Äldre inlägg (arkiv) till 06 oktober, 2012

[Mikael Persson]

Jag läser en hel del i domböckerna för Ö Göinge härad (Skåne) från tiden strax efter det att Skåne blev svenskt. Emellanåt nämns där summor som består av tre delar, ex. 5 dlr 1 mk 1 ?. P.g.a. lite varierande uppgifter från olika håll så skulle jag vilja få klarlagt vad de olika delarna betyder. Det jag har skrivit 'dlr' är tämligen tydligt just bokstäverna 'dlr' -- ofta med 'r':et upphöjt -- och betyder säkert 'daler'. Det jag har skrivit 'mk' är i texten en krumelur som närmast ser ut som ett bakvänt, horisontellt genomstruket 'P' -- ibland direkt följt av ett upphöjt 'r'. I alla referenser jag sett står det att det betyder 'mark' och ska translittereras 'mk'. Den sista -- som jag har skrivit '?' -- är lite mer knepig. Tecknet ser främst ut som just '?', men kan möjligen vara 'st'. På flera ställen har jag sett att man anser det betyda 'skilling'. Å andra sidan har jag i ett häfte om olika myntsorter inte lyckats upptäcka någon uppgift om att marken delades upp i skilling. Däremot -- har jag för mig -- så delades den upp i (run)stycken ...  
Hur ligger det till egentligen? Är häftet jag tittat i undermåligt? Eller har jag helt enkelt trots idogt sökande i det inte lyckats hitta rätt uppgifter? Eller var det kanske andra förhållanden i Skåne på den tiden, jämfört med övriga Sverige?  
 
Hälsningar,  
Mikael!

[Håkan Skogsjö]

En utmärkt bok som säkert reder ut dessa frågor är ”Mynt” av Lars O. Lagerqvist och Ernst Nathorst-Böös (Stockholm 1968, 317 sidor). Jag har den inte till hands där jag är nu, så jag kan inte kolla vad den säger om detta. Men inte fanns väl skilling som myntenhet i Sverige på 1600-talet, vad jag kan minnas, utan det var väl daler och öre (och eventuellt mark). Men om det kan ha funnits något speciellt i Skåne vet jag inte. Men, som sagt, kolla i boken.

[Peter Karlsson (Peterk)]

Är det st finns kanske möjligheten att det står för ören silvermynt. Alltså att man har skippat öret och istället anger att det gäller just 'öre silvermynt' [sm:t] (Det fanns ju även enheten 'öre kopparmynt' [km:t].
Skillingen kom först 1776 (åtminstone i Sverige). En rätt bra sida om detta finns på Genos såg jag.  
En rejäl läsning i ämnet av just Lars O. Lagerqvist i form av en pdf-fil från myntkabinettet når man till slut här. (Den har jag inte tagit del av nu..)

[Gösta]

Hej!!
Titta på min hemsida:
http://hem.passagen.se/guthrie/myntsorter.htm

[Mikael Persson]

Jag har nu varit ute och letat på danska sidor och fann då att i Danmark fanns det skilling redan från Erik av Pommerns tid.  
Vidare fann jag följande förhållande mellan de olika mynten, gällande från 1625: 1 Rigsdaler = 6 mark = 96 skilling
 
Hälsningar, Mikael!

[Leif Olsen]

Mikael Persson har helt ret: Danmark havde rigsdaler, mark og skilling.
 
Hilsen Leif

[Anette Engström (Nettan)]

I kyrkl räkenskaperna i Valbo sn har kyrkan inkomster som kommer från avlidna personer genom testamenten. Det finns tre kolumner för dessa inkomster, men jag kan inte tyda måttenheterna. De flesta beloppen ligger i den mitterstna kolumnen och ligger på omkring 8-12 enheter. Vilka kan dessa enheter vara? Den vänstra ser ut att kunna vara ett R, den andra ett D, men den tredje kan jag inte se alls. Någon som kan hjälpa mig?

[Anders Johansson]

På denna adress hittar du säkert infon du söker.  
 
http://www.myntkabinettet.se/svmyhist.htm
 
Hälsningar
Anders

[Bo Carlsson]

Hej
Kan någon förklara vad Rundstycken är för betalnings medel
Dyker upp 1796 i Örby församl Älvsborg vid köp av Bondgård
 
Tacksam för svar BoBo

[Michael Lundholm]

Det borde väl vara runstycken som avses. 1776 gjordes en myntreform och riksdalern infördes. Den indelades i 48 skilling. En skilling indelades i 12 runstycken.

