Äldsta barnaföderskan

[Marita Persson]

Hej igen!
 
Jag läste igenom mitt förra inlägg och upptäckte att det kan uppfattas som väldigt hårt i tonen vilket absolut inte var min mening. Tyvärr hörs ju inte tonfallet när man skriver.
Jag lovar att jag kände mig väldigt fredlig när jag skrev det!  
 
Stefan, jag antog att Björn skrev om 1600-talet eftersom han skrev om det i början av sitt inlägg.  
 
Men trots allt är jag väldigt nyfiken på om det står någonstans att prästen mot en gåva vigde några trots att detta var mot lagen.  
Möjligheten finns ju att någon enstaka präst gjorde det även om det inte var vanligt förekommande att prästerna gjorde det. Ser med spänning fram emot den fortsatta diskussionen!
 
 
Mvh Marita

[Jan Lilliesköld]

Hej!
 
Har med stort intresse läst de senaste dagarnas inlägg. Kan säga att jag spontant tänkte att jag inte haft samma erfarenheter som Ingela har noterat angående ålder på kontrahenterna i giftermålen. Tvärtom har jag haft känslan av att när en brud har varit yngre än sin make så är det mera ovanligt, undantag för änkor ibland.
Tänkte då kolla upp hur det ser ut i min egen bas, och gjorde därför ett vigselutdrag. Men detta blev över hundra sidor långt, så jag gav upp att kolla ålder på makarna vid vigslarna. Tänkte då använda statistik i släktforskarprogrammet istället. Jag använder Disgen i första hand, men hittade i hastigheten inte hur man skulle få statistik för vigslar, så jag exporterade via GEDCOM till Holger, och tittade på statistik där. Sedan hittade jag dock igen statistikmöjligheten i Disgen, och har tagit ut utdraget där också. Att det nu diffar någon tiondel på medelålder mellan programmen, kanske man skall skylla på brister i GEDCOM-överföringen ?
 
Nå, resultatet blev (i Disgen) att männen var 28,6 år och kvinnorna 25,3 vid vigseln, och motsvarande var medelåldern 30,8 respektive 27,0 vid första barnets födelse.
Detta skulle väl därför bekräfta min känsla av att männen brukade vara något eller några år äldre än sin maka.
Nu är ju dock det här statistik att märka  ;-)
 
Underlaget är 5387 vigslar, vilka till övervägande del handlar om personer födda under 1700- och 1800-talen, utan att därför kunna ge någon statistik för detta.
För den som undrar över de geografiska fördelningen, så är anorna till de största delarna  i Ångermanland, Jämtland, Dalarna, Värmland, Västergötland, Östergötland, Kalmar län samt Österbotten, så det torde utgöra en viss spridning, dock ej så mycket Sörmland och Hälsingland som nämnts i tidigare inlägg.
 
Vad gäller en annan aspekt som nämnts ovan, är att jag också tidigare noterat kulturella skillnader, kanske både geografiskt och tidsmässigt, som att i vissa avsnitt så ligger generationerna närmare 20 år än de närmare 30 år som statistiken ovan visar.
 
För att nu också komma till vad rubriken handlar om, så gav statistiken även de äldsta föderskorna. Det visar sig då att jag hade runt fem stycken (skrev inte upp detta) som var över 50 år, varav en var uppgiven till hela 59 år. Men här är jag inte helt säker på att dessa fångade födsloåldrar verkligen är riktiga, de måste kollas upp, men iallafall i ett par av dessa fall vet jag att jag kollat upp moderns ålder ordentligt.

[Stefan Simander]

Tack Jan för ett intressant arbete och inlägg!
 
Tvärtom har jag haft känslan av att när en brud (inte?) har varit yngre än sin make så är det mera ovanligt, undantag för änkor ibland.
 
Fattas det möjligen ett inte här?  
 
Marita, det är Björns första inlägg jag syftar på!

