Mått för mat

[Elin Wahlgren]

Hej!
Jag skulle behöva hjälp med följande text. Det handlar om en månadslön, där en del av lönen utbetalades i natura. Det jag vill veta är vad det är för mått det handlar om, och hur mycket det är i dagens mått mätt. Jag tycker att det står 3 Krft Råg, 2 Krft korn, 1 krft vete, 4 kr. salt, 15 ? strömming. Men vad betyder krft och vad står det efter strömming?  

 
/Elin

[Anna-Carin Betzén]

Tyvärr kan jag inte hjälpa dig med saltet och strömmingen...  
 
Men det andra måttet tror jag är kubikfot, förkortat Kft (inte Krft - jämför med ordet Korn; det som ser ut som ett r i början, är nedre högra delen av K). En svensk kubikfot är ca 26 liter.

[Mikael Edberg]

Min gissning är att det står 15 kast strömming. Ett kast är lika med 4 stycken.
 
/Mikael

[Ann-Mari Bäckman]

Det finns även andra mått för fisk:
 
1 val= 80 st (sill och strömming)
1 kyrve= 16 st, fiskmått
1 bast= 24 st, rökt fisk
 När det gäller kast, nämns inte i mina uppgifter något om fiskmått, men det är möjligt att man även använde det ordet.
 
Ann-Mari

[Birgit Hirsch]

Ett kast motsvarar 4 strömmingar.

[Mikael Edberg]

Att det heter kast och går fyra stycken strömmingar på ett kast har sin naturliga förklaring.
När man stoppade ner en hand i silltunnan fick man fatt i precis fyra stycken, en mellan varje finger.
Tjugo sådana kast kallades val.
 
/Mikael

[Elin Wahlgren]

Tack för alla svar...
Men jag undrar lite över mängden...
Anna-Carin! Du skriver att det motsvarar ca 26 liter, det innebär alltså att de fick ca 78 liter råg, 52 liter korn, och 26 liter vete på en månad. Det känns lite mycket eftersom det ser ut som om det fick lika mycket följande månader. Om de fick så mycket, kan man då dra slutsatsen att de hade djur som utfodrades med en del av det?  
Familjen som fick detta bestod av 2 vuxna och ett barn på 10 år.  
 
4 strömmingar på ett kast... innebär alltså att de på en månad fick 60 strömmingar, vilket motsvarar 2 om dagen?  
De verkar också ha kombinerat måttet med fjärding. Ibland har de fått måttet som står i bilden ovan, och ibland har de fått ex 1/2 fj istället, (vilket jag utgår ifrån är fjärding.) Följdfråga! Är det någon som vet hur många strömmingar det var i en fjärding?

[Ingela Martenius]

Två strömmingar om dagen verkar normalt eller t.o.m. lite snålt. De flesta svenskar åt sill/strömming minst en gång om dagen. Två strömmingar på två vuxna och ett barn verkar alltså snålt tilltaget.
 
Åt gjorde man fyra ggr om dagen, och basföda var säd av olika slag som serverades som antingen bröd eller välling eller gröt.
Men fick de verkligen dessa mängder säd alla månader? Att de fick det ett antal månader under sommar/höst kan jag förstå, om de under andra månader inte fick någon säd. Det här måste vara sent på 1800-talet eller på 1900-talet, för vete var förr inte alls vanligt. Råg var det vanligaste sädesslaget i syd- och mellan-Sverige, korn i norra Sverige.
Det kanske också är fråga om otröskad säd; det blir ju inte lika mycket sedan den tröskats och malts.
 
Säd användes inte till att utfodra djur, utom att hästar kunde få höet utökat med havre, precis som idag. Kor fick hö och sörpa, dvs sådant som agnar, kli, bark, rovor, löv ihoprört med varmt vatten (det finns många olika recept). Getter och får fick sly, grenar, löv.
Fick familjen otröskad säd så kan man ju säga att djuren utfodrades med säd eftersom de fick agnarna efter tröskningen.
 
Ingela

[Anna-Carin Betzén]

Elin,  
 
Visst är det för mycket för att bara ha varit mat åt familjen, men jag vet tyvärr för lite för att kunna göra någon bra gissning. Du kanske skulle fortsätta frågan i en tråd i en annan avdelning, där den passar bättre? De som vet mer om statares villkor (är det rimligt att naturalönen var så här stor, kunde de ha egna djur, m.m.), kanske missar din fråga om den ligger kvar under Mått, mynt & stämplar.
 
Sen har jag för mig att jag läst någonstans, att det är först i sen tid (kanske 1900-tal?) som man börjat mata kreatur med spannmål. En tanke som slog mig, är att familjen kanske förväntades sälja det av naturalönen som de själva inte behövde. Det skulle i så fall vara som om de fick en del av lönen i kontanter, bortsett från att de själva hade besväret med att sälja varorna för att få in pengarna... Men det är som sagt bara mina spekulationer, det finns säkert någon annan som vet hur det egentligen ligger till!
 
(skrivet innan jag såg Ingelas inlägg)
 
(Meddelandet ändrat av acb 2010-11-25 21:29)

[Mikael Edberg]

Elin,
 
Angående din fråga om fjärding.
 
1 fjärding av våta varor motsvarade 31,4 liter. 1 fjärding av torra varor motsvarade 18,3 liter. (Källa: Wikipedia m.fl.)
Frågan blir då om strömming räknas som torr eller våt vara.
SAOB skriver: Fjärding ... (i sht förr) rymdmått utgörande för våta varor (samt för nedsaltad fisk m. m.)
Det skulle då innebära att de fick 15,7 liter strömming.
Om strömmingen är hyfsat stor, (ca 4 st per liter), kan nog mängderna 1/2 fjärding och 15 kast vara likvärdiga.
 
Mvh,
Mikael

[Elin Wahlgren]

Tack för att så många hjälper till!
 
Ingela! Ja det var det jag tänkte, det blev lite felformulerat kanske, jag tänkte att det var mycket säd och lite fisk.
 
Och ja! de fick detta nästan varje månad, dock i lite olika mängd. Ibland 1 kft, ibland 6 kft. De får också malt då och då, det i samma måttenhet som saltet. Det ser ut som K=.  
 
Är det någon som vet hur mycket mängden minskade när säden maldes? Jag är ganska säker på att det gäller spannmål, eftersom det ibland dyker upp rågmjöl istället för råg och denna värderas högre.  
 
Den här lönen utbetalades till en gruvarbetare 1871.

[Elin Wahlgren]

Nu har jag googlat lite och hittat måttet Kappe... Kan det vara det förkortningen K= står för?