Den här diskussionen handlar nu om flera olika saker, men alla åtminstone delvis om personuppgifter på hemsidor, dvs personuppgifter på internet.
För att läsa om vad som gällt i Sverige i snart tre år så var god och läs
Datainspektionens sidor:
http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/andringar-i-personuppgiftslagen/ Där står bl a (inte bla bla bla! )
motiveringar till varför lagen ändrades.
Hur den har ändrats.
Datainspektionens
svar på frågor om lagen.
Dock med brasklappen att detta är känsliga frågor, som kan upplevas mycket olika av olika individer och där det till syvende och sist är domstolarna som måste göra bedömningarna om vad som är lagligt och inte. Då kan det som vid all juridisk bedömning bli helt olika tolkningar och domar i olika instanser, se till exempel det så kallade Bodil-fallet ovan, som väl är det fall som drivits längst upp, dvs ända upp till EU-nivå.
Där framgår bland annat:
Under fråga 3:
Namnlistor på nätet (se fråga 6) och klasslistor (se fråga 12) är exempel på strukturer som är så enkla att man inte behöver tillämpa hanteringsreglerna (det är naturligtvis tillåtet att tillämpa hanteringsreglerna även om man inte måste!) (vilket till exempel universitetet gjort, min anmärkning!)
Fråga 6:
Får jag publicera en lista med namn på nätet?
Svar:
Att publicera en lista med namn som inte har strukturerats på annat sätt än att de står i en viss ordning är ett exempel på behandling av personuppgifter som är undantagen från personuppgiftslagen:s hanteringsregler. Det kan exempelvis vara en förening som presenterar en lista på medlemmarna i styrelsen på sin webbplats eller en kommun som på sin webbplats listar personer som innehar kommunala förtroendeuppdrag. Listan får publiceras på Internet utan andra restriktioner än att den inte får innebära en kränkning av de registrerades personliga integritet.
Fråga 8:
Kan jag straffas om jag kränker någon enligt missbruksregeln?
Svar:
Ja, i vissa fall kan man straffas. Missbruksregeln innebär att man inte får behandla personuppgifter om det medför en kränkning av den registrerades personliga integritet. Vissa brott mot missbruksregeln är straffbelagda enligt personuppgiftslagen. Det som är straffbart är kränkningar som innefattar:
behandling av känsliga personuppgifter
uppgifter om lagöverträdelser med mera eller
överföring av personuppgifter till tredje land. (Ansågs inte gälla i Bodil-fallet!, min anmärkning)
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet behandlar känsliga personuppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser med mera i strid med missbruksregeln kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i strid med missbruksregeln för över personuppgifter till tredje land som inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter. Om brottet är grovt kan man dömas till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa, döms man inte till ansvar.
Vid sidan om straffansvaret enligt personuppgiftslagen kan det finnas fall av personuppgiftsbehandling som är straffbar enligt annan lagstiftning. Det kan exempel avse spridning av personuppgifter som innebär hot eller förtal och som är straffbara enligt bestämmelserna i brottsbalken.
Fråga 10:
Kan jag fortfarande få reda på vilka uppgifter som behandlas om mig?
Svar:
Den som behandlar personuppgifter i ostrukturerad form enligt den nya missbruksregeln behöver inte tillämpa alla hanteringsregler i personuppgiftslagen. Man är till exempel inte skyldig att informera den registrerade. Det innebär att den registrerade inte har någon rätt att efter ansökan få ett registerutdrag - men den personuppgiftsansvarige kan naturligtvis välja att ändå tillmötesgå en sådan begäran.
När det gäller behandlingar som omfattas av personuppgiftslagens hanteringsregler är den personuppgiftsansvarige fortfarande skyldig att lämna registerutdrag. Vid sidan om personuppgiftslagen finns det även andra regler som medför att du kan få reda på vilka uppgifter som behandlas om dig. Till exempel ger offentlighetsprincipen dig möjlighet att få reda på vilka uppgifter om dig som myndigheter behandlar i allmänna handlingar.
Fråga 12:
Hur kommer de nya bestämmelserna i personuppgiftslagen att påverka skolan?
