Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-03

[Kaj Andersson]

Den längsta dokumenterade kvinnolinjen?
Efter tre år av släktforskning har jag kanske kommit till vägs ände när det gäller mitt påbrå på mödernet. Urmodern heter Kerstin Larsdotter, född 1728 i Bjuråker, Malung. Hon är den första av 8 generationers kvinnor inklusive min syster, född 1941 i Trollhättan. Det är på en mycket spännande resa som man kan följa dessa kvinnor genom 3 sekler. Deras geografiska och sociala förhållanden följs åt - det är ett stycke svensk historia som beskrivs via generna.
 
födddöd Kerstin LarsdotterBjuråker, MalungNordanåker, Malung Anna AndersdotterNordanåker, MalungNordanåker, Malung Anna ErsdotterNordanåker, MalungBjuråker, Malung Anna OlsdotterBjuråker, MalungSabbatsbergs sjukhus, Stockholm Anna AbrahamssonSt Nicolai, StockholmTengene, Skaraborg Hildur PetterssonTengene, SkaraborgTrollhättan, Älvsborg Elsa NybergVänersborg. ÄlvsborgTrollhättan, Älvsborg Min systerTrollhättan, Älvsborg  
 
Det är Anna Olsdotter som bryter en dalatradition under 1800-talets mitt, och det är industrialismens genombrott som får henne att överge hembygden för textilfabrikerna i Norrköping. Senare flyttar hon och hennes man till Stockholm, där Anna dör vid 37 års ålder, med två små barn. Hennes man lämnar barnen till ett barnhem, och de blir utplacerade till en bondgård i Västergötland. De efterföljande generationerna stannar i landskapet, men flyttar in till städerna i takt med 1900-talets tilltagande industrialisering.
För mej är 8 generationers kvinnor väldigt imponerande, men det finns säkert flera av er som har längre dokumenterade kvinnolinjer. Hur lång är den längsta?
Mvh
/Kaj A.

[Chris Bingefors]

Kaj!
Det mest intressanta är kanske inte antalet generationer utan, som du skriver, hur man kan följa levnadsförhållanden och samhällsförändringar genom dessa kvinnogenerationer. Jag har gjort något liknande med kvinnorna i min släkt, deras liv återspeglar både sociala och kulturella förändringar, samt de olika hälsorisker som gällt under de senaste seklen. Det är en historia som tom lyckas intressera mina studenter. Jag tycker att du har en god inställning till din släktforskning, som en spegel av samhällsvillkoren då och nu. Det är kanske det som är det mest fascinerande med släktforskning.
 
Lycka till med din fortsatta forskning!

[Paola Grafström]

Hej Kaj & Chris!
 
Håller helt med er båda. Själv var jag inte vidare intresserad av historia i skolan, men det tar jag igen nu när jag hittar personer i mina släktled som levde under alla olika förhållanden som rådde bakåt i tiden. Oftast ganska svåra. Man får inte bara en massa namn, man får historia att knyta an till också. Mycket spännande och fascinerande.
 
Mvh Paola

[Gunilla Johansson]

På min kusins sida fom hennes dotter (nr 15) finns 14 dokumenterade anmödrar i rakt upstigande led, kusinens dotter är född 2001 och Ingeborg Olofsdotter dog 1612. Vi har fått fram detta genom att det finns en del adelskvinnor och prästfruar genom seklens gång och det har varit relativt lättforskat. Eftersom 3 av generationerna lever så återger jag inte släktledet.
 
Mvh
 
Gunilla

[Kaj Andersson]

Att som Gunilla kunna redovisa 15 generationer kvinnor i rakt nedstigande led måste vara unikt. I flera födelselängder som jag läst har ju inte ens mödrarnas namn varit nämnda! Ska man klara det måste det givetvis handla om bemärkta familjer, som Gunilla skriver. Och det är påtagligt att kvinnor har haft en väldigt undanskymd roll - det är först som prästfruar eller adelsdamer de får lov att synas.  
 
Från början var min drivkraft i släktforskning att ta reda på mitt ursprung. Som vanligt börjar man släktforska lite för sent, och många frågor blev aldrig ställda i tid.  
 
Sen, när ett släktträd börjar ta form och man börjar se sambanden mellan födelse, liv och död - och att dessa samband beror på sociala/kulturella, miljömässiga och ekonomiska förhållanden - då börjar den verkligt intressanta delen av släktforskningen. Historien blir personlig, den går att beskriva med släktingar som var med! Oftast är det förstås män som avbildas, vilket gör släktforskning om kvinnor lite svårare.
 
