Lönskaläge / Otidigt sängalag

[Lars Eriksson]

Hej
Jag ser i kyrkans räkenskaper att det förr drogs in en hel del böter för i rubriken nämnda aktiviteter. Nagon har redan förklarat att otidigt sängalag innebar sexuellt umgänge mellan makar före vigseln. Uttrycket är nagot oklart; man blir väl inte makar förrän EFTER vigseln. Var det alltsa fraga om trolovade som roade sig eller folk som lysts till ätenskap?
Vad betyder da lönskaläge? Sex utom äktenskapet i största allmänhet?
Pa vilka kriterier bestämdes böternas storlek (jag ser att de varierar)?
Men min största fraga är: Hur kom dessa aktivititer i allmänhet till prästens/kyrkans kännedom?
Jag är säker pa att det finns nagon här i Anbytarforum som vet svaret pa dessa fragor.
Tackar pa förhand

[Mikael Persson]

Hej Lars!
 
Lönskaläge betydde sex med någon som man inte var gift med. Om någon av parterna var gift, så räknades det som hor (åtminstone för den gifta parten).  
Själva ordet 'lö(n)skaläge' betydde i princip 'att ligga med någon som var lös (dvs. med någon som man inte var bunden vid i äktenskap)'. Kvinnor som dömdes (eller misstänktes) för detta kallades ofta 'löskonor'.  
Om parterna var så pass nära släkt att deras förbindelse föll inom de förbjudna leden (vilka de var har varierat under tidens gång), så blev det hårdare straff. Det kallades då också ofta 'främdsämjospilld' e. dyl.  
I fråga om böterna, så betalade mannen dubbelt så mycket som kvinnan. Men för varje gång som man 'åkte dit' så blev bötesbeloppet för 'återfallsförbrytaren' dubblerat. Och efter tredje gången, så blev han/hon även förvisad från 'landet' (vilket jag har förstått som att det gällde landskapet).  
Hur kom då dessa förbindelser till överhetens kännedom? Många gånger uppstod det rykten om en person/ett par, men då ålåg det den som startat ryktet att bevisa förhållandet. Annars åkte han/hon själv på att böta! Många gånger resulterade själva akten i att kvinnan blev havande, och hon avpressades även information om vem som var fadern.  
 
Hälsningar, Mikael!

[Lars Eriksson]

Tack Mikael
för detta gedigna svar!
Lars

[Olle Elm]

Ordet lönska i lönskaläge hänger ej samman med ordet lös utan med ordet lönska. I SAOB finns följande notering:
 
# LÖNSKA,
 
GENUS: r. l. f.
FORMVARIANTER: ( lön- c. 1650-- 1771. lönd- 1767)
#till 1.
1)
BETYDELSE: henlighet; nästan bl. i uttr. i lönsko, nfn ff i lönska, i hemlighet: ngn gg närmande sig bet.: lömskt; jfr lönsk 2. Fortunatus 260 (c. 1650).
 
Själva begreppet lönskaläge får där följande etymologi och betydelse:
 
ETYMOLOGI: [fsv. löskaläghe, lönskaläghe; av LÖSK o. LÄGE resp. ovbildning härav med anslutning till LÖNSK. Formerna liumske-, lönsk- osv. bero på sammanblandning med LÖNSK]
 
#(i ålderdomligt spr., i sht jur.) olovligt könsumgänge mellan ogifta personer (eg. sådana som icke äro så nära besläktade att detta medför äktenskapshinder);
 
Egentligen är väl ordet inte så konstigt utan finns kvar i språket; jämför ordet lönnfack = hemligt fack.
 
Vänligen,
Olle Elm

[Lars Eriksson]

Hej
Man lär sig mycket här; tack även till Olle Elm. Är det nu dessutom nagon som vet EXAKT NÄR svenska kyrkan upphörde med att övervaka folks sexualliv och med att ta böter för snedsteg? Det borde ha skett vid nagon specifik och definierad tidpunkt genom stiftande av lag eller nagon form av administrativ bestämmelse för kyrkan.
Om jag har tytt gammal text rätt, sa har jag ocksa hittat ett fall av böter för högfärd. Kan detta vara riktigt?
MVH
Lars

[Stig-Ove Wisberg]

Ett exempel från Tjust härad angående lönskaläge, där man var tvungen att underställa frågan till hovrätten för att lösa straffpåföljden.
 
Tjust härad den 15/10 1639
 
Kom för rätten Börje Olofsson, tjänare på Vinäs. Vilken haver lägrat tre Pigor och råådt dem med barn. Ingebor, Elin och Bothill. Detta Börje för rätten bekänner. Börje haver för den första fått böta. Så emedan ingen lag finnes om sådana lösaktiga människor, vad straff de skall hava. Varför remitteras uti underdånighet till den högtärade Kongl. Hovrätts vidare resolution.
 
