Församling eller socken?

[Ted Rosvall]

Riksstämman i Linköping beslutade att Sveriges Släktforskarförbund ska uttala sig för ett bevarande av församlingarna som folkbokföringsbegrepp. När styrelsen nu skall verkställa detta beslut har vi hamnat i beråd. Är det verkligen FÖRSAMLING vi menar, eller är det SOCKEN?
 
”Församling” är ett kyrkligt begrepp, i linje med pastorat, kontrakt och stift.
Sedan 1991 är församlingen inte längre ansvarig för folkbokföringen, och sedan i år står kyrkan fri från staten. Församlingarna registrerar numera enbart sina egna medlemmar.
 
”Socken” är däremot ett, visserligen gammalt, men ännu fungerande civilt begrepp.
Socknarna står i huvudsak oförändrade, opåverkade av församlingssammanslagningar och andra kyrkliga förändringar. Det är bl.a. därför Lantmäteriet har hållit fast vid socknen som sin grund för registrering av fastigheter m.m. I det geografiska området ”socken” registreras dessutom alla, inte bara de som är medlemmar i Svenska Kyrkan.
 
Vi se nu en massiv trend av församlingssammanslagningar, delningar och andra förändringar av den kyrkliga indelningen. Det har att göra med kyrkans nya roll som ”frikyrka” och nödvändigheten av att hitta fungerande och ekonomiskt bärkraftiga enheter. Om vi inom folkbokföringen envist skulle hålla fast vid ett system som ständigt förändras kommer vi att totalt tappa kontinuiteten. Nästan lika illa är det f.ö. med kommuner, som av och till slås ihop eller delas. Låt mig ta ett exempel;
 
För några år sedan slogs fyra västgötaförsamlingar ihop till en. Av Norra Åsarps, Smula, Solberga och Fivlereds församlingar skapades ”Åsarps församling”. Om vi skulle hävda församlingsprincipen för folkbokföring så innebär det, att de händelser inom en familj som registreras före förändringen kommer att ha ett församlingsnamn, och de som registreras efter förändringen ett annat. En person som är född t.ex. på Skattegården, Solberga, levt hela sitt liv där och sedan avlider där, kommer att ha olika församlingsnamn på sin födelse- och dödsort.
”född i Skattegården, Solberga” - ”död i Skattegården Åsarp”. Ännu tokigare blir det med en familj där alla barnen är födda på samma gård, men i olika församlingar.
 
Så här vill vi väl inte ha det?
Styrelsen lutar åt att vi i stället skall föra fram SOCKNEN som indelningsgrund. Socknen är ju en bestående enhet, en länk med vår historia och ett levande begrepp. I kombination med kommun-begreppet skulle det bli en indelningsgrund som både fyller moderna krav på rationell folkbokföring OCH ger en god geografisk orientering parad med respekt för vårt gemensamma kulturarv. En korrekt notis skulle därmed se ut så här;  född 20030816 i Skattegården, Solberga socken, Falköpings kommun.
 
Vi ber om Din reaktion på detta.
Har vi uppfattat stämmobeslutet på rätt sätt, d.v.s. ”med församling avses socken”?
 
Ted Rosvall
Förbundsordförande

[Bodil Westberg]

Hej Ted
Att det är socken som bör bevaras tycker jag är helt rätt.  
Vore inte detta en lämplig fråga att göra en ny enkät på Rötter  
Har vi uppfattat stämmobeslutet på rätt sätt, d.v.s. ”med församling avses socken”?
Hälsningar Bodil

[Jörgen Tollesson]

Det viktiga är naturligtvis att det finns en distriktsindelning på nivån mellan kommun och fastighet. Detta distrikt kallas i dag församling för att denna statlig-kommunala indelning sammanfaller med den lokala kyrkliga indelningen.  
 
Och här är vi inne på motivet till att det föreslås att församlingarna ska avskaffas inom folkbokföringen. Det motivet är följande:  
 
När kyrkan har skilts från staten, så bestämmer kyrkan själv om församlingar ska delas, slås ihop eller på annat sätt gränsändras. Samtidigt har folkbokföringen förts över från kyrkan till skattemyndigheten. Om församlingarna finns kvar i folkbokföringen och kyrkan bestämmer församlingsindelningen, så fastställer alltså den från staten fristående kyrkan en statlig-kommunal indelning.  
 