På annan plats i Anbytarforum diskuteras vad man ska kallas när man försöker ta reda på släkten. För egen del är jag väldigt nöjd med att ha fått förmånen att delta i min egen släkts vandring genom flera sekler. Släktvandrare kanske?
 
Mvh
/Kaj A.

[Ingela Martenius]

Det är lite svårare att utforska kvinnolinjer än manslinjer, men vi har ändå ett stort försprång gentemot t.ex. britter och amerikanare: efter sitt giftermål omtalas kvinnorna där enbart med sin mans efternamn vilket kan göra det ytterst komplicerat att få tag i kvinnans familj.
Själv har jag fått ungefär lika långa kvinnolinjer som manslinjer; de äldsta går tillbaka ca 9-10 generationer. Likadant med en god vän jag hjälpt en del att släktforska (ca 11 generationer, på Visingsö där dokumentationen varit mycket bra) - men en väninna är på den raka morslinjen härstammande från 13 generationer prästdöttrar!
 
Ingela

[Annika Lindqvist]

Mina döttrar är den 13:e generationen kvinnor och det är bondedöttrar från Indal. Enl. Helge Nybergs register ska det även vara en 14:e, men det har jag inte lyckats hitta själv.
Så här ser det ut:
 
(Anna Segersdotter, enl HN)
Sara Larsdotter 1638-
Karin Persdotter 1652-1736
Brita Jonsdotter 1687-
Karin Mattsdotter 1718-1782
Brita Samuelsdotter 1750-1823
Karin Eriksdotter 1787-1817
Kristina Katarina Israelsdotter 1807-1866
Brita Kajsa Millberg 1835-1915
Anna Vilhelmina Wallström 1866-1936
Anna Teresia Johansson 1908-1936
Min mor f. 1936
Jag själv (Annika) f. 1960
döttrarna födda 1983 och 1994
 
 
mvh
 
Annika Lindqvist

[Stefan Simander]

Jag antar att motsvarande ämne för män blir:
Anbytarforum: Övriga ämnen: Rekord: Äldsta släktträdet ?

[Lasse Eklöf]

Mina systerdöttrar blir den 14 generationen av idel bönder/torpar/statar-hustrur (förutom de 4 senaste gen.). De har alla varit bosatta i socknarna kring Uppsala.
 
Britta
Anna Larsdotter, vigd 1678
Britta Salomonsdotter, 1681-
Kristina Eriksdotter, 1723-
Britta Andersdotter, 1746-1803
Britta Nilsdotter, 1769-1824
Kristina Andersdotter, 1791-1839
Ulla Lovisa Bodin, 1827-
Alida Katarina Lovisa Brändström, 1850-1895
Ida Augusta Andersson, 1877-1952
Ida Linn?a Eriksson, 1901-1986
Min/systerns mor, f.1931
Min syster, f.1958
Mina systerdöttrar, f.1981/83/86

[Gunilla Johansson]

Så här ser min farmors släktled ut:
 
Min kusindotter L. född 2001
kvinnlig kusin V. född 1971
faster B. född 1943
farmor Inga Hammar 1916-2001
Alfrida Jonsson 1886-1916
Johanna Abrahamsdotter 1845-1908
Gustava Helamb 1814-1894 (maken Hemmansägare)
Sofia Magdalena Hult 1777-1844 (prästhustru)
Hedvig Catharina Svedenborg 1740-1782 (maken militär)
Christina Silverswärd 1708-1777 (maken adlig)
Märta Reuterswärd 1680-1747 (maken adlig)
Annika Dahl 1647-1703 (maken adlig)
Anna Håkansdotter Winge 1602-1673 (prästhustru)
Beata Jönsdotter 1574-1644 (prästhustru)
Ingeborg Olofsdotter d 1612 (prästhustru)
 
Detta är 15 generationer kvinnor, de flesta från Västergötland.
 
Mvh
 
Gunilla

[Roger de Robelin]

Här en mycket lång kedja av anmödrar, 23 led.
 