[Jan Lilliesköld]

Jovisst ett inte saknades visst  ;-)

[Björn Engström]

Mina erfarenheter kommer huvudsakligen från domböckerna i Svärdsjö tingslag (OBS! ej häradsrätt trots att uttrycket används flitigt, eftersom Dalarna saknade häradsrätter) under den tid jag skrivit ut dem 1590-1723. Men en del kommer också från angränsande socknar och landskap.
I domboken förekommer flera exempel med att tingsrätten godkänner ett giftermål i 3 och 4 led ( jag tolkar att de på ett sätt är tremänning och ett annat fyrmänning) sedan de betalt till prästen. ( jag minns inte om det var till församlingen, prästen eller till de fattiga och jag har inte kontrollerat de olika räkenskaperna om nu de finns bevarade för den tiden.)
Statistik på vigslar är svåra att göra med vanliga släktforskarprogram eftersom vi ofta har kompletta uppgifter för 1800-talet och senare delen av 1700-talet. Men från 1600-talet och tidigare har vi ofta bristfälliga uppgifter och åldersuppgifterna är ibland tveksamma. Dessutom är det ju förhållande vis många flera personer ju senare vi kommer fram i tiden.
En sak är säker att giftermålsmönstret har förändrats från att mannen var yngre än kvinnan till att bli tvärtemot.
Jag slog fram statistiken som jag har själv med urval och fick fram följande:
1500- och 1600-tal 2800 giftermål var mannens ålder 29,1 och kvinnans 28,2 för första giftermålet, men som sagt där är det mycket ofullständigt och onödigt många högre stånds personer som ofta hade något annorlunda giftermålsmönster.
1700-tal 4200 giftermål var medelåldern lika för mannen och kvinnan 27,0
Första halvan av 1700-talet 2000 vigslar mannen 26,8 och kvinnan 27,0.
1800-tal 6000 giftermål 28,2 för mannen och 26,8 för kvinnan.  
   
Björn Engström

[Jan Lilliesköld]

Intressant massiv statistik !
 
Jo, jag är naturligtvis medveten om att statistik är statistik och är dessutom beroende på hur programmet ifråga hanterar frågan samt hur säkert indatat är...
 
Men för att då göra en tidmässig uppdelning, så gjorde jag nu tre statistiksökningar (Disgen) för personer födda 1680-1780, 1781-1880, 1881-2007, dvs min tanke med dessa är att de i huvudsak står för giftermål under 1700-talet, 1800-talet respektive 1900-talet.
Resultatet blev enligt nedan. Att märka (vilket jag inte noterade igår kväll) är att uppgifterna gäller ålder vid första giftet.
(Ålder vid 1:a barn har jag nu inte tagit med)
 
1700-tal
Män: 28,4 år (665 st)
Kvinnor: 25,4 (692 st)
 
1800-tal
Män: 27,7 år (475 st)
Kvinnor: 24,8 (470 st)
 
1900-tal
Män: 29,1 år (287 st)
Kvinnor: 25,6 (304 st)
 
Jag har inte listat ut hur jag skall göra i Disgen för att välja ut just personer som har vigseldatum i ett visst intervall...
Man kan notera att det synbarligen inte alltid finns födelseålder (och därmed ingen beräkningsbar ålder) på alla kontrahenter i dessa giftermål.
 
Kontentan av detta tycker jag är att det inte verkar vara några signifikanta skillnader för olika sekler inom mitt material iallafall.
Möjligen att männen tenderar till att vara ännu äldre än sin maka under 1900-tal...
 
Så det giftermålsmönster som ni omnämner att kvinnor skulle varit äldre än sin make förr i tiden kan inte vara generellt ?
Men Björn har ju ett väldigt stort statistiskt urval för den aktuella regionen iallafall !

[Stefan Simander]

Tack Björn och Jan för era gedigna inlägg!
 
Björn, några nyfikna frågor.  
 
1) Ditt stora 1800-talsmaterial kommer väl ifrån kyrkböcker om jag förstått det rätt, medan de äldre uppgifter kommer ifrån både kyrkböcker och domböcker, eller?
 
2) En sak är säker att giftermålsmönstret har förändrats från att mannen var yngre än kvinnan till att bli tvärtemot. Men sedan redovisar du statistik som visar att det var endast under första halvan av 1700-talet som männen var yngre. Du reserverar dig visserligen för en överrepresentation av högreståndspersoner med underförstått högre ålder för männen under den tidigaste perioden. Men hur går det hela ihop?  
 
