Skatteödeshemman och upptagning på frihet

[Bengt Rydh]

Någon som har klart för sig hur regelverket kring upptagning av ödeshemman, som var skatte, fungerade under slutet av 1600-talet?
 
Ett ödeshemman kunde tas upp på frihet, d.v.s. frihet från räntor, under ett visst antal år.  
 
Om hemmanet var skatte vad hände då med skatterätten till hemmanet. Övergick denna till den som tog upp hemmanet och hur hanterades i så fall de som hade bördsrätt i hemmanet?

[Chris Bingefors]

Möjligen kan du hitta ett svar här:
http://www.kslab.ksla.se/Fembandsverket/Innehall/Del%202.htm

[Bengt Rydh]

Chris,
Tack för denna referens. Frågan om ödeläggelse tas upp men inte på detaljnivån kring ägande och bördsrätt. Det som nämns i sammanhanget är att urminnes hävd hade en betydelse.
 
Det borde finnas någon kunglig förordning som berör frågan.

[Allan Hansson]

En skattegård skulle ju årligen betala en skatt, t.ex. några tunnor malt. Om gården blev öde, och inte odlades, så var det ju svårt för ägarna att betala skatten. Efter några år drogs gården in till kronan, och gårdens gamla ägare förlorade alltså äganderätten. Gården kunde sedan brukas som betesmark under någon granngård, och fick då betala en ödegårdsskatt, vilken var väsentligt lägre. Ödegården kunde också sättas i hävd igen av någon, som då slapp alla skatter och avgifter under t.ex. tre år. Men gården blev nog en kronogård.  
 
Domboken har uppgifter om ödesmål och obetalda skatter, och även om avgiftsbefrielse förde som tar upp en ödegård.  
 
Jag bläddrar på måfå i en avskrift av domboken för Vätte härad, och hittar bland annat 1681 en lista över svaga och öde hemman, bland annat
 
1 skattehemman Mårten i Aneröd i Skee sochn ödhe och gifwet undher Cronan
 
Så tydligen har Mårten i Ånneröd blivit av med sin gård.

[Bengt Rydh]

När skattegård drogs in till kronan, enligt regelverket efter tre år, blev den s.k. skattevark varigenom, om jag förstår det rätt, jordens natur förändrades från skatte till krono. Denna typ av gårdar övergick under 1700-talet ofta åter till skatte genom s.k. skatteköp.
 
Det min ursprungsfråga, som nog är lite otydlig, avser är när en skattegård som är öde men inte skattevrak tas upp på frihet. Hur hanterades då ägandet av skatterätten och de som hade bördsrätt i hemmanet?

[Allan Hansson]

Bengt, finns det exempel på en sådan hantering av en skattegård? Man kan ju se i domböckerna att det ibland gick an att komma efter med skatten både fyra och fem år, särskilt om det var svagår, och det var många inte kunde betala skatt. Men att en gård togs av kronan efter bara ett eller två års oförmåga att betala skatt har jag inte sett. Kan det ha funnits andra orsaker dessutom?

[Bengt Rydh]

Allan,
Nej att en gård blir skattevrak efter ett eller två år har jag aldrig noterat. Jag håller med om att det nog ofta kan ha gått mer än de föreskrivna tre åren innan en gård blev skattevrak.
 
Problemet, lite beroende på hur man tolkar skrivningen i jordeboken, består istället i att en ödegård av skattenatur tas upp på frihet utan att för den skull vara skattevrak. Upptagningen på frihet verkar alltså ha skett innan gården hunnit bli skattevrak. Det är detta som är mitt bekymmer och det är här jag försöker förstå hur ägande till skatterätt och bördsrätt hanterades.

[Allan Hansson]

Bengt, jag förmodar att du kollat domboken för de aktuella åren, och inte hittat någon förklaring där.  
 
Det låter besynnerligt att kronan skänkte bort en skattegård. Till avgifterna för en kronogård hörde ju utöver skatten (eller mer korrekt avraden) de olika tagorna, dels förstatagan när en ny kronobonde tillträdde, och sedan tredjeårstagorna. En kronogård gav större inkomster för kronan. Kan det ha varit korruption med i spelet? Det kan ju ha varit en släkting till kronofogden som fick gården.

[Bengt Rydh]

Allan,
Domboken verkar inte innehålla något om fallet.
 
Kanske någon ledning skulle kunna finnas i det kamerala materialet. Tyvärr är jag mycket dåligt förtrogen med detta källmaterial. Om det finns avkortningslängder eller motsvarande, var skulle man då kunna hitta dem?

[Ulf Berggren]

Avkortningslängderna finns i länsräkenskapernas verifikationer.
Ett exemplar finns på landsarkivet, ett på Riksarkivet.