Katoliker i Sverige

[Anders Berg]

Fanns det katoliker i Sverige på 1700-talet? Utan religionsfrihet och med religionskrigen på 1600-talet i färskt minne var det väl närmast landsförräderi att vara katolik. Har försökt hitta något i olika böcker, men hittar inte mycket.
 
Anledningen till frågan är en spännande flyttattest som jag hittat i Kågeröd. Den är skriven av kyrkoherden Nils Angelin i Lund den 20 juni 1761. Där berättas om en hustru vid namn Juliana Brandt, 36 år, född i Ingelstad, och hör och häpna gift med en romersk Catholique som tyvärr inte namnges. Juliana och maken sägs ha bott i Kågeröd i två års tid och hustrun har några gånger gått i nattvarden, men hon erkänner sig ha försummat kristendomen (den protestantiska alltså).  
 
Hur hänger det här ihop? Vad gör en katolik i Kågeröd?
 
På attestens baksida nämns också en dotter(?) Maria Fredrica, född 1737 i Lund. Kan inte vara Julianas egen, kanske katolikens i ett tidigare gifte.
 
Vore intressant att veta mer om dom här personerna.

[Bo Persson]

Det finns en del skrivet om katoliker i Sverige under 1700-talet. Ett litteraturtips: Barbro Lindqvist, Artister, komedianter och fattigt folk (1989). Du kan även konsultera de katolska tidskrifterna Credo och Signum, som genom åren innehållit flera artiklar i ämnet (Lindqvists bok bygger på flera av hennes artiklar i Signum under 80-talet).

[Jan Hultberg]

Kanske en okunnig fråga, men beträffande husförhören, hur ligger det till med katolikerna? Förekom det bland dem? Var de tvugna att delta i de vanliga husförhören, eller?

[Lars Nylander]

Vid Flors linnefabrik i Mo socken arbetade en del tyskar, varav vissa tydligen var katoliker. Det enda som finns anmärkt om dessa är att de begravdes under tystnad.  
De skall ha haft en en gudstjänstlokal, kallad hugenottkyrkan i sen tid, men denna tror jag personligen var ett bönekapell där den sanna evangelisk-lutherska läran predikades, för inte kan väl något annat ha tillåtits?  
 
Direktören Stephen Bennet (1691-1757) var engelsman, och i dödboken för honom står att han efter domkapitlets tillstädjelse hade anammat H H nattvard tre gånger i kyrkan.

[Peter Rydén]

En katolik, eller om han benämndes hugenott (minns inte säkert, i Barnarp socken under 1700- och 1800-talet var tvungen att gå på gudstjänsterna såsom alla andra svenska medborgare men slapp dela nattvarden med protestanterna.

[Bengt Nilsson]

Hej!
 
Hugenott är en beteckning för en protestant, oftast en reformert sådan. Mest känd är väl benämningen från religionskrigen´i Frankrike mot slutet av 1500-talet.

[Jan Hultberg]

Har det funnits katolska präster i Sverige under 17- och 1800-talet? Om det har det, var kan jag hitta uppgifter om dem? Finns det motsvarande herdaminnen, eller?

[Carl-Johan Ivarsson]

Före 1783 var de enda katolska prästerna i Sverige de predikanter som fanns vid de katolska ländernas diplomatiska representationer i Sverige. All annan katolsk verksamhet var strängt förbjuden. Så hade det varit sedan inbördeskriget mellan hertig Karl och kung Sigismund slutade med den förres seger, vilket ledde till att den katolska kyrkan bekämpades.
1783 tillät Gustav III, mot prästeståndets vilja, att judar och katoliker skulle få slå sig ner i vissa städer. De skulle dock inte få värva några proselyter bland svenskarna. Först 1860 upphävdes förbudet för infödda svenskar att konvertera till den katolska kristendomen. Straffet för detta var tidigare landsförvisning.
Det lär inte finnas någon katolik i husförhörslängden, eftersom det inte fanns bofasta katoliker före 1783, och senare har de haft sin egen officiella folkbokföring fram till 1967.
Jag läste för en tid sedan boken Förlornas historia som handlar om katoliker i Sverige på 1500- och 1600-talen. Författarens namn har jag tappat för tillfället, men boken är nyutkommen.
I Arkivverkets årsbok fanns för något år sedan en uppsats om svenskar som blev katolska präster på 1800-talet. Om jag minns rätt så utbildades de i Italien.

[Jens Sandahl]

Boken som Carl-Johan hänvisar till heter Förlorarnas historia. Katolskt liv i Sverige från Gustav Vasa till drottning Kristina. och är skriven av Magnus Nyman. Den kom ut 1997. En artikel som polemiserar mot Nymans bok skriven av Yvonne Maria Werner finns i Historisk tidskrift 1999.

[Anne Minken]

Visst finns det katolikker i husförhorslängderna. Ved glasbruken arbeidet det mange katolikker, og religionstilhørigheten er ofte notert i husförhörslängderna. Det gjelder bl.a. medlemmer av glassblåserfamilier som Gleissner, Kreutzer, Hirsch, Cargus mv. Og visst var det bofaste katolikker i Sverige før 1783. Det arbeidet innvandrede katolikker både ved glasbruken, ved tekstilfabrikker og som kunstnere. Dette er svært godt og spennende beskrevet i Barbro Lindqvists bok Artister, komedianter och fattigt folk som det er henvist til tidligere i denne debatten. Ved glasbruken var det ikke ualminnelig at arbeiderne fikk permisjon og reisepenger for å oppsøke de katolske prestene ved de utenlandske legasjonene i Stockholm. I Norge hvor vi ikke hadde utenlandske legasjoner, ble det i enkelte tilfeller hentet katolske prester til landet for å betjene de katolske arbeiderne. Lovgivningen var strengt anti-katolsk, men det ble gjort unntak når viktige økonomiske interesser sto på spill.

