Två strömmingar om dagen verkar normalt eller t.o.m. lite snålt. De flesta svenskar åt sill/strömming minst en gång om dagen. Två strömmingar på två vuxna och ett barn verkar alltså snålt tilltaget.
Åt gjorde man fyra ggr om dagen, och basföda var säd av olika slag som serverades som antingen bröd eller välling eller gröt.
Men fick de verkligen dessa mängder säd alla månader? Att de fick det ett antal månader under sommar/höst kan jag förstå, om de under andra månader inte fick någon säd. Det här måste vara sent på 1800-talet eller på 1900-talet, för vete var förr inte alls vanligt. Råg var det vanligaste sädesslaget i syd- och mellan-Sverige, korn i norra Sverige.
Det kanske också är fråga om otröskad säd; det blir ju inte lika mycket sedan den tröskats och malts.
Säd användes inte till att utfodra djur, utom att hästar kunde få höet utökat med havre, precis som idag. Kor fick hö och sörpa, dvs sådant som agnar, kli, bark, rovor, löv ihoprört med varmt vatten (det finns många olika recept). Getter och får fick sly, grenar, löv.
Fick familjen otröskad säd så kan man ju säga att djuren utfodrades med säd eftersom de fick agnarna efter tröskningen.
Ingela