Äldre inlägg (arkiv) till 17 augusti, 2009

[Mikael Andersson]

Något jag undrar är om akter om patienter från förr är öppet för offentligheten, det är väll som vanligt 70 års prescribitionstid.. Men endån.
 
Saken är den att jag har en släkting som verkar vara en riktig, riktigt, hyvens kille. Han tog hand om samtliga syskons barn, var ensam mer eller mindre hela livet igenom, och skötte om sina syskons barn, då de hade dött. Och arbetade hårt, åkte över hela vägen till USA för att vara till familjens stöd då systern dött. Och sedan gifte han sig med en kvinna som var nästan 30 år yngre, och vid dödsboet lite senare står det att hon då var vistandes på Mariebergs sjukhus vårdandes för sinnessjukdom. (1937) var detta.
 
De fick inga barn tillsammans så det finns ju ingen son/dotter kvar. Vad mig anbelangar så kan hon ha dött kort därefter, eller kanske levat länge inne på sjukhuset så pass att hon kanske finns med på Dödscd. 1895-08-06 i Ljusnarsberg föddes hon, hon hette Elin Maria Karlsson.

[Chris Bingefors]

Mikael
 
Det gäller så vitt jag kan förstå 70 år här också, så du får vänta ett år. Jag har fått ut journaler, visserligen för slutet av 1800-talet men det gick bra. Du kan alltid pröva, problemet är ju som du skriver om hon var på sjukhus länge, då måste det gå 70 år först. Det görs då en sekretesspröving, även om formellt sekretess upphör då man avlidit. Hon avled enligt Sveriges Dödbok den 24/9 1949, kyrkobokförd i Guldsmedshyttan men skriven på församlingen vilket kan innebära att hon vistades på mentalsjukhus.

[Mikael Andersson]

Vart är det man skickar då för att fråga ? Är det Riksarkivet som har hand om dessa handlingar ? DÅ blir det 14 års väntan då antar jag eftersom hon inte dog förrän 1949, och det är väll det datumet man utgår ifrån ? Eller är det varje handling var för sig ?  
 
D.v.s om vi säger att hon skrevs in 1920, så är sekretessen på det dokumentet redan passerad och det dokumentet går att få ut.

[Chris Bingefors]

Mikael
 
Du menar Mariebergs sjukhus i Kristinehamn antar jag? Troligen finns journalerna på Landstingsarkivet för Värmlands läns landsting, du kan fråga där först så vet de (www.liv.se klicka på landstingsarkiv). Eftersom Marieberg tidigare var ett statligt mentalsjukhus så kan arkivet finnas någon annanstans, men du borde kunna få besked på landstingsarkivet.
Kom ihåg att du kan alltid fråga och få en sekretessprövning gjord så blir situationen klar.

[Gunilla Jonsson]

Hej Mikael!
 
Jag har för ett antal år sedan , tagit ut flera journaler på släktingar från Mariebergskliniken, Kristinehamn.
Det gick bra, att få ut på en patient till och med död på 1940-talet.
Ring eller skriv till Kristinehamns sjukhus, och fråga efter adressen till arkivet, så kan de säkert lotsa Dig vidare.
 
Var noga med att lämna så mycket uppgifter Du kan om namn och födelsedata, och orsak att Du vill ha ut journalerna: Släktforskning
>Skriv under med Ditt  namn, datum, plats.
 
Sjukhuset i Kristinehamn - Karlstad  
Tel. 0550-860 00
Sandbäcksgränd 2, 68180 KRISTINEHAMN  
 
 
De journaler som jag har är mycket noga skrivet, ibland finns det med foto på patienten och hemförhållanden brukar det också stå om, och en beskrivining av patientens status och utseeende.
 
Nu mera finns det ett museum, där Kristinehamns hospital, var en gång i tiden.
Har ej varit där själv på besök, men hört detta.
 
MVH. Gunilla Jonsson.

[Mikael Andersson]

Tack Gunilla och Chris, skall kolla upp detta, med lite tur kan jag få god informatiom här

[Mikael.Andersson]

Fick inget napp där, fick kontakt med dem men de verkade inte hitta något tyvärr.

[Chris Bingefors]

Mikael
 
Hör med relevant Landsarkiv (Värmlandsarkiv?), de brukar veta var journalerna finns, det verkar vara lite olika.

