Hej Eivor, jag hittade den på nätet. Här kommer den. Ha en bra dag, sjung och var glad
Byskevisan
I häit Jahrnkaisa-Manne
å jer fra bonnalanne,
å pappa män häit Janne
han jer omattligt rik.
I fuse ha ve kräka
trejhunnre ko, som läka
nei n' gösselvik.
Ja engen männisch kan väl tro
va bönnren få legg i å gno,
att mjölk en tretti - förti ko,
he gör man eint se fort.
Å ha man förti grisa sen
sam skrej sam harskeln dan i enn,
då veill man bara fall i sken
å spreint fra fuse bort.
Å i fa ga å sössla
å sprätt omkring ve gössla,
he ha man djort sen fössla,
se man jer ganska van.
Men söistra miin, a Emma
såm allting skull bestämma,
hon kom se uti klämma,
se nuiv jer morsan garn.
Såm ong å präkti for hon bort
att tjen en bätter herrskapssårt,
å tjälingen sa: Ha je hårt,
hon skahl deill huvvustan!
Men da he gatt eint fullt e ar
se kom hon häm ve tjwellingar,
å a Emma sa, att ongarns far
han brano fort försvann.
N' Neckelslarsa-Franse
å jig, ve vor å danse
n' kwell, å da utspann se
n' stri pa liv å dö.
I flåsa just en sjåttis
å var liksom en flått kis
da skreje man: Hällpåttis,
vå duiv nu ska få blö.
Da snårt i steinta ni e hörn
å rahle sam en ståcken björn:
Karlharsken, läs nuiv fort en bön!
Sen to i tennren ut.
I sövd n' ve en sinkadus
såm om han va en lus
Sen la i einn en reide snus
åa danse sam forrut.
N' da i föilld snusdosa
i skull deill faster Rosa,
sam bor i storstan Trosa
å säl sjokla å glass.
I gratis da feck sjussn
deill Sjelletstan ve bussn
men sen i eint för stussn
opa tåge feck nan plass.
Ve loke, sam dern sa var snällt
var he no eint se vähl beställt
för aller ha i hårt nån vällt
som tjårt på slecke vis.
Ve unika i höger hann
i håll me i e läderbann
ve kup?-föonstre, som föorsvann,
å i skreje sam en gris.
Da biljettklepparn kåmme
se frage jig-en åmme
var allti trangt om råmme
opa statens garnerej.
Han lukte kaliklora
da han ve månnom schvåra
att i skull ta å knåra
nolöver för att sej.
He djort i å strax utaför
dem skullte ledit pa n' dör.
I öppne å där einnanför
fanns he en hålubänk.
Å håle passe reint precis.
I satt me ne å to en pris
män vart ve tiom kali såm is
å snuva feck deill skänk.
I Trosa ska je vetta
i träffe Sara-Gretta
n' kwell, åj, vå hon stretta
emot men i djick an.
Ve einn i farstun klive.
I to na runt åm live
å sa na: He star skrive
på stjärnhimmeln minsann
att duiv såm fru ska vahl me tjär!
Da sa hon: Kåm me eint se när,
duiv ha se dali atmosfär!
Å kors i all min ti!
Åm eint i fa a snus ma vähl
se swellt i häiler reint ihjäl
å därför sa i kweckt farväl
å for deill Biske bi.