Hovrättens utslag vårsessionen 1640.
 
En rannsakning från Tjust härad över Börje Olofsson, tjänare på Vinäs, som haver begått tre lönskeläge och allenast för det första sont. Lagläsaren förfrågar sig, vad straff Börje hava skall efter han däruppå icke haver beskriven lag.
 
Resolutio.
 
Börje skall för det andra lönskeläget böta dubbelt, sedan skola böterna och fördubblas för det tredje lönskeläget, han skall och stå uppenbar skrift. Men om han emot står skall Landshövdingen därom denna Kongl. Rätt advisera.
 
Horkoner som något hava böta med, skola arbeta för det övriga, men de som intet hava, förmå ej heller arbeta, skola slita ris för Kåken, och förvisas häradet där de boendes äro. (Göta hovrätts criminaliaserie 1640)

[Jan Ek (Janek)]

Eftersom Lars inte fått svar på sin konkreta fråga ännu, ska jag bra citera den utmärkta boken Släktforska av Clemensson/Andersson. Det är den jag brukar ty till när jag undrar över något:
 
Enligt 1734 års lag var lönskaläge brottsligt också enligt världslig lag. ... (hoppar över ett långt stycke) ... Genom strafflagen 1864 avskaffades lönskaläge som brott. Bara om kvinnan stämde mannnen för att få faderskapet erkänt, kunde saken dras inför tinget. För släktforskaren kan alltså domböckerna ge vägledning om den 'rätta' fadern.
 
Detta bör nog inte tolkas som att kyrkan slutade att följa med på vad som skedde 1864, utan att jag kan särskilt mycket om detta ämne.
 
En av mina egna anor hade otur med tajmingen, han blev dömd för lönskaläge 1863 ...

[Joel Vogler]

 Fader okänd - en juridisk historik presenterad av Landsarkivet i Göteborgs kan vara intressant att läsa i detta sammanhanget.

[Lars Eriksson]

Hej och Tack till alla som svarat pa mina fragor och gjort andra relevanta kommentarer. Nu har jag fatt upp ögonen för att det finns litteratur i detta ämne och jag ska läsa pa innan jag ev. fragar mera.
MVH
Lars

[Mikael Persson]

Hej Olle!
 
Jag förstår inte riktigt din första mening, med tanke på vad du sedan citerar ...
 
(Jag var ute på samma ställe som du och kollade, men gick tydligen ett steg till.)  
 
ETYMOLOGI: [fsv. löskaläghe, lönskaläghe; av LÖSK o. LÄGE resp. ovbildning härav med anslutning till LÖNSK. Formerna liumske-, lönsk- osv. bero på sammanblandning med LÖNSK]  
 
Här står ju UTTRYCKLIGEN att formen 'lönskaläge' (till skillnad från formen 'löskaläge') 'beror på en sammanblandning med LÖNSK'. Användningen av ordet 'sammanblandning' här kan jag inte förstå på annat sätt än att man FELAKTIGT har kopplat samman orden/betydelserna av orden.  
Vidare så står det att ordet 'löskaläge' kommer av orden 'LÖSK och LÄGE'. Båda dessa ord är blå och understrukna (dvs. de är s.k. hyperlänkar) men länkningen vill inte fungera. Jag gick alltså direkt till ordet LÖSK och där framkommer den förklaring till den delen av ordet 'löskaläge' som jag redan sammanfattat.  
 
Om det är till någon tröst, så kan jag erkänna att jag själv hade uppfattningen att ordet var besläktat med 'lönndom', men eftersom jag skulle svara på ett lite mer 'officiellt' ställe (än i min egen hjärna) så tog jag det säkra före det osäkra och kollade i SAOB.
 
Hälsningar, Mikael!

[Marianne Elfström]

Hej!
 
Jag undrar om jag tolkat texten korrekt.
Det gäller en kvinna (född ca 1785) som i Romelanda (O) ca 1809 födde ett oäkta barn.  
 
Pastorn skriver 1811 (bilaga till flyttningslängd):  
...då hon födde oäkta barn och sedan tog tjenst som amma.  
För detta lägersmålsbrott har hon nu af mig blifvit skriftad och aflöst.
 
Det är det de sista orden skriftad och aflöst jag är osäker på. Och vad detta innebar.  
Att ta tjänst som amma kan väl inte ha varit ett brott?
 
Undrar också om jag kan hitta mer om detta i någon dombok.
 
Mvh
Marianne

[Jan Jutefors]

Marianne,
 
Det var ju inte tjänsten som amma som var ett brott, utan att hon fött ett oäkta barn.