Jag vill också påpeka att den 1800-talsundersökning som jag refererade till redogjorde för vid vilken ålder kvinnor fick sitt första barn och jämförde med vid vilken ålder hon gifte sig första gången, om hon gjorde det överhuvudtaget!
 
Vill också påminna om en tidigare diskussion:
 
Anbytarforum: Övriga ämnen: Sex: Incest: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-01  
 
Då särskilt:
Av Ann Sjöberg (Sjoberg) - söndag den 24 okt 2004 kl. 19.07:
 
och diskussionen:
 
Anbytarforum: Övriga ämnen: Äktenskap: Kusinäktenskap: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-31
 
då särskilt:  
 
Av Olof Stenum - lördag den 18 dec 1999 kl. 16.55:

[Marita Persson]

Hej igen!
 
Aha, tingsrätten godkänner giftemålet. (Inte prästen som jag uppfattade det från torsdagsinlägget.)
Vilka år gäller det? Är det före eller efter 1680? (Lagen ändras ju då.) Är det i efterhand tingsrätten godkänner eller är det innan äktenskapet ingås? Godkänns äktenskapet för att tingsrätten konstaterar att det är tillåtet enligt lagen? (Se mitt exempel nedan.)
 
Jag har träffat på ett domstolsmål 1687 i Viste härad (Västergötland) där släktskapen mellan två av mina anor utreds innan de får gifta sig. (Jättebra för mig som forskare eftersom släktskapet utreds och man får namnen på flera generationer.)  
Tingsrätten konstaterade att den blivande bruden var kusin med brudgummens mamma och att de enligt lagen fick gifta sig med varandra. Tingsrätten godkände därför giftemålet.  
 
Mvh Marita

[Marita Persson]

Hej igen!
 
Nu har jag roat mig med att kontrollera hur gamla mina anor var vid tidpunken för giftemålet. Området de kommer från är Västergötland.
På 1800-talet var kvinnan  äldre än mannen vid färre än 10% av äktenskapen. På 1700-talet var kvinnorna äldre vid mellan 10-20% av äktenskapen. På 1600-talet saknas nästan kyrkböcker helt och hållet i mina trakter så där har jag tyvärr ingen statistik.
 
Mvh Marita

[Björn Engström]

Från mitt 1600-tals material är det mycket sällan man får några exakta vigselår från domböckerna utan det allra flesta giftermålsår är från kyrkböcker eller andra liknande handlingar. Många av 1600-tals vigslarna är personer utan säker ålder och många är endast tidsbestämnd till århundrade eller årtionde och jag vet inte hur datorn behandlar dessa uppgifter.
Mitt påstående att hustrun var tidigare äldre än mannen kommer från huvudsakligen domböcker, men sällan några exakta åldersangivelser utan i form av andra uppgifter som vissetligen är efter mina tolkningar.
De tingsrättsdomar som godkänner giftermål i förbjudna led är nog alla före 1680 eller åtminstone mycket nära. Jag har uppfattat att tingsdomen avkunnas innan igsel kan fullbordas. Jag hsar inte kontrollerat om de finns antecknade i vigselboken, men det är nog knappast att vigslarna finns bevarade i vigselboken och knappast i någon annan kyrkliga dokument om nu inte stiftet har material som kan bekräfta uppgifterna. Eventuellt finns det några uppgifter i Rudbeckius dagböcker.
Om jag kommer ihåg rätt så anges inte vad lagen säger om giftermålens tillåtna led. (materialet är skrivet bokstavstroget och är därför mycket svårt att söka utan att lägga ner många timmar för att leta upp målen)  
 
Björn Engström

[Kaj Andersson]

Hej Marita m fl!
En intressant fråga är hur könsfördelningen såg ut under seklen. Krigen kan ju ha påverkat hur åldersfördelningen såg ut för giftasvuxna män och kvinnor. Men hur skulle sambandet se ut? Min gissning: Färre män, fler giftermål med kvinnor som är äldre än männen. Färre kvinnor, fler giftermål med kvinnor som är yngre än männen.
 