[Cecilia Åberg]

Hej,
söker efter en institution där folk med svaga nerver vårdades, detta ska ha varit i mitten av 1940-talet. Personen bodde i Tibro, Skaraborg, så det borde vara det som låg närmast. Finns det något som har hetat Korseberga?

[Gerd Forsblad Krig]

Hej Cecilia
Korsberga i Småland hade hem för psykiskt sjuka.
Det var patienter från Skaraborgs län där.
Det löd under St Sigfrids sjukhus i Växjö.
Gerd

[Patrick von Brömsen]

Hej på er
 
Jag har en undran över om det finns någon sinnessjukdom som nedärvs? främst på kvinnosidan? Finns det sådant? vad var i så fall namnet förr/nu. Jag får indikationer på att det finns i släktforskningen. Nu talar jag inte om omskrivningar vad manliga läkare och samhälle ansåg om helt andra saker gällande kvinnors sinnesrubbningar som bottnade i något helt annat.
 
Vänligen Patrick

[Camilla Eriksson]

Jag har inget drekt svar på din fråga, men väl ett lästips vad gäller kvinnliga sjukdomar och hur samtiden såg på dessa: Karin Johannissons bok Den mörka kontinenten, som utkom 1995.

[Patrick von Brömsen]

Hej Camilla
 
Den skall jag kolla upp, tack för tipset.
 
Vänligen Patrick

[Chris Bingefors]

Hej Patrik
 
Det finns en ärftlig komponent i de flesta psykiska sjukdomar, dvs de som har nära släktingar med sjukdomen löper en större risk att också få den. Man studerar detta bäst med tvillingstudier, enäggstvillingar som växt upp i olika hem t ex. Sedan finns det sjukdomar som bl a ger mentala symptom, som t ex porfyri, som är starkt ärftliga. Man anser ju att George III av England hade denna sjukdom, därav hans periodiska galenskap. Många av hans släktingar anses ha haft mer eller mindre uttalade symptom.har

[Patrick von Brömsen]

Hej Chris
 
I min släktforskning är det hittils 3 kvinnor (inga män) som inte mått som de skulle eller fungerat som det är tänkt (min omskrivning). I detta fall skulle då kanske Porfyri inte vara aktuellt, för enligt nätets uppgifter så drabbde det båda könen. Jag får begära ut journaler, 70 år är passerat. Gibraltars sinnessjukhus förde journaler. De finns väl nu hos stadsarkivet? eller finns de någon annanstans?
 
Vänligen Patrick

[Ingela Martenius]

I Göteborg är det Region- och Stadsarkivet Göteborg med Folkrörelsernas Arkiv (vi har ju inte förrän på senare år haft ett landsting i Göteborg, annars hade arkivet funnits där).
 
http://www.arkivnamnden.org/
 
Ingela

[Åke Tilander]

Patrick om det finns några journaler så finns de troligen hos Landstingsarkivet.

[Margareta Danielsson]

... som finns i Region- och Stadsarkivet, som Ingela skriver. Här står det - och här, i tredje stycket.
 
mvh Margareta

[Patrick von Brömsen]

Godmorgon på er
 
Nu har jag fått fram en journal. Där ståt följande: melankoli och stupor?. Alltså tungsinthet och extrem trötthet på gränsen till medvetslös? om jag nu fattat stupor riktigt (sökt på nätet). Är det singularis eller pluralis, är man konstant borta eller uppträder det då och då? Och vad det gäller ärftlighet så har jag sökt på nätet och funnit att det kvinnliga hormet östrogen kan spela en roll i det hela. Det skulle väl kunna vara en förklaringsdel till att det uppträder på kvinnosidan (en bland många orsaker). Även vi män har ju mer eller mindre östrogen i oss (så att det blir riktigt). Min dam kom in 1910, och efter en månad dog hon. Tyvärr fanns ingen dödsorsak eller var hon är begravd i Gbg, inte änns i begravningsboken hos kyrkan hittar de henne. Så det är väl fattiggrav utan sten.
Vänligen Patrick

[Chris Bingefors]

Det är troligen i princip en allvarlig depression som hon hade. Depression är vanligare bland kvinnor än bland män, eller åtminstone upptäcks den lättare bland kvinnor. Män som väl får diagnosen mår ofta ännu sämre än kvinnor eftersom det är svårare för dem kulturellt (även numera) att erkänna depressiva symptom. Om djup depression växlar med normalt eller oftast förhöjt stämningsläge talar man om bipolär sjukdom istället (manodepressiv). Depression i sig kan vara en kronisk sjukdom, har man haft ett par episoder så är risken stor att man får flera. Det är dessutom en vanlig sjukdom.
 