Men det går att undvika detta och ändå behålla församlingarna! Nämligen:  
 
Före kyrkans skiljande från staten var det inte kyrkan som bestämde församlingsindelningen, det var regeringen. Det kan ju regeringen göra även efter kyrkans skiljande från staten - d v s inte den kyrkliga församlingsindelningen, men väl den statlig-kommunala för folkbokföringen. Och om man samtidigt reserverar begreppet församling för den kyrkliga församlingen (som kyrkan alltså bestämmer gränserna för själv), och återinför det urgamla begreppet socken för folkbokföringsenheten (vars gränser fastställs av regeringen) - ja då har man bevarat församlingen/socknen som folkbokföringsenhet, utan att kyrkan bestämmer över den statlig-kommunala indelningen!
 
Sedan är ju nästa fråga vid vilken tidpunkt den kyrkliga indelningen ska frysas i folkbokföringen. Det vore väl lämpligt att utgå från den församlingsindelning som gällde när skattemyndigheten övertog folkbokföringen från kyrkan, vilket också är vad som föreslås i motionen.
 
Slutligen: I motionen sägs att RSV (Riksskatteverket) har dessa planer på att avskaffa församlingarna inom folkbokföringen. Men det som är aktuellt nu är en statlig utredning som föreslår detta. Och enligt uppgift från Finansdepartementet går remisstiden ut nu på fredag, den 8/9! Mer om detta kan du läsa på http://www.nog.nu/utred.html.
 
PS! Det är mycket glädjande att den nyvalde ordföranden direkt går ut och frågar vad medlemmarna anser i en viktig fråga! Tack för det, Ted! Det lovar gott för framtiden!

[Bror E Jönsson]

Församling/socken.
För mig är det ganska klart att begreppet socken skall användas i dessa sammanhang.
Ordet församling gör att man ser framförsig en hop människor/individer samlade till någon aktivitet, t ex gudtjänst, offentligt möte etc medan ordet socken gör att man ser framför sig en karta med ett geografiskt område utritat.
När vi  sedan skall ange var en person är född gift eller dör är det inte vilken människohop den ingår i utan den geografiska platsens belägenhet på karta.
Alltså är det begreppet socken som skall användas.
Så tycker jag i alla fall!
Hälsningar Bror E Jönsson

[Leif Boström]

Stadsförsamlingarna har väl aldrig kallats socken? Det komplicerar det hela en del.

[John Sidén]

Ordet socken har samma stam som ordet söka och betecknade från början en grupp människor från ett visst bestämt geografiskt område som sökte sig till samma kyrka. Sålunda betecknar det territoriella begreppet församling och ordet socken i stort sett samma sak. Men i den fråga som Ted tar upp finns vissa problem. Ordet socken används möjligen i lantmäterisammanhang (jordebokssocken) men i övrigt är socken en beteckning på något som sedan kommunreformen 1952 inte längre finns. Dock är det fullt möjligt, menar jag, att som Jörgen föreslår, börja använda ordet socken igen som beteckning på den minsta territoriella enheten för folkbokföringen eftersom det trots sitt ursprung inte är lika kyrkligt belastat som ordet församling. Om jag inte minns alldeles fel framställdes också ett sådant förslag på stämman i Linköping med anledning av motion 2. Även om jag är tveksam till förslaget att kommunen ska vara basenheten för folkbokföringen tror jag att på sikt kommer de s k världsliga myndigheterna att vilja ha en mer neutral basenhet än den territoriella församlingen vars gränser och omfattning Svenska Kyrkan bestämmer över. Då är den mindre enheten socken att föredra. Annars skulle jag nog vilja att Svenska Kyrkan också tog ett kulturhistoriskt ansvar och inte slog ihop församlingar hur som helst. Definitionen av församling i den nya kyrkoordningen är inte helt i överensstämmelse med vad flertalet kyrkomedlemmar tycker. Jag menar nog att det går att tala om en församling även om där inte firas gudstjänst varje vecka. Men detta är en inomkyrklig diskussion som jag inte ska belasta Anbytarforums läsare med. I den fråga som Ted tar upp ansluter jag mig till vad Jörgen skriver. Leif Boström skriver att stadsförsamlingarna aldrig kallats socken. Det är sant men eftersom Jörgen (och en av dem som talade vid stämman i Linköping då motion 2 diskuterades) föreslår en delvis ny användning av ett gammalt begrepp finns det, som jag ser det, inget som talar mot att man skulle kunna kalla exempelvis Katarina och Maria socknar i Stockholms stad. Men det går givetvis att diskutera.
Med vänlig hälsning
John

[Lars Nylander]

Jag använder både begreppen socken och församling. Församlingar som tillkommit efter 1863 får heta församlingar och de som fanns innan socknar. Ex:
min mor är född 1951 i Mo sn,
och min far 1944 i Bergviks fs.  
Ärevördiga Mo är känt som socken redan på 1300-talet, medan Bergvik bröts ur Söderala omkring 1915.