1. Elise T, f 2004. (Skåne)
 
2. Annika B. L. A. f 1977. G m Sven Åke Johan T.
 
3. Anile B. S. f 1954. G m Jörgen Rickard A.
 
4. Margareta Carlsdotter Stenfelt. f 1932. G m ingenjören Bengt Viking Segerhagen.
 
5. Dagmar Hedvig Sophia Borgström (1910-1975). G 1929 m köpmannen Carl Fredrik Stenfelt.
 
6. Elsa Lagercrantz (1872-19**). G 1902 m direktören Nils Carl Gustaf Borgström.
 
7. Hedvig Ottilia Lindström (1833-1907).G 1859 m vice amiralen Jacob Reinhold Lagercrantz.
 
8. Grevinnan Magdalena Eleonora Charlotta Wrangel (1802-1856). G 1830 m professor, livmedikus Jacob Niklas Lindström.
 
9. Gustava Magdalena Arnell (1773-1862). G 1793 m översten, greve Otto Reinhold Wrangel.
 
10. Friherrinnan Catharina Charlotta Rudbeck (1753-1782). G 1772 m riksrådet Axel Arnell.
 
11. Friherrinnan Magdalena von Mentzer (1726-1809). G 1745 m generalmajoren, friherre Thure Gustaf Rudbeck.
 
12. Catharina Charlotta Falkenberg af T (1691-1761). G 1718 m generallöjtnanten, friherre Johan von Mentzer.
 
13. Friherrinnan Ebba Sparre (16**-1715). G 1683 m landshövdingen Carl Falkenberg af Trystorp.
 
14. Grevinnan Ebba Margareta De la Gardie (1638-1696).G 1660 m ambassadören, greve Peder Larsson Sparre.
 
15. Grevinnan Ebba Brahe (1596-1674). G 1618 m riksrådet, greve Jacob De la Gardie.
 
16. Grevinnan Brita Stensdtr Lewenhaupt (1567-1611). G 1594 m riksdrots, greve Magnus Brahe.
 
17. Grevinnan Ebba Månsdotter [Lilliehöök] (1529-1609). G 1548 m riksrådet, greve Sten Eriksson Lewenhaupt.
 
18. Brita Jönsdotter [Roos af Ervalla] (15**-1580). G 1528 m riksrådet Måns Bryntesson [Lilliehöök].
 
19. Ingeborg Laurensdotter [Tott]. G m riddaren Jöns Ulfsson [Roos af Ervalla].
 
20. Karin Eriksdotter [Nipertz] levde ännu 1487. G  1474 m riksrådet, riddaren Laurens Axelsson [Tott].
 
21. Ebba Eriksdotter [Krummedige] (14**-1465). G m rikrådet riddaren Erik Nipertz, levde 1435.
 
22. Beata von Thienen. G m danske rikshovmästaren, riddaren Erik krummedige, d 1438.
 
23. Anna?. G m drots Johan von Thienen.

[Göran Löfstedt]

Hej Roger.
 
Vet du om nr 21 också var gift med Hövitsman Karl Kristiernsson Vasa, död 1440 i Reval.
 
Mvh Göran

[Marie Esplund-Lynn]

Hej!
Jag lyckades få ihop 14 generationer räknat från min dotter:
1. Fiona 1997-
2. Marie 1961-
3. Birgith 1937-
4. Sigrid Andersson 1913-1985
5. Sofia Matilda Eriksson 1882-1952
6. Klara Gustava Larsdotter 1861-1945
7. Britta Stina Jansdotter 1824-
8. Stina Hansdotter 1792-1864
9. Britta Ersdotter 1756-1837
10.Maria Hansdotter Holmberg 1730-1809
11.Elisabet Olofsdotter Malmberg 1700-1772
12.Maria Höjer 1663-1743
13.Katarina Fassing 1630-1709
14.Anna Hero ca 1614-1663
 
På manssidan fick jag bara ihop 8 led.
Marie

[Britt Flodetorp]

Hej!
 
Med min farmor har jag hittat 11 generationer bakåt:
 
Ester Vilhelmina Eriksson (f Olsson) 1910-1966 Boglösa
Sigrid Sofia Olsson (ogift) 1885-1959 Boglösa
Edla Sofia Olsson (f Walhberg)1863-1949 Boglösa
Ulrika Sofia Eriksdotter 1832-efter 1900 Boglösa
Ulrika Andersdotter 1806-1888 Boglösa
Stina Andersdotter 1780-1838 Villberga-Boglösa
Ulrika Kristina Broman 1749-1815 Litslena-Boglösa
Katarina Enagria 1710-1761 Litslena
Katarina Kock 1670-1756 Litslena
Elisabet Eriksdotter 1644-1714 Vårfrukyrka-Litslena
Ingrid Andersdotter (g m Erik Matsson)
 
Mvh
Britt

[Johann Trollencrona]

Roger, du kan kanske lägga till en generation till om man får tro Jacob Holdts släktsida. Han nämner Anna f. omkring 1346 som dotter till Nicolaus Limbek o.h.h. Ide du kan själv söka på nätet.

