvh,
Margareta

[Annalena Lidenskog]

Hej Margareta!
Om du söker i B i Sv
Von Brömssen, Adolf Magnus, Ingeniör
begravd 5/6 1948,så delar han grav med
4 st von Brömssen på  Lidingö gamla kyrkogård.
Har det blivit en hopablandning?
Kan undra vad det står på gravstenen
Mvh Annalena

[Margareta Gullström-Linder]

Nä han har blivit flyttad förstår du.... De blev ditflyttade 1973 det är det som ä lite underligt... å vad har de för gemensam faktor???/Margareta

[Margareta Gullström-Linder]

Om någon är intresserad av vad jag kommit fram till för teori så kan ni finna det jag skrivit i Arkivguidens Forum. Det blev en intressant historia. Om den är helt sann kan jag inte säga men fin är den./Margareta

[Mats Ahlgren]

Det finns en koppling mellan personerna, Sigfrid Valentin och Tyra Katrina har en dotter som föds 1919 (vet ej om hon lever än) som senare gifter sig med AM von Brömssen. Den sistnämnda avlider i flygolycka 1948 och lämnar hustru och tre barn.
Eftersom flytten tycks ske i samband med denna kvinnas faders död, så blev det förmodligen aktuellt att flytta dem då.

[Margareta Gullström-Linder]

Tack Mats! Vi har fortsatt diskussionen på Arkivguidens forum så den uppgiften finns där. Mycket intressant detta!!;)Mvh, Margareta

[Mats Ahlgren]

Jag ser nu att den finns där, men den kom ju dit idag :-)

[Mats Ahlgren]

Som kuriosa kanske, AM von Brömssen, juniorchef på familjeföretaget, var pilot på planet som störtade. I planet fanns också två anställda, från Brodalen, Lysekil. Planet, fransktillverkat, var tresistigt och hade en motor från Renault på 140 hästkrafter
Källa: Genealogisk Föreningens Klipparkiv

[Margareta Gullström-Linder]

Wohoo!!! 1000 TACK Mats!!! Det var verkligen intressant!!
Mvh,
Margareta

[Martin Hellberg]

Hej!
 
Lite om haveriet finns att läsa på SFF´s forum:
http://forum3.sff.n.se/viewtopic.php?f=7&t=3309
http://forum3.sff.n.se/viewtopic.php?f=1&t=4899
Det finns en artikel i tidningen Svensk flyghistorisk tidskrift nr 2/12 på sidan 7. Medlemmar i SFF får denna tidning så om du känner någon som är med kan du kanske få låna tidningen. Alltså nr 2 för år 2012.
Lite om flygplanet:
http://en.wikipedia.org/wiki/Nord_Nor%C3%A9crin
Bilder:
http://www.airliners.net/search/photo.search?aircraft_genericsearch=Nord%201203% 20Norecrin
 
Martin Hellberg, Backamo