[Bo Persson]

Socken är det ursprungliga, territoriella begreppet (som också ännu existerar - det är en vanlig missuppfattning att det försvann 1952, men det enda som hände i och med kommunreformen var att det blev jämställt med begreppet församling), och det är givetvis detta som skall bevaras. Församlingen är egentligt detsamma som menigheten i kyrkan. Förvaltningsmässigt talas om territoriella församlingar, som alltså numera jämställes med socken, och personella församlingar, som t.ex. Hovförsamlingen i Stockholm eller de svenska församlingarna i utlandet.
 
Jämför vi landsbygdssocknen med församlingsindelningen i städerna, har den senare varit ganska flytande på många håll. Justeringar har ju skett även på landet i samband med tätortsbildningar. Att bevara församlingarna som folkbokföringsbegrepp betyder enligt min uppfattning att värna de territoriella socknarna på landet och församlingsbegreppet i städerna/tätorterna. Att byta ut en närmare tusenårig indelningsmetod mot något nyuppfunnet är inte särskilt intelligent. Dessvärre saknar många inom dagens kyrkoadministration respekt för det förflutna och lägger större vikt vid ekonomiska och administrativa rutiner än vid gudstjänst och förkunnelse. Det kan vi inte göra mycket åt, men eftersom folkbokföringen numera sker hos skattemyndigheten, kan lagstiftningen användas för att precisera indelningsgrunderna för personredovisningen. Därför tycker jag att Teds förslag i slutet av hans inlägg är alldeles korrekt.

[John Sidén]

Några kommentarer till Bo Perssons inlägg:
1) Församling kan både beteckna menigheten i kyrkan och det geografiska område där de bor som söker sig till en viss kyrka (tidigare socken). Begreppet församling i den senare betydelsen började användas på 1500-talet. Emellertid kan det finnas skäl att renodla den första betydelsen av ordet församling och låta det äldre ordet socken ersätta ordet församling i den senare betydelsen. I min släktforskning har jag dock alltid använt ordet församling, förmodligen på grund av det sammanhang jag står i när jag inte släktforskar. Jag har också bott större delen av mitt liv i städer och som Leif Boström skriver har stadsförsamlingar aldrig kallats socknar.  
2) Som politiskt-administrativt begrepp försvann socknarna i och med kommunreformen 1952, jag har lite svårt att förstå varför Bo Persson hävdar något annat. Givetvis har både Bo Persson och andra rätt att använda begreppet socken när de talar om en politiskt-admininstrativ enhet som en gång fanns.  
3) Det finns territoriella och icke-territoriella församlingar. Begreppet personella församlingar vet jag inte var Bo Persson har hittat någonstans. Alla församlingar, både de territoriella och de icke-territoriella, är personella i den meningen att de består av personer.
4) När det gäller kyrkoadministrationens bristande respekt för det förflutna kan jag delvis hålla med Bo Persson men inte helt. Redan i början av 1980-talet kom utredningen Församlingen i framtiden som hävdade att det bästa för församlingarna när det gäller ekonomi och administration var att de slogs ihop och blev identiska med de borgerliga kommunerna. Det hedrar församlingarnas förtroendevalda att de med kraft avvisade ett sådant förslag. Men som Nils Marelius mycket riktigt framhöll vid stämman i Linköping förra lördagen är numera pastoratet den minsta ekonomiskt-administrativa delen i Svenska Kyrkan. Steget är därför inte långt till att församlingarna i ett pastorat slås ihop vilket ju också har skett på en del håll. Detta sker också av andra skäl än ekonomiskt-administrativa. Om kyrkoordningen säger att gudstjänst måste firas i församlingen en gång i veckan måste det finnas människor som kan ta ansvar för gudstjänstens genomförande och människor som kan och vill delta i gudstjänsten. Min erfarenhet som präst på östgötska landsbygden är att det första kravet är inte svårt att uppfylla men det andra kravet är något svårare att uppfylla, särskilt en helt vanlig söndag då det inte är något särskilt som ska ske under gudstjänsten. Emellertid tycker jag att begreppet församling skulle kunna ha en vidare betydelse än att enbart vara knutet till gudstjänsten. Men det är, som jag skrev igår, en mer inomkyrklig diskussion, att jag tar upp den nu beror på att Bo Persson tar upp det i sitt  inlägg.
Men i sakfrågan ansluter jag mig till förslaget att verka för att ordet socken ska användas om den minsta administrativa enheten för folkbokföring.  
Med vänlig hälsning
John