[Sven Palm]

Svårt att få till en bra rubrik..
 
Men vad jag menar är:  
Hur vanligt är det att man som jag nu fått ihop, elva generationer rakt nedstigade linje av kvinnor?
 Från mina systerdöttrar  och ner till en kvinna, Kerstin Carlsdotter, född/boende 1630 i Salvebo, Älvsåker.  
Visst har det fötts söner också, men ingen fick enbart söner..så en obruten linje med elva kvinnor..
Åtta av dessa födda i Älvsåker, min mormor bröt upp från Älvsåker och flyttade till Göteborg..förhoppningsvis blir det fler döttrar framöver så inte traditionen nu bryts..
Räknar man med modern till Kerstin, så är det ju tolv generationer..kan ju i princip blivit hur många som helst bakåt, men det har vi ingen koll på..
 
Tyckte det var roligt att upptäcka att det var så många när jag kollade upp min mormors anfäder.

[Lars Nylander]

Jag tror det är förhållandevis vanligt att man kommer ned till mitten eller slutet av 1600-talet i rak mödernelinje. Sedan beror det ju på vad man har för släkt. Råkar man komma in på en prästsläkt i slutet av 1600-talet går det nog att komma längre, för präster gifte sig ofta med prästdötrar och inte sällan hamnar man i 1500-talet då.  
 
Från min son Jonas kommer man fjorton generationer i rak mödernelinje tillbaka till Sigrid Jönsdotter, bondmora i Stering nr 2 har i Harmånger (bara ett par kilometer från där vi är bosatt). Hennes dotter foddes 1646 så hon borde vara född 1610-1620.

[Lars Nylander]

Måste göra ett tillägg. Den raka mödernelinjen är tacksam inte bara föra att den biologiskt sett är det mest säkra, man slipper även oroa sig över Fader okänd

[Niclas Rosenbalck]

Finns det någon som kan spåra sitt raka möderne ner till någon medeltida kvinna ?  
 
[Vill minnas att Berit Sjögren som brukar skriva här på forumet angett en sådan anlinje i någon diskussionstråd].

[Anders Hellster]

Frågan är väl inte begränsad till Halland? Tråden kommer nog bättre till sin rätt om den lades under Rekord i släktforskningen.  
 
Drottningens av Danmark äldsta kända anmoder på den här linjen (i generation 21) hette i alla fall Jeanne de Voudray, en fransk adelsdam i mitten av 1300-talet som var gift med Jean de Saulx, seigneur de Cernon. (Källa: Dronning Margrethe IIs forslaegt av K Lauritsen, 2000)

[Moderator Släkter]

Diskussionen har av undertecknad (i avsaknad av en moderator för Halland) flyttats hit från Landskap - Halland - Allmänt.

[Anneli Westergren]

Hm, alla har vi väl en obruten linje på mödernet. Alla mammor
har ju en mamma som har en mamma o.s.v. ända ner til Adam och Eva
om vi nu ska tro på dom!  

[Chris Bingefors]

Jag har 11 generationer bakåt med mödrar, om man räknar mig som en generation. Har inte kollat mer bakåt, Anna Mickelsdotter f 1669 i Ore är den äldsta. De tre sista generationerna (inkl mig) är födda utanför Ore

[Sven Palm]

Anneli
Alla mammor föder ju inte flickor, och då blir det en fnurra på linjen...(om man nu kan kalla män för fnurror )
Eller omvänt, bara flickor och inga pojkar...men naturen är vis, den ser till att det är rätt lika fördelat ..
Själv har jag bara lyckats åstadkomma fyra söner..och det sörjer jag.  Min syster fick bara flickor..
 