[Jörgen Tollesson]

Eller snarare tillverkningen av det... J
 
Römelands socken hör till Inlands Söndre härad. Du bör absolut kolla om det kan finnas mål i domboken där det oäkta barnets föräldrar dömts för detta lägersmålsbrott, eller om modern kan ha stämt fadern för att få uppfostringshjälp (underhåll).  
 
Saköreslängder (över dem som bötfällts) och stämningslistor (över dem som instämts till tinget) kan användas som personregister. Dessa längder och listor har egna rubriker i förteckningarna, men saköreslängderna är oftast inbundna i domböckerna och stämningslistorna finns oftast bland Inneliggande handlingar.
 
Dessvärre börjar husförhörslängden p.g.a. brand först 1815, och hon flyttar tydligen redan 1811; annars kan man ofta hitta anteckningar om domar i hfl.

[Samppa Asunta]

Skriftad = biktad.  Hon har bekänt sitt brott som synd och blivit avlöst = Guds förlåtelse har tillsagts henne (vilket inte har inneburit en befrielse från ev. världsligt straff).
 
Mvh Samppa

[Marianne Elfström]

Ett stort tack till er alla!
 
Jan,
jo jag förstår det, men meningen är tvetydig.
 
Mvh
Marianne

[Mikael Persson]

Med tanke på trådens rubrik så tycker jag att jag ska nämna att tvetydigheten går mig förbi ...
Det är ju sant att man nuförtiden inte använder uttrycket lägersmål så det kan ju eventuellt vara svårt att förstå vad det betyder.  
'Läger' hänför sig till en säng -- jämför med uttrycket 'viloläger' -- (vilken koppling torde vara uppenbar även om man rent praktiskt inte nödvändigtvis behöver utnyttja denna möbel vid tillverkningen av barn) och det 'mål' som det kunde ge upphov till var ju av juridisk art.  
 
Hälsningar,  
Mikael!

[Anders Berg]

Tvetydigheten gällde nog syftningen.
...då hon födde oäkta barn och sedan tog tjenst som amma.
För detta lägersmålsbrott har hon nu af mig blifvit skriftad och aflöst.

[Jörgen Tollesson]

'Läger' hänför sig inte till 'säng', utan till 'ligga'. Och ligger gör man ju - om man inte är häst J - också när man sover, därav 'viloläger'.

[Mikael Persson]

Hej Jörgen och Anders!
 
Ja, det blev inte särskilt tydligt hur jag resonerade, på något av ställena.  
 
Jörgen, är du säker på att 'läger' hänför sig till 'ligga' (i motsats till t.ex. 'sitta' eller 'stå upp')? Jag är närmast inne på att det hänför sig till 'läge' i betydelsen 'plats, ställe'. Och då är kopplingen till 'säng' lite mer given, med tanke på sammanhanget. (Men jag menade aldrig att ordet 'läger' på något vis skulle betyda 'säng', utan att ett 'läger' KAN VARA en säng, eller ett hus, eller en äng, eller en höskulle, eller ...)  
 
Anders!  
Jag förstår hur du menar, men tror ändå att det var så tydligt vilket som handlade om vad att det egentligen inte kan räknas som syftningsfel. Om jag t.ex. skriver Igår handlade jag lite. Jag köpte en Volvo, och även en glass. Denna bil har luftkonditionering och en jättehäftig stereo, hur många tror då att det handlar om glassen när jag skriver 'denna bil'?!  
 
Hälsningar, Mikael!

[Anders Berg]

Javisst Micke, det är ju glasklart för oss som vet vad en Volvo är.  Jag ville bara försvara Marianne lite i och med att hon kanske inte var helt säker på vad ett lägersmålsbrott var, och syftningen gjorde att man kunde tro att även tjänsten som amma var del av brottet.

[Marianne Elfström]

Tack Anders, det var precis så jag tänkte. Kanske ingen särskilt genomtänkt tanke i hastigheten, men ändå ... :-)

[Mikael Persson]

Och det var det jag misstänkte också, så därför gav jag mig på att försöka förklara 'lägersmål' -- fast det blev ju en klumpig förklaring ...
 
Hälsningar, Mikael!

[Peter Böhm]

Vad betyder undergått skrift för lönskeläge 1/5 1831? Det gäller en ogift piga som fått ett u.ä. barn några månader tidigare. Angivet datum var f.ö. en söndag - var det en bannlysning från predikstolen?
 

[Per Eriksson]

Peter, min teori. Utan att veta så tror jag att det betyder ungefär att de fått lyssna till en förmaning från prästen, där han förklarat/förmanat dem kyrkans syn på vad de har gjort. Eller möjligen att prästen försäkrat sig om att de verkligen läst något bestämt stycke i bibeln som antagligen fördömer deras handling.
 