Eller - fler krig, fler kvinnor som är äldre!
 
Mvh
/Kaj A.

[Kaj Andersson]

Ett bra sätt att undersöka detta skulle vara att se på kvoten mellan kvinnans och mannens ålder i varje giftermål. Ex: man 23 kvinnan 24 ger kvoten 1,043 eller 0,958 beroende på vem man sätter över resp under.

[Eivor Andersson (Ema)]

Om man skall vara lite fördomsfull , så tycker jag att detta är ett typexempel på manlig släktforskning..
Räkna ut kvoter och föra statistik utan hänsyn till sociala förhållanden, känslor och andra faktorer som kan spela in vid åldrarna vid giftermål.
Min farfarsfar var t.ex 18 år yngre än sin fru.
Han var 22 och hon 40. De arbetade på samma ställe och hon lagade väl god mat (var husmor) och många män vill ju ha en ny mamma ibland  )
Många drängar och torpare ansåg att änkor stod högt i kurs, då de ofta hade en gård och det var eftertraktat. Då var änkorna ofta äldre än männen.
 
Bland officerare , präster och skeppare i min släkt, var det vanligt med mycket unga fruar och väldigt många barn.
 
Hälsningar Eivor (utan statistiska siffror)

[Chris Bingefors]

Är det absolut vanligast numera med äldre make? Jag har tyvärr inte Statistisk Årsbok tillgänglig men åtminstone förr fanns där en mycket intressant tabell över kontrahenternas åldrar vid giftermålet. Är det någon som har den?

[Kaj Andersson]

Eivor, om man räknar ut kvoter och för statistik med hänsyn till sociala förhållanden, känslor och andra faktorer som kan spela in vid giftermål - är det då exempel på kvinnlig släktforskning?
 
Menar du att vissa företeelser får man inte mäta och väga, eftersom det finns omätbara dimensioner?
 
Jag tror precis tvärtom. Genom att räkna ut kvoter och föra statistik kan man upptäcka samband och hitta förklaringar till skeenden som annars inte kan förklaras. Många drängar och torpare ansåg att änkor stod högt i kurs, då de ofta hade en gård och det var eftertraktat skriver du. Javisst så kan det vara. Tidvis kanske det fanns fler änkor..-Det var ju inte ovanligt att den döde soldatens änka blev gift med den nye soldaten (åtminstone förekom det).
 
Mvh
/Kaj A

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Kaj,
 
Det hände också att den nye prästen tog över den gamla prästens änka konserverad änka, låter hemskt..
 
Nej, jag menar att det är ganska manligt att föra statistik och göra matematiska beräkningar om det mesta - ingen kritik
Men gör man ett genomsnitt av statistik så tar de yngsta och de äldsta ut varandra och normaltalet blir kvar.
Då ser man inte den riktiga orsaken.
 
Jag tror att det är mer tillfälligheter och överlevnadsorsaker, som gör att många äldre kvinnor gifte sig med yngre män och då kunde det bli gamla barnaföderskor.
Och tvärtom - många änkemän behövde en ny fru för att ta hand om barnen.
Statistik kan nog vara bra i många sammmanhang också.
*>*   Eivor

[Marita Persson]

Hej allihop!
 
Eivor, ojdå, jag tyckte ju diskussionen var intressant, kanske bäst jag kollar skäggväxten!  
 
Björn, tack för svaret!  
 
Hej Kaj!
Intressant fråga Om krig påverkade vigselåldern?. Kanske ett uppsatsämne för någon hugad historiker?

[Håkan Asplund]

Apropå stor åldersskillnad!
Min farfar var född 1869 och nin farmor 1906.
Mvh
Håkan Asplund

[Jan Lilliesköld]

Hej !
 
