Detta har diskuterats betydligt mer på andra sidor här i Anbytarforum.
1. Jag anser att huvudprincipen bör vara att det inte skall göras någon som helst åtskillnad mellan internet, andra media, samt tryckta skrifter, vad gäller lagar och regler, samt etiska rekommendationer.
Nu är tyvärr inte lagen sådan, utan olika lagar gäller för publicering beroende på var och i vilken form uppgiften publiceras, vilket får otaliga absurda konsekvenser!
2. Angående publicering av forskning på levande släkter och individer, så finns ju Adelskalendern, Svenska Släktkalendern och andra släktsammanställningar tryckta i såväl böcker som tidningar och tidskrifter, utan att någon lag eller person kan hindra detta. Rätt eller fel, men om man publicerar något liknande på internet, så hamnar man med PUL och EU i oklarhetens träsk, beroende på olika tolkningar av lagar och regler. Denna paradox skapar en rättsosäkerhet som inte är bra.
3. Man bör inte i någon form skriva om levande människor i släktforskarsammanhang, utan att ha tillfrågat dem om deras tillåtelse och synpunkter på vad som sägs, vilket även bör omfatta personliga beskrivningar av nära avlidna också förstås. Om man har det godkännandet, så borde det inte vara någon skillnad på internet och andra publiceringsformer.
(Detta borde gälla intervjuande journalister också, dvs att den intervjuade fick tillfälle att läsa igenom artikeln och komma med synpunkter, eftersom det väldigt lätt blir felaktigheter.)
3. Undantag bör kunna göras, med angivande av källan, när man får information från sånt som släktingar publicerat om sig själva, eller som stått i allmänt publicerade tidningar och böcker, t ex födelsedagshyllningar och dödsrunor med levnadsbeskrivningar.