Recept på en kanna bläck, kuriosa

[Ove Tegnér]

Hittade i början på en flyttlängd i Solberga (O) ett recept på en kanna bläck som jag tyckte var lite ovanligt i en kyrkobok.
Tyvärr så går det ju inte att lägga in nya trådar under övrigt. Varför vet jag inte. Jag provar här för jag har också svårt att tyda vilka mått som används. Hade varit roligt att göra detta bälck och prova med en riktig gammaldags bläckpenna.
Vitriol, gummi, kvarter vinättika, galläpple, ett stop regnvatten mm. Kan någon tolka allt?
 
 
 
Källa: Solberga B:2 (1803-1811) Bild 6 (AD)
 
mvh // Ove Tegnér

[Mats Pettersson]

Nederst: förenemnde ingredientier stötes väl sönder och lägges först i blöt i ättikan, hwar efter bläcket sättes sista qvarteret uti ny(-måne), då det är färdigt 1ta qvarteret uti nästa ny(-måne).  Alltså ca ½ månad.  
Du har missat ingredienserna 3 lod socker candi (kandisocker) och 1½ lod Lynneburgs salt. 1 lod=13,3 gram.
Hälsar Mats

[Mats Pettersson]

Och så var det ju 2½ qvarter efterlanck, dvs svagt brännvin, enligt SAOB:Efterlank av vin, när drufvor prässas andra gången, sedan man slagit vatn på them.   1 kvarter=kvarts krus eller ca 33 cl.
Mats

[Ove Tegnér]

Kanon Mats men vad är 1 1/2 Lyreberssalt som kommer från det mått som är mellan gummit och något som är tre lod några rader ovan ...
Ett bra recept måste det vara för Spekeröd, Solberga och Jörlandas (Bohuslän) kyrkoböcker är från tidigr 1600 tal, några av dem.

[Mats Pettersson]

1½ Dito (dvs lod) L?neburgersalt  skulle det skrivas idag. Det är alltså salt från gruvorna i L?neburg i norra Tyskland. (och inte i s.k. saliner kristalliserat salt.) Jag citerar: Under medeltiden var L?neburgersaltet ett av Hansaförbundets trumfkort i kampen om den nordeuropeiska marknaden.  
Mats

[Gunnar Håkansson]

Men ni har ju tappat bort det som ger själva färgen (tillsammans med galläpplena), nämligen vitriolen (alltså järn(II)sulfat)!