[Elisabeth Nyhammer-Gustavsson]

Hej,
 
8 gute groschen och hvite styfrar står det under rubriken Contante Penningar i en bouppteckning från 1774 i Leaby häradsrätt, Skaraborgs län.  
 
Jag undrar vad 8 gute groschen var för någon myntsort. Användes det som betalningsmedel i Sverige eller innebar det att de hade varit utomlands och fått dessa pengar? Vad är vite styvrar för något?
 
Elisabeth

[Patrik Larsson]

8 gute groschen var en myntenhet som fanns i Pommern. Dess huvudort Stralsund hade rätt att använda egen myntenhet. Av mynten fanns just en med värdet 8 gute groschen courant.
En styver var benämning på svenska 1 öres silvermynt.Vita vet jag inte men det måste vara att det just var silver, mot kopparmynt. Detta kan i sin tur kan härlades till en spottstyver, alltså något som har litet värde.

[Elisabeth Nyhammer-Gustavsson]

Tack för svaret. Vet du om 8 gute groschen användes i Sverige också eller var det bara i Pommern?

[Ella-Marie Ekholm]

Bötfälld till 4 mkr på 1530-talet blev en anfader till mig. Hur stor hade boten blivit i dagens penningvärde?  
Var kan jag finna svaret?
 
Ella-Marie Ekholm

[Carl Szabad]

Det beror på vad du jämför med. Ett dagsverke var värt 1½ öre. Eftersom en mark är 8 öre behövs det alltså 11 dagsverken för att få ihop 4 mk. Å andra sidan fick man inte mer än 3½ meter tyg för 4 mk, något som alltså blivit billigare under de senaste 500 åren. Källa: Lagerqvist/Nathorst-Böös - Vad kostade det?

[Ella-Marie Ekholm]

Tack Carl! Jag kan berätta att personen ifråga fick böta för att han inte underhöll vägen som tillhörde hans fastighet. Jag ska redan idag låna den bok du föreslagit, den är säkert intressant.
 
Bästa hälsningar
Ella-Marie

[Carl Szabad]

Boken är verkligen intressant. Jag använder den ofta som referenslitteratur, men tyvärr verkar den ha utgått från förlaget. Den skulle verkligen behöva ges ut igen, kanske som faksimilutgåva.
 
Det är inte ovanligt att frågeställare tror att det finns någon stabil växelkurs från dåtida till nutida mynt, men det beror helt på vad man jämför. Jag har i alla fall upptäckt en produkt som stått stabilt värdemässigt under århundradenas lopp, nämligen ett glas öl! Det kostade någon timmes arbete i forntiden och ligger på i storleksordningen samma pris idag.

[Ella-Marie Ekholm]

Vilken rolig jämförelse, det ska jag lägga på minnet.
Ella-Marie

[Mårten Swärd]

Hejsan
Sitter och tittar i en gammal bouppteckning från 1757 där totalsumman blir 889 när alla tillgångar är värderade.. Frågan är bara vad för myntenhet som användes? Tycker mig kunna utläsa kop mt vid tabellens huvud (se bild) vilket jag tyder som koppar mynt, men om jag har förstått saken rätt så fanns vid denna tid både mark kopparmynt, daler enkel kopparmynt och daler dubbelt kopparmynt alla tre med olika värden.. Kan man av bilden utläsa vilken av de tre det rör sig om eller på något annat sätt sluta sig till i vilken myntenhet de värderade tillgångarna?

[Antoinette Herron]

Hej Mårten!
 
Jag kan tyvärr inte mycket om läran om mynt, men försök att ställa frågan till Myntkabinettet. De har Numismatiska föreningen där, och de kan nog det mesta om historiska pengar.
 
Vänligen
 
Antoinette

[Håkan Bergström]

Här är ett utdrag ur en bouppteckning efter Carl Lambertsson Vuomajärvi död 1771.
Han hade (oförklarligt nog) en massa kontanter i boet.
 
Nån som kan tipsa vad 3 st Dito i halfwa Dito, 70 Last i Aderton Öres stycken, Hwitstyfrar, Ryska Caroliner  och de allra sista betyder [?? i Plåtar]?
 