Svar:
Ändringarna i personuppgiftslagen innebär att behandling av personuppgifter i ostrukturerad form, exempelvis i klasslistor, inte behöver följa hanteringsreglerna. Behandlingen är då tillåten så länge den inte kränker de registrerades personliga integritet. Om uppgifter om elever ingår i eller är avsedda att ingå i mer kvalificerade system måste dock hanteringsreglerna i personuppgiftslagen följas.
Fråga 13:
Hur kommer de nya bestämmelserna i personuppgiftslagen att påverka myndigheter?
Svar:
Många myndigheters behandling av personuppgifter är reglerad i särskilda registerförfattningar. Det gäller exempelvis:
brottsbekämpning
skatt
sjukvård
arbetsmarknad
socialförsäkring och
socialtjänst.
Om det i en sådan författning finns bestämmelser som avviker från personuppgiftslagen, gäller bestämmelserna i författningen. Om myndighetens behandling av personuppgifter inte är särskilt reglerad, gäller personuppgiftslagen.
Den nya missbruksregeln innebär att behandling av personuppgifter i ostrukturerad form inom myndigheten, exempelvis i dokument med löpande text och i e-postkommunikation, är tillåten så länge den inte kränker den registrerades personliga integritet. Om uppgifterna ingår i mer kvalificerade system, exempelvis i ett dokument- eller ärendehanteringssystem, ska dock personuppgiftslagens hanteringsregler tillämpas. En myndighets elektroniska diarium över allmänna handlingar omfattas av hanteringsreglerna. Handlingar som innehåller personuppgifter och som har registrerats i diariet omfattas även de av hanteringsreglerna så länge de är elektroniskt åtkomliga via själva diariet. Om det däremot inte finns någon elektronisk koppling mellan diariet och handlingarna, omfattas inte handlingarna av hanteringsreglerna enbart av den anledningen att de finns omnämnda i diariet.
--------------------------------------------------------------------------
Det finns även en avdelning med sidor om just
sociala nätverk (som Facebook, mm):
http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/sociala-natverk-pa-webben/ Fråga 6
Vilka regler gäller för publicering av personuppgifter på sociala nätverkssajter i Sverige?
Svar
Personuppgiftslagen gäller för personuppgifter som publiceras av människor och företag som är etablerade i Sverige. Det krävs särskilda befogenheter (som Datainspektionen saknar) för att med säkerhet kunna spåra var en person är etablerad.
------------------------------------------------------
Om du inte finner tillfredsställande information på dessa sidor, vilket många inte gör, erbjuder de att du kan ta kontakt med deras
call-center:
http://www.datainspektionen.se/om-oss/call-center/ Får du fram något som inte framgår här om som rör publicering av släktforskning på hemsidor, så meddela vänligen oss andra!
-----------------------------------------------------
På sidan
http://www.datainspektionen.se/om-oss/det-har-gor-vi-inte/ kan man läsa:
Om vad man skall göra vid brott, nämligen anmäla till Polisen.
Om vad som gäller för cookies, spam och övervakningskameror.
Där står även följande fetstilta rubriker:
Om det gäller tryck- och yttrandefrihet Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är grundlagar och de har därför företräde framför en vanlig lag som personuppgiftslagen. Det innebär bland annat att vissa medier som skyddas av bestämmelserna i en grundlag inte kan prövas enligt personuppgiftslagen. Det gäller till exempel personuppgifter som förekommer på dagstidningarnas webbplatser eller DVD-skivor med ansvarig utgivare. För kränkningar på tryckfrihetens område måste du kontakta Pressombudsmannen eller Justitiekanslern (JK).
Om det gäller upphovsrätt Utgivningsbevis för webbplatser
Har du en webbplats kan du ansöka om ett så kallat utgivningsbevis. Utgivningsbeviset ger webbplatsen ett grundlagsskydd. Ansöker gör du hos hos Radio- och TV-verket.
-----------------------------------------------------------------------
Men som jag och andra redan uttryckt, allt som är lagligt måste inte utnyttjas för det är inte alltid bra och med samtycke och med hänsyn och respekt till de berörda, så undviker man onödiga problem inom såväl publicering av sin släktforskning som vid annan publicering, inte bara på hemsidor!
(Meddelandet ändrat av simson 2009-12-15 22:28)