[Ann-Mari Östberg]

Hej
 
Socken blir bra tycker jag. Det verkar var det som ställer till minst oreda i släktforskningssammanhang.
 
Hälsningar
Ann-Mari Östberg

[Christian Andersson]

Hej.
 
Får en som brukar stå utanför debatten komma med några synpunkter. Eftersom jag är en stor lokalpatriot så ser jag väl på saken ur min egen trånga synvinkel.
 
Först och främst har jag väl lite svårt att tänka mig införa bereppet socken för nyare församlingar, t.ex. Flymen, egen församling från 1888 (egen bokföring från 1907). Likaså för församlingar som kommit och gått under nyare tid, t.ex. Tjurkö. Jag har väl också lite svårt att tänka mig att kalla själva Karlskrona för socken.  
 
Frågan är väl egentligen var vi är bosatta (=folkbokförda). Min granne kapten Olsson, medlem av Kungliga Amiralitetsförsamlingen, hans sambo fröken Ruben medlem av mosaiska församlingen, min andra granne pastor Trulsson i stadsförsamlingen och slutligen jag själv som inte är medlem i någon församling över huvud taget. Likaså min gode vän kapten Jansson uppe i Flymen, även han medlem av Kungliga Amiralitetsförsamlingen.
 
Skall vi återinföra begreppet socken igen måste det som jag ser det ske retroaktivt från 1992. Frågan är emellertid hur exempelvis CD:n Sveriges Dödbok hanterar uppgifter efter detta årtal. Finns det uppgifter om församlingstillhörighet i folkbokföringsmaterialet? Gäller det i så fall enbart medlemmar av svenska (stats)kyrkan? Hur behandlas icke-territoriella församlingar?
 
Fast det känns som problemet måste få en lösning. I synnerhet som vi som tidigare sagts står inför omfattande församlingssammanslagningar. Bland annat diskuteras ju en sammanslagning av Augerum, Lösen och Flymens församlingar. Skall vi i ett sådant fall hålla fast vid de gamla sockenbenämningarna i folkbokföringshänseende eller blir det ALF socken av det hela?
 
Christian Andersson

[Jörgen Tollesson]

Det som hände 1952 var att de flesta socknar upphörde att vara självständiga kommuner. Det bildades då vad som på den tiden kallades storkommuner, vilka ofta omfattade samma område som pastoraten. Dessa storkommuner får väl i dag räknas som småkommuner eftersom de flesta av dem i sin tur slogs ihop till dagens kommuner på 1960- och 70-talen.  
 
Men att de flesta socknar förlorade sitt kommunala självstyre 1952 betydde inte att begreppet socken försvann som formellt kommunalt begrepp då. Det försvann redan med 1862 års kommunallag som delade socknarna i en kyrklig kommun (församling) och en borgerlig kommun (landskommun).  
 
Men den gamla socknen omfattade ju fortfarande samma geografiska område även om dess inrättningar och stämmobeslut var uppdelade på församling och landskommun. Socknen är alltså detta geografiska område. Och såväl befolkning som fastigheter har ju alltid registrerats socken för socken, även om ordet församling använts inom folkbokföringen för att kyrkan skötte denna.
 
En liten fråga: Om begreppet församling började användas i den geografiska betydelsen på 1500-talet, som John säger, vad kallades då stadsförsamlingarna innan dess? Har trots allt de då inte också kallats socknar? Vad säger någon som är väl hemmastadd i gamla medeltida dokument?