Mvh
Sven

[Anneli Westergren]

Alla nu levande, flickor som pojkar, har en obruten kvinnolinje på
moderns sida och en obruten manslinje på faderns sida.  
Det är först då du blickar framåt som linjen bryts.
MVH Anneli

[Carl Szabad]

Mina dotterdöttrar har inkl sig själva 14 generationer kvinnor, där de äldsta generationerna är bondfolk från Medelpad. Generation 12 är född 1658, så den äldsta namngivna torde vara född omkr 1600.

[Jimmy Dahlund]

Det är intressant att studera samhällsförändringarna genom att följa en linje. Under två sekler föddes samtliga mina anmödrar i Torsåker, Gästrikland men sedan gick det snabbt. Mormor föddes i Gävle och mamma i Stockholm.

[Sven Palm]

Det är samma för min mormors led (Amanda) , samtliga födda i Älvsåker, men inom socknen dragit sig stegvis mot kusten
Kerstin Carlsdotter född och uppväxen i Salvebo, ligger djupast in i socknen, sedan flyttas det till Havredal, Grisebo, Röshult, och Kussared där mormor växte upp..
 
Vad som fick henne 1901  att lämna Älvsåker vet jag inte, men gissar på försörjningen..
 300 år bodde kvinnorna där i Älvåker socken, om man ska räkna in Kerstin Carlsdotters mor, som jag inte har namnet på, men hon ska ju med i beräkningen.
Från 1900 och framåt har min mor fötts i Mölndal, min syster i Örgryte, Göteborg, samt hennes döttrar i Mölndal..
 
Pressen är hård på Sandra och hennes lillasyster att inte bryta linjen....
 
 
 

[Georg Lundblad]

Jag kan med glädje meddela att jag slår er alla på fingrarna med att jag har en rak nedstigande linje av kvinnor och en rak nedstigande linje av män i mina anor ända tillbaka till urminnes tider.:-) Så jag bryr mig inte om att räkna dem, ty de äro otaliga. Och det har alla ni andra också. Om det inte vore så, så skulle er släkt ha varit utdöd. Eller också att två män kunde få barn ihop. Har ingen av er läst Anneli Westergrens inlägg den 23 maj?
Med vänliga hälsningar
Georg Lundblad

[Sven Palm]

Georg..
Det finns kvinnor som bara fött söner, och då blir det ju ingen rak linje dotter-dotter-dotter osv..  
Alla får ju inte barn av båda sorter..själv har jag och frugan bara lyckats åstadkomma söner..alltså slutar hennes linje med hennes generation.
 
Nu vet jag ju inte hur långt linjen jag visade ovan sträcker sig, då jag inte kommer längre..mer än att Karin hade en mor. som i sin tur har en mor osv...men nån gån tar den slut, framgent.
Får inte mina systerdöttrar några flickor så är det stopp.  
 
Bara de som hela tiden får barn av bägge könen kan ju uppvisa en rak linje på mödernet, alternativt fadernet
mvh
Sven Palm

[Leif Tennare]

Självklart har alla en rak linje på såväl kvinnosidan som manssidan. Frågan gäller väl hur långt bak i tiden någon lyckats spåra sina anor på 'kvinnosidan' vilket ju oftast är svårare än på 'manssidan'...

[Sven Palm]

Jo, naturligtvis har vi det, det är först nu i vår generation som linjerna kan brytas.
Får inte någon av mina båda systerdöttrar någon dotter, så bryts den flerhundraåriga  linjen.
 
Min fru som bara fått söner har brutit sin linje.  
Själv har jag lyckats upprätthålla faderslinjen med fyra söner...som gett mig 9 barnbarn av hankön och fyra av honkön...till hösten blir det en till, vad det blir får vi se.
Faderslinjen är nog tryggad ett tag till...

[Harriet Hogevik]

Hej! Jimmy och Sven visar exempel på kvinnolinjer där många generationer fötts i samma socken.  
Jag undrar hur vanligt motsatsen är?
Min raka kvinnolinje innefattar hela tiden olika födelseorter:
 
Min dotterdotter född 2 jun1 2010 Lund, Skåne
min dotter född Älvsborg, Västergötland
jag född Lyse, Bohuslän
mamma född Hamburg, Tyskland
mormor Viola Karlsson f 1901 Klara, Stockholm
mormors mor Edith Tegnér f 1876 Kungsholm, Stockholm
mormors mormor Hedvig Sjöberg f 1844 Danderyd, Uppland
mm mm m Anna Maria Nyman f 1805 Fittja, Uppland
mm mm mm Maria Elisabeth Lennberg f 1774 Irsta, Västmanland
mm mm mm m Anna Persdotter (Isberg) f 1748 Danmark, Uppland
Alltså tio generationer, alla från olika födelseorter.
 