Det är klart man försöker titta på den sociala situationen i det enskilda fallet. Men här var det ju nämnt att det förr var vanligt med att brudar var äldre än sina män vid vigseln, vilket jag inte tyckte mig ha sett i mina anor, så därför tillgrep jag statistik, med sina brister och fel, för att dels se själv om min egen uppfattning att männen istället brukade var något eller några år äldre än sin maka stämde, vilket jag tyckte att det gjorde, och dels att delge andra detta resultat.
 
Det som Kaj tog upp, huruvida tillgången på giftaslediga män respektive kvinnor, skulle påverka åldersskillnader vid vigslar, är något som jag tänkt på själv tidigare. Dock har jag aldrig gått så långt att jag försökt göra någon statistik av det. För att kunna ha någotsånär rimligt stort underlag för att kunna uttala sig i en sådan fråga, så torde man behöva ha tillgång till samtliga vigslar för åtminstone en hel socken för att kunna säga något. Det är så att jag själv mest har noterat bara egna anor, så jag har inte haft något tillräckligt statistiskt underlag att arbeta med.
Det kanske skulle kunna gå att nyttja socknar där det finns framtagna register som underlag, men det lär väl inte stå några åldersangivelser på kontrahenterna där, så det lär bli ett stort arbete att genomföra något sådant  ;-)
 
Det som jag tycker är mest intressant, är dock det som kommenterats ovan, huruvida det skulle kunna finnas några regionala och sociala skillnader under olika tidsepoker.

[Anders Karlsson]

Anna Matsdotter som enligt husförhörslängderna i Börstils socken, Uppland, var född den 25 december 1745 födde sonen Johan den 11 oktober 1797. Hon var då nästan 52 år gammal.
 
Problemet är bara att just 1745 saknas i Börstils födelsebok (där hon troligen föddes), så det har (ännu) inte gått att bekräfta att hon verkligen föddes 1745. Ett annat problem är att hon uppges vara 28 när första dottern föds i Ekeby socken, Uppland. I så fall skulle hon ha fötts senare på 1740-talet. Å andra sidan uppges hon vara 71 år 8? månad vid sin död den 10 september 1816, men detta är troligen bara en felräkning av prästen, 70 år 8? månad stämmer nämligen exakt med födelsedatumet den 25 december 1745.
 
Är det någon som kunnat bekräfta en äldre barnaföderska?
 
Mvh
Anders Karlsson

[Ann-Mari Bäckman]

Anders!
 
Min farfars mor var 45 år när sonen Rudolf föddes. Inget märkligt i sig, men det var bara det att det var dottern som var modern! Farföräldrarna stod som föräldrar till sitt eget barnbarn i födelseboken.
 
Att föda barn vid 52 års åldern var ju rimligt, men kan man alltid lita på kyrkboken? Man har ju inget annat val, tyvärr, precis som många barn måste ha felaktiga fäder antecknade.

[Anders Karlsson]

Jag får helt enkelt titta vad det står om Johan i födelseboken. Hittills har jag bara hans födelsedatum genom husförhörsländerna. Prästen kan kanske ha noterat att mamman var så gammal som 52 år.
 
Sedan tror jag nog att det verkligen var Anna Matsdotter som födde barnet. Det är nämligen inget stort tidsmässigt avstånd mellan Johan (f 1797) och hans syskon: Katarina (f 1776), Stina (f 1780), Klas (f 1782), Anna (f 1786), Greta (1786-1862), Helena (f 1793), Jan (1795-1795). Det kan dessutom finns fler syskon (som dött i tidig ålder) eftersom jag inte undersökt alla husförhörslängder. En annan sak som talar för att Johan måste ha varit son till Anna Matsdotter är det faktum att hans två år yngre bror Jan hade samma namn (Jan/Johan) som honom. Man återanvände ju ofta namnen från barn som dött.
 
Alltså tyder väl det mesta på att det verkligen var Anna Matsdotter som födde Johan 1797, problemet är bara hennes födelsedatum på grund av problem med kyrkböckerna i Börstil och Ekeby från den här tiden. Till exempel saknas alltså de som föddes 1745 i Börstils födelsebok.

[Gabriel Wallgren]

Hej Anders!
 
Ett förslag:
Försök följa Anna Matsdotter tillbaka i husförhörslängderna tills hon står med föräldrarna. Husförhörslängder finns bevarade från 1764 (den äldsta A I:1, 1764-1775).  
 