Sedan kan man aldrig veta om hennes depression var en reaktion på för henne svåra förhållanden. Kvinnor på den tiden (och nu ibland!) kan ha reagerat på att de inte hade full handlingsfrihet. Sjukdomen är alltså inte principiellt könsbunden (som t ex vissa former av blödarsjuka), utan diagnosticeras oftare bland kvinnor. Man räknar med att i Sverige kommer ca 50% av alla kvinnor och 33% av alla män att någon gång under livet få sjukdomen (referens Dalby-undersökningen).

[Chris Bingefors]

Jag hittar inte den riktiga referensen här hemma, undersökningen brukar kallas Lundby-studien. Som exempel på att denna sjukdom inte är direkt könsbunden kan man ta Winston Churchill som hela sitt liv led av episoder med djup depression. Depression, och framför allt bipolär sjukdom, är mer vanligt förekommande bland kreativa personer, intressant nog.  
 
Läs också gärna den bok av Karin Johannesson som rekommenderas i tråden när det gäller kvinnors sjukdomar runt 1900.
 
Man kan inte säga säkert att hon hade depression, men det låter troligt. På den tiden fanns heller inga effektiva behandlingar.

[Britt Börjesson]

Melankoli och extrem trötthet med kvinnlig ärftlighet, det skulle lika gärna vara en icke fungerande sköldkörtel. Förr lär drabbade ha tynat bort på sinnesjukhus, numera lever man gott med ett litet piller om dagen.
Britt

[Chris Bingefors]

Jo, det stämmer. Tragiskt att de inte hade upptäckt orsaken ännu, när det är så pass lätt att göra något åt.

[Hans Jacobsson (Hansjacob)]

Som ny i denna hobby med fattiga 4 månade har jag en fråga. Jag har mina aningar att farmors mor försvann in på sinnessjukhus i ett par perioder i slutet av livet. Hur börjar man leta efter något sådant? Sjukhuset kan ha varit i Göteborg.  
Finns där några databaser eller liknande
Jag vet väldigt lite om detta, bara antydningar från bardommen. Detta var inget man pratade om
MvH
Hans Jacobsson

[Patrick von Brömsen]

Hej hans
 
Jag behövde namn och födelsedata på min dam, och namn på hennes man (i bland så står journalen på mannen, märkligt nog). Även när giftet var gjort. Någon databas har jag inte hört talas om. Gibraltars sinnessjukhus är i alla fall ett som finns Gbg. Det kostade några få kronor att få det kopierat.
 
Vänligen Patrick

[Margareta Danielsson]

Sjukvårds- och fattigvårdshandlingar i Göteborg brukar finnas hos  
Region- och Stadsarkivet
mvh Margareta

[Hans Jacobsson (Hansjacob)]

Tack Patrick och Magareta
Jag provar med era tips. Kanske blir det napp i Göteborg.  
 
Om inte, fanns det flera sådana inrättningar i Bohuslän?
Damen i fråga bodde i Kungshamn/Gravarne
MvH
Hans

[Elinor Noren]

Hej!
Jag har funnit en släkting som enligt anteckningar i husförhörslängder var kringdrivande och mindre vetande. Hon ska ha avlidit på hospital 1877 enligt dödboken. Jag har något svårt att tyda men jag tror att det står Växjö hospital i dödboken. Min släkting härstammade från och var bosatt i Dunker i Södermanland. Kan hon ha sänts ända till Växjö? Varför lades hon inte in på ett hospital i Södermanland?  
Om någon har några aningar är jag mycket tacksam för svar!
 
Elinor

[Lasse Waldemarsson]

Hej
På Växjö hospital och tillhörande institutioner fanns tydligen redan då vård av s.k. sinnessjuka.  
Verksamheten förlades så småningom på det som idag kallas sankt Sigfrids sjukhus.
Kanske detta var anledningen till placeringen av släktingen
 
Lasse

[Chris Bingefors]

Husförhörslängd för Vexiö Hospital, under beteckningen Predikanten vid St Sigfrids Hospital finns på AD-online från 1866. Där kan du nog finna din släkting, det finns patienter från hela södra Sverige, tom Stockholm