[John Sidén]

Hej Christian!
Om jag börjar med Flymen kan jag inte se någon anledning till att inte kalla den församlingen socken. I den Nordisk Familjebok som finns i hemmet där jag växte upp står det om Flymen att det är en socken i Blekinge län. Jag kan dock hålla med dig om att det känns lite konstigt att tala om Karlskrona socken. Men före 1971 var Karlskrona en stad så varför kan man inte damma av det begreppet, det har ju gjorts på en del andra håll i vårt land, Stockholm och Västerås för att ta några exempel.  
Om jag sedan fortsätter med det här med folkbokföring är det ju så att även om du inte tillhör Svenska Kyrkan är du folkbokförd i en territoriell församling som väl i ditt fall torde vara Karlskrona stadsförsamling. Även fröken Ruben bör vara folkbokförd i den församlingen eftersom någon icke-territoriell mosaisk församling inte finns i Karlskrona, det finns över huvud taget ingen alls sådan församling någonstans i Sverige. Det har funnits icke-territoriella mosaiska församlingar i några svenska städer men dessa har uppgått rent folkbokföringsmässigt i territoriella församlingar. Däremot finns, som du mycket väl vet, Kungliga Karlskrona amiralitetsförsamling som är en av de fem icke-territoriella församlingarna som finns kvar i vårt land. Såvitt jag kan förstå kommer dessa att på sikt försvinna som folkbokföringsenheter. För Svenska Kyrkans del är det dock möjligt att församlingsbegreppet kommer att mista sin geografiska förankring så att jag kan vara medlem i den församling där mitt sommarhus finns eller där jag regelbundet går till kyrkan även om det är någon helt annan stans än där jag bor och är folkbokförd. Men det är också en intern kyrklig diskussion som väl inte direkt har med denna sak att göra. När det gäller min kollega Ann-Louise Trulsson som jag inte känner och aldrig har träffat är hon inte pastor utan hennes korrekta titel är komminister.  
När det gäller Sveriges dödbok 1950-1999 så anges där namnet på den församling där den avlidne var folkbokförd vid tiden för dödsfallet, inte vad församlingen hette 1 juli 1991. Det tycker jag är alldeles så som det ska vara eftersom det i ett längre historiskt perspektiv ju inte är ovanligt att församlingar ändrar namn eller församlingsgränser ändras. Jag tycker därför att det är svårt att hitta en tidpunkt då församlingsindelningen fryses och jag tror att 1 juli 1991 inte är så bra, snarare är 1 januari 2000 en bättre tidpunkt eftersom det då blev kyrkans sak att bestämma gränserna för den folkbokföringsenhet som kallas den territoriella församlingen. Tidigare var det en sak för regeringen.  
Som jag skrev i mitt förra inlägg kan ordet församling betyda två saker, antingen den menighet som samlas till gudstjänst och känner samhörighet med en kyrka och den verksamhet som bedrivs där, eller ett geografiskt område och de människor som bor inom det området. Såvitt jag kan förstå är det i huvudsak den förra betydelsen du Christian lägger in i ordet församling. Men folkbokföringen definierar församling i den senare betydelsen. För att undvika denna begreppsförvirring håller jag med dig Christian och även andra som tagit till orda i denna diskussion att begreppet socken borde återinföras.  
Med vänlig hälsning
John

[Åke Tilander]

Hej!
 
En fundering som man kan ha är att man om möjligt även forsättningsvis bör kunna sätta likamedtecken mellan jordeboksförsamling/Socken = folkbokföringsf./Sn = kyrklig förs./Sn.
 
Det finns en risk att dessa tre begrepp kommer att omfatta olika geografiska områden.
 
Svenska kyrkan kommer naturligtvis att fortsätta föra de kyrkliga böckerna: dopbok, konfirmationsbok, vigselbok, begravningsbok. Om det begrepp Församling / Socken som används i dessa böcker inte överensstämmer med folkbokföringsbegreppet eller lantmäteriets indelning riskerar vi stor förvirring framöver.
 
Jag är inte rädd för att förändringen av församlingsindelningen kommer att förändras i snabbare takt framöver än vad den gjort tidigare inom kyrkan.

[Christian Andersson]

Hej igen.
 
Johan, tack för ditt uttömmande svar. Jag hade nästan räknat med det!?! Mina grannar var ju förstås bara påhittade, utan motsvarighet i verkligheten, jag ville bara peka på hur det är och hur det kan bli. Så min vän kapten Jansson är folkbokförd i Flymens församling trots att han tillhör Kungliga Amiralitetsförsamlingen? Och vi kommer fortfarande att kalla Tjurkö för församling beträffande den korta tid ön nu fick vara en egen församling. Och forsättningsvis blir det en del av Karlskrona socken alternativt Karlskrona stad?  
 
