Frågan varför en kvinna dömdes som häxa - egentligen för trolldom - kan också belysas med vad som användes såsom utgångspunkt i lagstiftningen. - Västgötalagen, Kristoffers landslag och även 1734 års lag har likalydande formuleringar (här 1734 års lag, Missgärningsbalken, kap 2, utdrag):
Hvar som brukar truldom, och skadar annan til kropp eller egendom, och varder med fulla skiäl thertil vunnen; miste lifvet. Får något död ther af; tå skal man steglas, och kona halshuggas, och i båle brännas.
Övriga hänvisningar och litterär behandling:
Bengt Ankarloo, Trolldomsprocesserna i Sverige (1984).
Ivar Lo-Johansson, ?Häxorna i Mora? i novellsamlingen Ordets makt (1973).
Ivar Lo-Johansson, ?Bårprovet?, i novellsamlingen Lögnhalsarna (1971).
Ivar Lo-Johansson, ?Häxan från Mariatorget?, i Martyrerna (1968).
Kristoffers landslag (kommenterad utgåva från 1726, Petter Abrahamsson).
Exempel på två trolldomsprocesser (omkr. 1620) - dock inte i form av hysterisk häxjakt - där kvinnor friades kommer i årets utgåva av släktforskarnas årsbok (2004).
Gunnar