Om hennes ålder är angiven då och denna något sånär överensstämmer med det uppgivna födelsedatumet 1745, så finns det ingen anledning att betvivla uppgiften om du kan hitta hennes (Anna Matsdotters) syskon i födelseboken.
 
Vet du när och var Anna Matsdotter gifte sig? Är någon ålder angiven då?
 
Mvh
 
Gabriel

[Harriet Hogevik]

Hej!
Om man skall räkna statistik på åldersskillnaden vid giftermål tror jag att det är viktigt att skilja det första giftet för båda parter - som i kykböckerna för mellersta Bohuslän 1700+1800-talet oftast är ganska jämnåriga. Så snart ena parten är änkeperson verkar andra faktorer som jordägande och barnpassning ha haft större betydelse och det som jag tycker mig se där är framförallt en större variantion i ålderskillnaderna. Vanligt verkar vara att den som som ung gift sig med en ganska gammal kontrahent sen överreagerar och gifter om sig med en extremt ung partner. Jag är inte säker på om det finns någon könsskillnad i detta beteende.
Ett exempel är min flerfaldeige ana Halfword Ärlandsson född 1696 gifter sig första gången 1730 med änkan Karin Hansdotter född 1677 - alltså är kvinnan 19 år äldre (anges att Halfword var skriven på gården vid vigseln men han var inte född där - så man kan nog anta att han varit dräng). Äktenskap nummer två inträffar 1752, sex månader efter att första frun dött 75 år gammal av bröstsjuka. Då gifter sig Halfword med Maren Nilsdotter född 1722 - då är alltså kvinnan 26 år yngre än maken. Hon dör i första barnsängen och 1754 är det dags för giftermål nummer tre - med min flerfaldiga ana Anna Andersdotter född 1730 - hon är alltså 34 år yngre än maken, får fyra barn och överlever honom så att hon kan gifta om sig med Albrecht Persson född 1739, alltså 43 år yngre än den make hon haft tills dess.
Mvh Harriet

[Anders Karlsson]

Hej Gabriel,
 
Jo, det var ungefär så jag tänkte göra. Problemet är bara att jag inte vet var hon föddes. Hon gifte sig 1 januari 1776 i Ekeby socken (Ekeby C:2 1770-1831) och var då piga på Tånga, där hennes man också var dräng. Det finns inga uppgifter om ålder i samband med detta.
 
När den tidigaste bevarade (de måste ha funnits äldre?) husförhörslängden i Ekeby (Ekeby AI:1 1783-1789) fördes, hade dock hon, maken Jan Klasson och deras lilla dotter Katarina redan flyttat till Barkö, Börstil. Katarina föddes 12 november 1776 i Tånga, Ekeby, och det står då 28 (eller möjligen 26) efter Anna Matsdotters namn. Om det stämmer (och om det syftar på moderns ålder) var Anna Matsdotter snarare född 1747 än 1745.
 
Anledningen till att jag tror hon föddes i Börstil är att hon, till skillnad från maken som föddes i Stavby, har ett exakt födelsedatum i Börstils husförhörslängder. Dessutom uppges hon alltså vara 71 år 8½ månad vid sin död den 10 september 1816, vilket troligen bara är en felräkning på antalet år, 70 år 8½ månad stämmer nämligen exakt med födelsedatumet den 25 december 1745. Är det någon som vet varför just 1744 och 1745 saknas i födelseboken?
 
Kunde man hitta henne i Börstil AI:1 1764-1775 boende hos sina föräldrar, skulle nog problemet vara löst. Dock finns ju en risk att hon då redan flyttat hemifrån. Om födelsedatumet stämmer skulle hon ha varit 18-19 år redan 1764 och risken finns att hon redan flyttat hemifrån.
 
Mvh
Anders

[Gabriel Wallgren]

Hej igen Anders!
 
Har du kollat i Ekeby C:1 om Anna Matsdotter möjligtvis är född där? Även där finns en lucka mellan september 1746 och mitten av juni 1747.
 