Mvh Harriet

[Camilla Eriksson]

Grattis till det nya tillskottet till familjen, Harriet!
 
Jag har inte tänkt på det tidigare, men jag kommer att bryta vår kvinnolinje eftersom jag knappast lär få några barn. Min mamma är enda dottern och jag är hennes enda dotter. Min mormor var också enda dottern. Hennes mor i sin tur, min mm m, hade två systrar. Den ena har en dotterdotterdotter som kan tänkas fortsätta kvinnolinjen.
 
Min släkt ser mer ut som Jimmys och Svens, enligt följande:  
Camilla, född i Oxelösund (D)
m Kerstin, född i Nyköpings Sankt Nicolai (D)
mm Svea Margareta Gustafsson, född 1920 i Nykyrka (D)
mm m Beda Charlotta Holmberg, född 1887 i Nykyrka (D)
mm mm Eva Sofia Dahlberg, född 1842 i Stigtomta (D)
mm mm m Anna Sofia Sjöstedt, född 1818 i Nykyrka (D)
mm mm mm Anna Brita Persdotter, född 1795 i Stigtomta (D)
mm mm mm m Magdalena Persdotter, född 1770 i Stigtomta (D)
mm mm mm mm Anna Nilsdotter, född 1736 i Stigtomta (D)
mm mm mm mm m Anna Persdotter, död 1778 i Stigtomta (D)  
(som också är min ff ff mf ff m, alltså nästan på mitt raka fäderne)
mm mm mm mm mm Anna Olofsdotter, levde i Stigtomta (D)
 
Oxelösund var tidigare en del av Nyköpings Sankt Nicolai, så om jag vore äldre hade mamma och jag (och pappa också, för den delen) varit födda i samma församling. Nicolai gränsar till Stigtomta, som utgör ett gemensamt pastorat med grannsocknen Nykyrka (där även min farmor är född). Jag kan inte gärna klaga eftersom jag själv lyckats förflytta mig från Oxelösund hela vägen till Södermanlands fagra residensstad Nyköping.
 
 
Mvh
Camilla
 
(Meddelandet ändrat av camillae 2010-06-03 11:38)

[Jimmy Dahlund]

Sven, är du verkligen säker på att ingen av dina tidigare förmödrar hade några systrar? Man kan inte med säkerhet påstå att den flerhundraåriga linjen bryts bara för att det inte föds några flickor i den närmaste släkten. Jag har ett liknande dilemma, min mor har bara söner och hon har bara en syster som i sin tur bara har en dotter som ännu inte fått några barn. Å andra sidan vet jag att mormors syster fick många barn och där kan ju linjen ha fortsatt.

[Sven Palm]

Min mormor fick tre flickor, varav min mor var den ena. (Fick två döttrar och två söner)
De andra två var tvillingar, den ena av dem fick fyra söner, den andra bara en dotter, som tursamt nog fick två flickor.
Där ska jag kolla upp hur långt de kommit

[Åsa Jonsson]

Jag får ihop 13 generationer om jag utgår ifrån min systers barnbarnsbarn. Mina egna dotterdöttrar har inte hunnit få några barn ännu.
Amanda Christina Maria Dahlenlund f. 2000 i Gävle (X)
Berit Maria Viktoria Dahlenlund f. 1975 i Valbo (X)
Berit Christina Johansson f. 1953 i Gävle (X)
Maj Gunvor Rehn f 1931 i Ljusdal (X)
Ingrid Viktoria Ärfström 1910-1992 i Färila (X) och Västerås (U)
Elin Teodora Berg 1879-1924 i Indal (Y) och Färila (X)
Ingrid Sofia Eriksdotter 1844-1912 i Indal och Gudmundrå (Y)
Maria Sofia Jonsdotter 1819-1892 i Indal (Y)
Katarina Nilsdotter 1778-1849 i Indal (Y)
Ingrid Svensdotter 1744-1832 i Holm och Indal (Y)
Brita Eriksdotter 1707-e 1749 i Holm (Y)
Karin Jonsdotter ca 1665-e 1710 i Liden och Holm (Y)
Gertrud Hansdotter 1641-1703 i Liden (Y)
 
Mvh  Åsa