Åke, det är naurligtvis som du säger att kyrkan även fortsättningsvis kommer att föra sina böcker. Men de kommer att få minskad betydelse eftersom de endast kommer att omfatta de egna medlemmarna, inte vara heltäckande som tidigare. Jag tror inte någon kyrka kommer att bokföra mig den dagen jag trillar av pinn, om nu inte vår trevliga komminister kan få mig på andra tankar. Fast på CD:n hamnar man väl oavsett om man vill eller inte.
 
Christian

[Torbjörn Gustavsson]

Enligt min mening är frågan av mer semantisk än praktisk betydelse. Det problem Ted Rosvall vill lösa är i första hand att få en indelning som är statisk med tiden för att undvika förvirring. Hur man skulle uppnå detta syfte med att välja sockenbegreppet förstår jag inte. Hur löser man i så fall problemet med historiska sammanslagningar och klyvningar av socknar/församlingar? Och vad finns det för anledning att tro att en nu vald indelning kommer att vara naturlig om ett antal sekler?
 
Vad semantiken beträffar menar jag att man gagnar saken bäst genom att låta begreppen vara ekvivalenta, men att sammanhanget och historien får avgöra vilket som är lämpligast att använda från fall till fall.
 
Torbjörn Gustavsson

[Christian Andersson]

Torbjörn.
 
Och hur länge kommer denna ekvivalens att bestå? Med en kyrka äntligen skild ifrån staten och med all rätt att gå sina egna vägar när det gäller församligsindelningar, inklusive sammanslagningar, och med de möjligheter det innebär till andra lösningar än de territoriella som Johan förutskickade i sitt svar till mig.  
 
Nej låt kyrkan behålla beteckningen församling som enhet, de flesta andra samfund använder ju samma beteckning, och (åter)inför en borgerlig benämning på dessa våra minsta folkbokföringsenheter, förslagsvis då socken och möjligen stad i vissa fall. Risken är annars att vi står inför en total förvirring ganska snart. Detta borde som Johan mycket riktigt påpekade vara gjort redan vid årsskiftet men bättre sent aldrig.
 
Christian

[Ted Rosvall]

Tack för alla svar och alla värdefulla synpunkter jag har fått på frågan om församling eller socken.
 
Även motionärerna själva, Värmlands Släktforskarförening, håller med om att det primärt är SOCKNARNA vi skall försöka rädda.
Skrivelsen till Regeringen är nu färdig och ivägsänd. Läs den på RÖTTER under Senaste Nytt 6/9. Läs gärna också uppmaningen i mitt veckobrev; UPP TILL KAMP FÖR VÅRA SOCKNAR!
 
Ted Rosvall

[Jens Arvidsson]

Vet någon vad Svenska Hembygdsförbundet gör i den här frågan? Är de medvetna om vad som händer?
Många släktforskare är ju aktiva även inom hembygdsrörelsen, och den har ju väl så stor tyngd som Släktforskningsförbundet, så det är ju viktigt att de också är med.

[Sten Strand]

Har läst  både remissvaret och ordförandens uppmaning. Bra! Men det gäller inte bara att övertyga lokala politiker, riksdagens ledamöter måste också bearbetas. Skriv till din sockens riksdagsman, sänd över remissvaret! Lite lobbying är faktiskt på sin plats i den här viktiga frågan.
Själv kommer jag att sända över det till de riksdagsmän som jag känner.  
Mvh
Sten

[Sten Strand]

Den sjunde september tyckte jag till om att ALLA borde skriva till riksdagens ledamöter om den viktiga frågan om sockenbegreppet.
 
Idag är det den elfte september.
 
Rötter har, enligt reklamen, 32.000 medlemmar. Tänk om alla skrev till riksdagsmännen???
 
Men SSF och Rötter kanske borde ställa sig positiva till ett upprop, en lista, till åtminstone partiledarna som därigenom görs uppmärksamma på vad 32.000 invånare tycker? Till skillnad från att antal bekväma byråkrater!
 
Vad säjer styrelsen?
Mvh
Sten

[Ted Rosvall]

Den 6/9 sändes Släktforskarförbundets skrivelse (läs den på Rötter) iväg till Regeringen och Kulturdepartementet. Samma dag e-mailade vi också texten tillsammans med en Press Release till alla svenska dagstidningar vars e-mail-adresser vi lyckades få tag på. Samma dag publicerade jag också en uppmaning (även den på Rötter, under Veckobrev från Förbundsordföranden) till alla medlemsföreningar och till alla aktiva släktforskare att verkligen ta tag i ärendet, kontakta beslutsfattare och opinionsbildare, hemsöka tidningsredaktioner och ringa upp politiker.
 