I övrigt kan det väl vara värt att undersöka om det finns någon bouppteckning efter hennes föräldrar. Förstår att det inte är så lätt med tanke på att man bara vet att pappan hette Mats (som inte är helt ovanligt i dessa trakter vid denna tid). Men man bör nog först försöka fastställa hennes föräldrar innan man gör en bedömning av hennes ålder.  
 
Jag skulle nog inte bli så förvånad om hennes ålder trots allt är något överdriven. När var maken Jan Klasson född?
 
Mvh
 
Gabriel

[Anders Karlsson]

Hej igen,
 
Jan Klasson var född 4 januari 1749 i Nyby, Stavby.
 
Jag har faktiskt en likande diskussion igång på i en annan diskussion: Landskap -> Uppland -> Socknar -> Börstil. Bo Öberg hade där hittat en Anna, dotter till Mats Ersson och Kerstin(?) Persdotter från Ekeby by, där födelsedatumet såg ut att vara 25 december 1755. Han tolkade dessutom åldern som 20 år (och inte 28 år eller 26 år) i samband med dottern Katarinas födelse 12 november 1776. I så fall skulle Anna Matsdotter ha blivit precis 10 år äldre i samband med flytten till Barkö, Börstil.
 
Hoppas nu det går att hitta dödsdatum och därefter  bouppteckning på Mats Ersson eller hans hustru Kerstin(?) Persdotter från Ekeby...
 
Mvh
Anders Karlsson

[Torbjörn Jerlerup]

Intressant diskussion. Jag snavade just över en väninna till en av mina anor. Hon hette Anna Larsdotter och föddes 1754-10-14 i Jonstorp, Skåne (enligt födelseboken C:1 och enligt husförhörslängden). 1802-08-03 föds hennes och maken Jöns Ottassons sista barn Ingar.  
 
Hon var alltså nästan 48 år då hon födde sitt sista barn (bekräftat!).
 
Jag har inte hittat henne i rullorna än så jag vet inte hur länge barnet levde. Men en sak har jag noterat, att barnen ofta dog unga eller var dödfödda då modern var äldre. Jag har sett en hel del äldre barnaföderskor  bland anor och andra jag kikat på och börjar se ett visst mönster i det.
 
Och det är ju ganska naturligt. Riskerna för modern och barnet är större än idag om modern är över 40.  
 
/Torbjörn

[Astrid Carlsson]

Hej.  Jag har också 48-åriga barnaföderskor i min släkt. Min mormorsmormor i Sätila fick sitt sista barn 1850. Hon var änka med många barn varav en del var utflugna. Min morfars mor i Hajom var också 48 år när hon fick sitt sista barn, det sjunde.Det var 1866. Hon blev änka när min morfar var tre månader... Ibland undrar man hur dom bara orkade... Hälsningar Astrid.

[Ann-Marie Lindbergh]

Jag har oxå en senföderska, det sista barnet fick hon när hon var 49 år, 3 mån och 5 dagar! Det barnet lever än

[Karl Bergstrand]

Min farmors faster var 51 år och en månad när hon föder sitt 12te barn. Både mor och barn dör dock.

[Anita Berglund Eriksson]

Om jag minns det hela rätt skrevs det mycket i tidningarna om en 55-årig (?) kvinna som födde en dotter på naturligt sätt (dvs utan konstgjord befruktning) för ett/par tiotal år sedan. Det är mycket ovanligt och kvinnan själv blev chockad över graviditeten. Hon hade redan vuxna barn och barnbarn.
 
Någon som minns händelsen?

[Sonia Biörkeroth]

Ja jag minns händelsen och tror hon bodde i Dalarna

[Stefan Simander]

http://en.wikipedia.org/wiki/Pregnancy_over_age_50#Cases_of_pregnancy_over_50

[Martin Nordling]

Jag kan inte låta bli att dela en liten upptäckt som jag gjorde igår:
1700-02-11 föder hustrun Botela i Sandtegen, Sillerud, Värmland, sitt sista barn, Britta Segolsdotter.
1741-09-29 begravs änkan Botela Oluffsdotter i Sandtegen vid 100 års ålder.
Detta ger att hon var ca 59 år när dottern Britta föddes.
Vidare så går födelseboken tillbaka till 1683 och 1684 så får Segol i Sandtegen (hennes man) ett ej namngivet barn. Någon vigselnotis har jag inte hittat.
Så det skulle kunna vara sant. Men jag kan inte låta bli att misstänka att hon egentligen blev ca 85 år och var ca 45 år när hon fick Britta.
 