Min tolkning:
Uti Plåtar uti 2ne Halftunnor, hälften i hwartera  
6 st Riksdalrar
13 st dubbla Caroliner
62 st Änckla Dito
3 st Dito i halfwa Dito
70 Last i Aderton Öres stycken
13 stycken Hwitstyfrar
27 st Pommerska Åttskillingar
1 st Fyrskilling Dito
4 st Ryska Caroliner
?? i Plåtar
 

 
 
 
/Håkan
 
(Meddelandet ändrat av Hawkeye 2011-03-26 12:49)
 
(Meddelandet ändrat av Hawkeye 2011-03-26 12:54)
 
(Meddelandet ändrat av Hawkeye 2011-03-26 12:55)

[Ann-Mari Bäckman]

I Gösta Bergmans bok Ord med historia står att I svensk ordbok (1773) av Abraham Sahlstedt redovisas Styfwer som nummulus argenteus (litet silvermynt) även kallat whit styfwer.
 
1776 hade vi en myntrealisation varefter riksdalern indelades i 48 skilling à 12 runstycken. 1/4 skilling eller 3 runstycken kallade man nu 1 Styfwer.
 
I Ordbok för släktforskare av Henrik Anderö, står nämnt enkel carolin, som var värd 2 mark 1664 och  1 daler carolin som var värt det  dubbla, 4 mark. Kan daler vara detsamma som dubbla?
 
Ann-Mari
 
(Meddelandet ändrat av ines 2011-03-26 13:20)
 
(Meddelandet ändrat av ines 2011-03-26 14:05)

[Håkan Bergström]

Hej Ann-Mari: Dubbla och enkla karoliner har jag tolkat som 2 resp. 1 karolin som bara praglades ett år, nämligen 1718, men som visst motsvarade 2 och 4 mark.
 
En rysk karolin bör då evetuellt vara ett ryskt mynt som i silverhalt motsvarar 2 mark?

[Ann-Mari Bäckman]

Var Lambert en handelsman, som hade handelskontakter mot, Finland, Ryssland o s v?

[Håkan Bergström]

Nej, han var bara vanlig bonde, så vitt jag vet. Slutsumman belöper sig till 5.341 daler kopparmynt, vilket väl inte är så illa pinkat för en fattig bonde.
 
Jag antar att de pommerska mynten hamnat i hans ficka via hemvändande soldater från pommerska kriget.
 
En annan konstighet jag upptäckt är att riksdalrarna som borde vara lika med 3 daler k.m. tas upp till ett värde av 9 daler 12 öre k.m. per stycket.

[Håkan Bergström]

Mårten,  
 
i första kolumnen finns förkortningen för 'daler' och i den andra för 'öre'.
 
Allt i 'kopparmynt'

[Mathias Söderström]

Jag stöter också på detta när jag läser i domböckerna. Jag skulle vilja jämföra dåtidens penga värde mot nutid.
Skulle vara mycket tacksam om någon kunde ge svar på följande frågor:
1. Vilken myntenhet avses för de tre kolumnerna?
2. Hur mycket pengar va detta för ett hushåll på 1800-talets början?
 
Tack på förhand!
 

[Mats Pettersson]

I början av 1800-talet fanns de tre myntslagen: Riksdaler (Rdr), skilling (sk) och runstycken (r). 1 Rdr = 48 sk och 1 sk = 12 r. Först omkring 1850 kom ören och 1875 kronor.
Enligt boken Vad kostade det hade på 1830-talet en soldat kontant årslön med ca 100 riksdaler plus visst underhåll och fri bostad och vid samma tid hade en sjöman ca 500 riksdaler om året plus fri mat. Så beloppet 312 riksdaler är ganska mycket och kan jämföras med ca 200 daglöner.  
Gissar Mats

[Tina Johansson]

Hej Mathias.Jag brukar använda en portal för att se värdet i denna tid.Men den kan bara räkna om till 2009.
Men det är ju en lite fingervisning om hur mycket det kan vara.http://www.historia.se/ är länken.
Den heter Historia.se Portalen för historisk statestik
Hälsningar Thina

[Mathias Söderström]

Tack för era svar. Känner till länken Tina rekomenderar, men det som gjorde mig fundersam var just vilken av alla valutorna man skulle använda när det gällde den bifogade bilden. Fanns ju som sagt flera alternativ!
 
/Mathias