 
//Peppe

[Anna-Carin Betzén]

Peter,  
 
SAOB skriver om (denna betydelse av) ordet skrift: skriftermål (särsk. ss. nattvardsberedelse); äv. (o. om nutida förh. nästan bl.) med inbegrepp av l. huvudsaklig tanke på nattvarden: (skriftermål o.) nattvard; äv. (o. urspr.) om (ålagd syndabekännelse ss. l. för) kyrkoplikt l. bot o. d. (se b, c); numera bl. med mer l. mindre ålderdomlig prägel.
(SAOB har en hel del exempel och ytterligare förklaringar, dels under skrift, dels under skriftermål.)
 
På DDSS sajt finns en beskrivning av vad uppenbar respektive enskild skrift innebar:
 
1686 års kyrkolag stadgade, att den som begått lönskaläge skulle stå uppenbar skrift. Den skyldige eller skyldiga, skulle då stå på en speciell pliktpall. I hela församlingens närvaro blev hon eller han sedan avlöst. Detta ändrades genom att pliktpallen avskaffades 1741 och att kvinnan och mannen istället fick stå s.k. enskild skrift. Denna ägde rum i kyrkans sakristia och övervars endast av prästen och tre eller fyra vittnen, men inför församlingen kungjordes tydligt vilka personer som var underkastade denna speciella ceremoni. Den enskilda skriften avskaffades genom en kunglig förordning 1855 men kom i praktiken att leva kvar i flera decennier till för kvinnans del. Om en kvinna, som fött oäkta barn, önskade begå nattvarden, fick hon nämligen inte deltaga tillsammans med församlingen i det allmänna skriftermål, som föregick nattvarden, utan skulle skriftas enskilt. I samband med nattvardsgudstjänster kom hon sålunda fortfarande att pekas ut inför församlingen. I många av kyrkoarkivens födelseböcker finns längder över personer, som undergått skrift, s. k. absolutionslängder, bevarade. De flesta skriftade är de som dömts för lägersmål. Här ges en hänvisning till häradsrättens dom, den skyldiges namn, oftast en uppgift om med vem lägersmålet skett samt vittnenas namn.
 
(Meddelandet ändrat av acb den 19 februari, 2009)

[Peter Böhm]

Tack Anna-Carin för en uttömmande beskrivning! Nu återstår bara att hitta den förmente fadern, som väl också borde fått undergå skrift, eller var det så att endast kvinnan straffades på detta härdhänta vis?

[Elisabet Arvidsson]

Titta i socken stämmoprotokoll och sommar- höst och vårtinget de
närmaste åren.

[Carl Szabad]

Det här fallet är så pass sent att man förmodligen inte hittar något i kyrkoräkenskaperna, men bara några decennier tidigare kan barnafadern finnas med och få böta för lönskaläget även han om man har tur.

[Annette Fast]

Hej,  
Jag har under ett tag forskat kring en kvinna som i mitten av 1800-talet blev skriftad och dömd för lönskaläge 4 gånger. Jag såg av tidigare inlägg i den här tråden att kvinnan blev utvisad från landskapet efter tre domar för lönskaläge. Jag tror att i det fallet bör ha gällt olika för olika tidsperioder. Denna kvinna blev inte utvisad från landskapet trots att man kan märka prästens irritation.  
 
Jag har också en fundering kring bötessumman för lägesmål och lönskaläge. Böterna för lönskaläge var för tiden 32 shilling. I en och samma socken i mitten av 1850-talet föddes det 40 barn utom äktenskapet under ett år. Denna socken var på intet sätt ovanlig . Det borde betyda att det blev 1280 shilling det året till kyrkan. Då är inte böterna för lägesmål (männen) inräknade eller om kvinnorna fick högre böter pga att de var dömda sedan tidigare. Min poäng är att detta bör ha varit en säker och betydande inkomst till kyrkan, vilket får mig att fundera på situation för kvinnorna under 1800-talet.  
 
Hälsningar  
Annette

[Björn Engström]

Barn födda före äktenskapet kan ha varit trolovningsbarn och därmed inte oäkta.

[Gunnar Ljuslin]

I Själevads A I:5, 1840-1845, sid 617  i boken, bild 658 i SVAR, noteras som boende i Wallen, Inhys. Sigrid Jonsdr., f. 1787-10-06, med sonen Per Olof, f. 1830-05-19. Om Sigrid finns en notering på latin. (Det kan stå fetum spurium quinquiis och syfta på hennes fem oäkta barn.) Hon fick tydligen stanna kvar på Kyrkvallen i Själevad sina fem oäkta barn till trots.  
Med vänlig hälsning
Gunnar