Byggnadsteknik för kyrkor

[Anna Ståhl]

Hej!
Jag går sista året på gymnasiet (teknikprogrammet) och håller på med ett projektarbete om Njutångers kyrka. Jag har ställt ett par frågot som jag vill ta reda på och har en fråga kvar. Nämligen, Vilken byggnadsteknik använde man vid byggandet av Njutångers kyrka?
Har försökt på många ställen, men den verkar inte finnas direkt nedskriven någonstans. Är det någon som vet något eller vet vart jag kan söka?
Vore tacksam på svar.
 
M.v.h
Anna Ståhl

[Olle Elm]

Hej Anna Ståhl,
Kanske Du också funnit detta på nätet, men jag lägger in det så kan de som är kunniga kommentera mer.

Njutångers kyrka, en av Hälsinglands bäst bevarade medeltidskyrkor, är vackert belägen vid fjärden Njutångersfjärden. Kyrkan är troligen uppförd på 1200-talet.
Den är huvudsakligen murad av gråsten. Sin nuvarande utformning och storlek fick den under 1400-talet. Kyrkans vitputsade murar är kvar från medeltiden, men de befintliga fönsteröppningarna kommer från senare förändringar. Kyrkorummets senmedeltida ribbvalv har kalkmålningar från 1520-talet, men är till form- och symbolspråk fortfarande medeltida.
Vänligen,
Olle Elm

[Bo Berndtsson]

Från Riksantikvarieämbetets webplats kommer följande:
 
NJUTÅNGERS KYRKA
Raä-nr:  2426-K-0001-01-0000  
Upprättat av : M DAHLBERG  
Datum: 95-01-10  
Vid/genom : RAÄ  
Landskap/Län : Hälsingland Gävleborg  
Kommun/Socken : Hudiksvall NJUTÅNGER  
Stift/Kontrakt: UPPSALA SUNDHEDE  
Pastorat/Förs.: ENÅNGERS PASTORAT NJUTÅNGER  
Ort:  
Fast.h.beteckn:  
Ek.karta : 15H6D  
Koordinater: X= 6834.4100 Y = 1566.0400  
 
Registrerade uppgifter per 2000-08-09  
 
SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORI
Skyddsform KML 4 kap 3? uppförd före 1940    
Status Församlingskyrka    
Typ och belägenhet Fristående med kyrkogård    
 
KORT KARAKTÄRISTIK
Njutångers kyrka, en av landskapets bäst bevarade medeltidskyrkor, är vackert belägen vid fjärden med samma namn. Väster om kyrkan står en spånklädd klockstapel, sannolikt från 1700-talets första hälft. Kyrkan är huvudsakligen murad av gråsten och består av rektangulärt långhus med vidbyggd sakristia i nordost och vapenhus i sydväst. Ingång via vapenhuset. Av den äldsta stenkyrkan, uppförd under 1100- eller 1200-talen, består huvuddelen av långhuset. Vid en senmedeltida ombyggnad utvidgades koret till samma bredd som långhuset, sannolikt tillfogades då även sakristia och vapenhus. Kyrkans vitputsade murar har fortfarande kvar sin medeltida resning, även om de befintliga fönsteröppningarna och klassicerande hörnlisenerna representerar senare förändringar. Kyrkorummets senmedeltida ribbvalv har efterreformatoriska kalkmålningar från 1500-talets första hälft (framtagna 1928-29), men är till form- och symbolspråk fortfarande medeltida. Kyrkan äger flera förnäma inventarier, däribland en predikstol i senbarock. Markus Dahlberg 1997-03-24  
 
 
 
HISTORISKA UPPGIFTER
Historiska uppgifter Byggherre: I BREANT  1704 - 1705  
Dominerande stilepok, exteriör Medeltid    
Dominerande stilepok, interiör Medeltid    
Uppförande, långhus Period/år  1200 - 1520  
Uppförande, sakristia Period/år  1450 - 1520  
Uppförande, vapenhus Period/år  1450 - 1520  
Förändring av kyrkan Period/år  1704 - 1705  
 Period/år  1450 - 1520  
Förändring interiör Period/år  1955  
 Period/år  1888  
 Period/år  1928 - 1929  
 
BYGGNADSTYP, MATERIAL OCH DEKORATION
Plantyp, församlingsrum Enskeppig    
Plantyp, altarvägg Rak    
Uppbyggnad Salkyrka    
Väderstreck, sakristia Norr    
Väderstreck, vapenhus Söder    
Stomme/yttervägg, hela kyrkan Murverk, natursten    
Fasadbeklädnad, hela kyrkan Puts/putsad    
Fasadkulör Vit    
Yttertak form, långhus Sadeltak    
Yttertak form, sakristia Sadeltak    
Yttertak form, vapenhus Sadeltak    
Taktäckning Spån    
Väggbekl. int, långhus Puts/putsad    
Innertak form, långhus Stjärnvalv    
Innertak mtrl, långhus Tegel    
Dekorationer int, långhus Kalkmålning    
 Kalkmålning    
 
INREDNING OCH INVENTARIER
Inredning och inventarier Altarskåp: H GULLESON TILLSKR  1500 - 1549  
 Bänkinredning:  1955  
 Dopfunt: CALCARIUS TILLSKR  1200 - 1249  
 Läktare:  1955  
 
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Kyrkan äger en rik samling senmedeltida träskulptur.  
 
 
 
ÖVRIGA BYGGNADER
Övriga byggnader Förråd, ekonomibyggnad    
 Gravkapell    
 Klockstapel, klocktorn    
Inhägnader Häck    
 Järnstaket    
 
LITTERATUR OCH KÄLLOR
INGRID SWARTLING, KYRKORNA I NJUTÅNGER, NIANFORS OCH IGGESUND, 1961. (HÄLSINGLANDS KYRKOR X).

[Olle Elm]

Hej igen Anna,
Lägger in en text om en landsortskyrka byggd i Östergötland vid samma tid. Det som står där kan möjligen också gälla för byggnationen i Njutånger.

Obs alltså att den tidigaste kyrkan troligen saknade valv.
Någon som känner till detta bättre ombedes gärna korrigera dessa uppgifter.
Vänligen,
Olle