(Annars så tror jag att den äldsta barnaföderskan som jag har är Stina Tomasdotter (f. 1740 enligt hfl) som 1787-03-05 får dottern Ingrid i Norra Hedane, Svanskog, Värmland. Stinas ursprung är dock okänt så jag har ingen födelsenotis för henne.)
 
(Meddelandet ändrat av Martin_Nordling 2014-06-13 06:34)

[Martin Nordling]

Jag kan dela ytterligare en upptäckt som jag gjorde förra året:


Margareta Olofsdotter gifte sig den 5 juni 1667 i Lerbo (D) med Jöns Jonsson i Biesta, Lerbo. Paret får sitt sista(?) barn 1688 i Biesta, det döps den 1 maj till Brita. Den 24 oktober 1738 så dör Margareta hos sin dotter Brita i Biesta, hon anges då vara 100 år. Kyrkböckerna går inte tillbaka tillräckligt långt för att bekräfta detta, men i så fall så var Margareta född ca 1638, gifte sig vid ca 29 års ålder, fick Brita vid ca 50 års ålder, för att sedan dö vid 100 års ålder.

[Kenneth Larsson]

Som tidigare påpekats så är inte angiven ålder i dödböckerna något att bry sig särskilt mycket om vid 1700-talets första hälft - prästen uppskattade ofta bara åldern och födelsedata var inte alls viktigt då. Angivna åldrar runt 100 år och äldre förekommer sporadiskt, och ska inte tas på allvar utan annan källa.

[Monika Wilander]

Ett annan vinkel på mödrars ålder vid barnafödande är detta: En (alltför) ung dotter i en familj i Norrland födde ett barn. Tiden är runt 1900. Prästen skrev in mormodern o morfadern som föräldrar i dopboken, trots att mormodern enligt prästens angivet födelseår skulle vara 55 år. Antingen var prästen blind el borta i huvudet eller också medverkade han till att rädda familjens ära? Barnet växte upp i tron att hennes mamma var hennes äldre syster. Först när mamman låg på sitt yttersta fick dottern veta att "systern" egentligen var hennes mor.

[Martin Nordling]

Kenneth: Jag är mycket medveten om att man behöver bekräfta åldern på modern genom födelsenotis eller annat. Se gärna mitt inlägg som jag gjorde tidigare om Botela Olofsdotter som enligt vissa uppgifter skulle ha varit ca 59 år när hon fick sin sista dotter


Jag har ett exempel på en Maria Jonasdotter som föddes i Bottnane, Laxarby, Dalsland. Jag har inte kunnat hitta någon födelsenotis för henne, men oftast så anges hon vara född omkring 1778 om jag minns rätt. I HFL under den period då hon föddes (eller om det var väldigt nära den) så anges hon dock vara född 1772. På något ställe (jag tror att det var i någon/några hfl) så anges hon vara född 7 april men ett något senare årtal. Jag har kombinerat dessa uppgifter till att hon var född 1772-04-07, men jag är inte säker på att jag har rätt. Vad jag dock är säker på är att hon får en dotter Maria 1820-05-10 i Skogen, Sillerud, Värmland. Då borde hon ha varit 48 år och 1 månad vid sista barnets födsel, om hennes födelsedatum är korrekt vill säga.

[Kenneth Larsson]

Strax under 50 är inte helt ovanligt, min farmor och hennes syster fick båda barn efter att de fyllt 49. Och det var inte 1700-tal... :-)

[Stefan Simander]

Ett intressant inlägg i ämnet i Rötterbloggen av Eva Johansson! 


https://www.rotter.se/blog/entry/aeldre-moedrar-i-kyrkboeckerna