Shopping i gamla tider

[Annika Nygren]

Hur gick det rent praktiskt till när man skulle shoppa förr?  
Jag tänker på 17-1800-talen.  
 
Man handlade ju det mesta på marknaden, t.ex sidenschal, kor, hästar, salt, tobak mm  
Men om man hade det relativt bra och vill köpa ett par mässingsljusstakar eller silverskedar?  
 
Vi har några silverskedar med tillverkningsår som indikerar att de kan ha köpts vid en anas 50-årsdag 1873. Han bodde då i Bo socken i Närke. Firade man 50-årsdagen med presenter?  
 
Vi har också ett par mässingsljusstakar som dock inte är stämplade men som nog kom från samma del av släkten. Tidigt 1800-tal stämplade man inte mässing, som jag uppfattade det. Om man bodde ute på bonn-vischan i mitten av 1800-talet, hur gjorde man när man ville köpa sig mässingsljusstakar? Tog man hästen och fickan full med pengar, åkte till Skultuna och kom hem med ljusstakar?  
 
eller fanns det försäljare av sådant också på marknaderna? eller kringåkande försäljare?

[Camilla Eriksson]

Ute på landsbygden var det nog vanligt att man köpte t ex mässingsljusstakar från ett dödsboförsäljning. Ibland kan man se i en bouppteckning att dödsboets tillgångar auktionerats ut och vem som ropat in vad och till vilket pris. Denna dolda handel, som väl närmast kan likställas med dagens loppisfyndande, är lätt att glömma bort.

[Björn Engström]

Handel var förbjuden utanför städerna fram till mitten av 1800-talet. Gårdfarihandel kunde dock ske och auktioner. Det kunde finnas även hantverkare på landsbygden, men de beskattades av staden om det inte var sockenhantverkare som bedrev sitt hantverk tillsammans med ett jordbruk..

[Annika Nygren]

Ja, auktion av dödsbon var nog vanligt sätt. Däremot verkar det inte så troligt att det fanns någon sockenhantverkare som tillverkade varken mässingsljusstakar eller silverskedar. Frågan jag hade avsåg alltså inköp av mer värdefulla föremål av det slaget kring år 1850.
 
Jag har fått förslaget att det kunde finnas lokala ombud på marknaden där man kunde se vad som fanns och beställa föremål, t.ex ett par mässingsljusstakar. Kan det ha varit så kring år 1850?  
 
Fanns det då butiker i stan där man sålde sådana föremål såsom mässingsljusstakar? Silversmed kanske fanns i många städer.  
 
Kunde en kringresande handlare sälja sådana värdeföremål?  
 
Något förslag på lämplig litteratur för att läsa mer om detta?