Idag, måndag, har Förbundet fått en Press Release från Riksantikvarieämbetet med deras remissvar i samma fråga. Jag vill påstå att deras synpunkter överensstämmer nästan 100%-igt med våra. Jag har idag mailat vårt remissvar till Riksantikvarieämbetet med en propå om att vi kanske kunde göra någon sorts gemensam aktion kring sockenbegreppets bevarande. För en liten stund sedan fick jag svar från RAA's pressekreterare. Så det rör verkligen på sig i denna fråga.
 
Förbundets planeringsutskott kommer att ta upp frågan om hur vi går vidare den 19/9, och dessutom kommer ärendet upp på det styrelsemöte som är planerat till den 6-7/10 i Härnösand - tidigarelagt från det normala, som är November, just för att det är så många viktiga frågor, däribland denna, som inte kan vänta.
 
Med vänlig hälsning
 
Ted Rosvall
Förbundsordförande

[Stefan L.]

Hej!
Denna diskussion har tydligen ebbat ut och för mig är det ungefär samma sak.
MVH
Stefan Lundgren

[Ted Rosvall]

Staffan Nyström, docent och riksantikvarieämbetets sakkunnige i ortsnamnsfrågor kommer till ordförandekonferensen i Ronneby den 22/8. Ämnet för dagen är Bort med socknen och handlar om hur vi skall kunna rädda våra gamla socknar och sockennamn undan det kulturlösa finansdepartementets härjningar.
Ämnet är ytterst viktigt och aktuellt. Hedra det med din närvaro. Fler ordföranden eller ställföreträdande är välkomna till Ronneby för denna vktiga konferens.
 
Ted Rosvall

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Frågan om Norlas belägenhet var tydligen ställd även under Landskap: Stockholm: Efterlysningar:  (med lite fler fakta i målet) så jag har flyttat över svaren dit istället..

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

Visserligen inte socknar, men ändå: 32 församlingar försvinner från Uppsala stift 2006 enligt artikel i UNT idag. Se hela artikeln här:
http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=1-AV_ID=369224,00.html

[Eva Dahlberg]

På SCB:s webbplats om regionala indelningar och församlingar publiceras beslutade ändringar, förteckningen för 2006 är senast uppdaterad i juni 2004, adressen är http://www.scb.se/templates/Standard____20091.asp. Där finns även förändringar angivna för andra år.
 
Ur Diskulogen nr 65, juli 2004, sidan 30, ett tips av undertecknad/övertecknad
SCB har i mars 2004 lagt ut en sammanställning över ändringarna i församlingsindelningen från 1974 till den 1 januari 2004 på sin webbplats, www.scb.se. Det är en pdf-fil på 36 sidor som innehåller alla de indelningsändringar som gjorts under perioden, där församlingsindelningen förstås är mest intressant. Sammanställningen är ett utdrag ur SCB:S årsbok Rikets indelningar. Webbadressen är http://www.scb.se/Grupp/regionalt/rg0102/IndelAndrFr1974.pdf.
Om du ska söka dig fram på SCB:s webbplats tar du vägen från startsidan och bokstaven 'R' i den alfabetiska listan Hitta rätt A-Ö - Regionala indelningar -  Regionala indelningar i Sverige - Församlingar. SCB har även lagt ut sammanställningar över förändringar i kommunerna i olika tidsserier.
 
Förändringar i församlingsindelningen för tiden t.o.m. 1989 hittar man i Sveriges församlingar genom tiderna (som finns på Internet på www.skatteverket.se) och det är den indelningen som finns i DISGENs ortträd.
 
Samtidigt kan jag tipsa om att man på Svenska kyrkans webbplats (www.svenskakyrkan.se) dels hittar en sökfunktion för ändrade församlingsnamn, dels en sökfunktion för att hitta vilken församling en aktuell bostadsadress tillhör.
 
För en uppdatering av Socken-debatten - läs Förbunds-Nytt om Sockenfrågan.
 
Hälsningar,
Eva

[Jojje Lintrup]

Ted meddelar idag att man bordlagt sockenfrågan och att han därför inte ser att frågan kan komma upp igen under överskådlig tid... Han fortsätter Bordläggning är dessutom ett lömskt vapen, som i princip ger ordföranden möjlighet att effektiv begrava en obekväm fråga.
Jag vet inte vilken erfarenhet Ted har som politiker - jag vet att han varit kommunpolitiker för kristdemokraterna, men inte hur djupt han varit engagerad. Därför vill jag poängtera, att bordläggning av ett ärende sker enligt ett strikt reglerat system. Man får för det första inte röra frågan sedan den bordlagts, utan den ska helt enkelt komma upp på bordet nästföljande sammanträde utan att beredas ytterligare. Bordläggning tillämpas alltså bara när man inte anser sig ha tid att behandla ärendet, eller om man inte anser sig ha haft tillräckligt med tid till att förbereda sig hos en av parterna. Ted har dock rätt i att man i politiken använder sig av bordläggning som ett slags sabotage, då oftast när man är i klar minoritet - eftersom det endast krävs en tredjedel av rösterna för att få till en bordläggning.
Jag skulle inte oroa mig särskilt mycket, Ted. Saken måste upp i nästa sammanträde (man kan inte begära bordläggning av samma ärende två gånger i följd), och inget får förändras i det material som ligger till grund för ärendet.
Ligg därför på och pressa på de eventuella parterna som sossarna kan tänkas pressa till att ändra ståndpunkt, för det är det man kanske vill få extra tid till!

[Anders Ryberg]

Jag har visserligen nu för mig att vi i Göteborg har ett par ärenden som kommunfullmäktige bordlade för ett tiotal år sedan. Dock, om det nu finns en majoritet i riksdagen, varför inte övertyga någon riksdagsman att motionera i ärendet? Regeringen har åkt på sådana saker ett antal gånger, och i en del fall gjort vad den skall. I övriga fall blir det KU-kritik, och jag tror inte att denna fråga är stor nog (för dem) att ta denna risk i...

[Jojje Lintrup]

§37 i kommunallagen: Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat. För bordläggning krävs en tredjedel av rösterna, men för beslutet om att förlänga bordläggningen till något annat, krävs majoritet.
Om den bordläggning som Ted talar om gäller för än längre tid än till nästa sammanträde, har det krävts mer än hälften av ledamöternas röster. I så fall saknas det ett tillräckligt stöd för frågan.
Fast det är möjligt att man har annorlunda lagar som gäller för riksdagens utskott...
Uppskjutna ärenden behöver inte alltid vara bordlagda, de kan vara återremitterade, och då ska de vidareberedas och kan försvinna från dagordningen på obestämd tid. Det krävs dock en enkel majoritet för att återremittera ett ärende.

[Ted Rosvall]

Hej Jojje,
Det är riktigt att jag har varit kommunpolitiker i ett tidigare liv, dock inte för det parti Du påstår... Jag trodde mig, liksom du, veta att man bara kan bordlägga en fråga till nästa möte, och att nya fakta inte under tiden fick tas fram (då heter det återremiss) - men det förefaller alltså som om bordläggning i ett utskott är något helt annat. Där förefaller ordföranden ha mycket stora möjligheter att begrava frågan, om inte i oändlighet, så i alla fall rätt lång tid.  
 
Skatteutskottet har ett möte till före sommaruppehållet, den 8 juni, men där kommer socknarna alltså inte upp. Och eftersom Susanne Eberstein och hennes grupp inte har tid med någon uppvaktning före den 28 september, kan man inte dra någon annan slutsats än att ärendet skall segdras så mycket det bara är möjligt.
 
Kommunallagen tycks således inte gälla för riksdagens utskott...
 
Mvh
TED

[Lars-Olov Eriksson]

Följande lilla solskenshistoria har det under närmare ett kvartal inte lyckats mig att placera som Rötter-insändare:
 
I sommar har jag och den stora morgontidningen slitit med att få utdelningen på sommaradressen att fungera. Nu är gåtan löst !  
 
Tidningsdistributören har sitt register upplagt på socknar och klarade inte av min postadress !  
 
Har kampanjen haft verkan ?!

[Vincent Eldefors]

Det är väl lämpligt att varken använda det föråldrade sockenbegreppet eller församling i den moderna administrativa indelningen utan att helt enkelt välja distrikt som också föreslås i den utredning som gjorts.
 
Bara för att man släktforskar behöver man inte vara en stenåldersmänniska som är emot allt vad utveckling heter  Att staten kommer att överta den administrativa indelningen även på denna nivån ser jag som ganska självklart, inte minst på grund av praktiska skäl.
 
(Meddelandet ändrat av vineld 2010-01-10 12:42)