[Mi Alforsen]

Hej
 
Gå gärna in på katolska kyrkans i Sverige hemsida www.catholic.se. Där finns ytterligare länkar till t ex katolska bokhandeln, som säkerligen har skrifter om de katolska prästerna och ordnarna i Sverige.
Mvh
Mi

[Åke Tilander]

Lennart Ejerfeldt (religionssociolog, Uppsala) har på flera olika ställen skrivit om Katolska kyrkans historia i Sverige. I någon av de artiklar/böcker han skrivit kan du få svar på din fråga.
 
De tre första katolska församlingar som tillkommer i Sverige är i Göteborg, Stockholm och Malmö. Som nummer fyra kommer Gävle. Detta sker dock först på 1800-talet. Dessa församlingar var strängt förbjudna att bedriva verksamhet bland svenska medborgare, utan deras verksamhet riktade sig enbart till sjömän och andra utländska medborgare.

[Sally Molin]

Visst fanns det katolska präster i Sverige på 17 0ch 1800 talet. På beskiktningar från katolska länder men drottning Josefina hade egen prästsomm firade mässan på Stockholms slott. Även johan den III s hustru hade egen präst och barnen fostrades katolsk. De första katolska kyrkorna byggdes på 1870-1880 talet Det fanns en viktik regel om man var svensk fick man inte bli katolik antigen blev det fängelse elle landsförvisning.Endast utländska medborgare fick vistas som katoliker i landet.
 
häln Sally

[Lars Hallberg]

1993 bildades en Katolsk historisk förening i Sverige, vilken särskilt intresserar sig för den katolska kyrkans historia här i landet efter reformationstiden. Sedan 1783 verkar den katolska kyrkan åter officiellt i Sverige. Föreningen ordnar föredrag och studiebesök, ger ut medlemsbladet Arv och Minne två gånger om året och en skriftserie. Den senaste skriften heter Fredrik Muckenhirn. Katolsk präst och luthersk kyrkoherde och handlar om en märklig prästman (1870-1940), född katolik i Zinkgruvan i Närke, prästvigd i Rom och verksam som katolsk präst i Gävle och Malmö innan han övergick till Svenska kyrkan och till slut blev kyrkoherde på Gotland. På dödsbädden återupptogs han i den katolska kyrkan.
 
Föreningen har sedan några veckor tillbaka en egen hemsida som är under uppbyggnad: http://hem.passagen.se/katolskhistoria

[Knut Bryn]

Jeg er på leting etter informasjon om en familie som bodde i Skellefteå omkring 1887 og som i 1900 er registrert som katolikker. Var det en katolsk menighet i Skellefteå på denne tiden? Eller kanskje i Umeå?
 
Det ekteparet jeg holder på med, fikk en datter i 1887. Jeg regner med at dåpen er registrert i en kirkebok i nærmeste katolske kirke. Er slike kirkebøker tilgjengelige på mikrofilm eller mikrofiche, - og er de lagt inn i den demografiske databasen ved Umeå universitet?

[Matts Sandström]

Romersk-katolska församlingar med egen kyrkobokföring är ytterst ovanliga i Norrland, den enda jag känner till är Gävle romersk-katolska församling. Jag råder Dig dock att söka i FDB för Skellefteå (landsförs.) detta år. Där bör vara angivet om dopet skett i annan ordning, d.v.s. enligt romersk-katolsk rit.
 
Vänligen Matts Sandström

[Knut Bryn]

Kanskje et elementært spørsmål, men hva er FDB?

[Johan R:son Sjöberg]

Av allt att döma en förkortning för födelse- och dopbok.

[Knut Bryn]

Jeg fant ganske riktig den aktuelle dåpen i FDB for Skellefteå. Noen anmerkning av at foreldrene var katolikker, fant jeg imidlertid ikke.

[Lotte Jensen]

Litteraturtips:
Magnus Nyman - Förlorarnas historia från 1997
 
mvh Lotte

[Björn Klarström]

Min farmors mor Johanna Johansson född 1842-080-01 i Stockholm konfirmerades i katolska kyrkan
Jag har inte lyckats hitta hennes föräldrar.
Hon gifte sig med Georg Thomson och flyttade till Gotland men när hon blev änka runt sekelskiftet flyttade hon tillbaka till Stocholm

[Maud Svensson]

Johanna Wilhelmina Johansson, tillhörande Katolska församlingen i Stockholm och vigd 1863-07-20 i Visby med sjökapten Georg Fredrik Olof Thomson efter lysning i Öja (Öja CI:4 uppslag 40), var inte född 1842-08-01 utan 1841-08-11, i  Klara församling i Stockholm (CIc:2 AD-bild 148).

Föräldrarna okända i födelsenotisen men jag har kunnat identifiera dem tack vare uppgiften om hennes giftoman 1863: hennes broder notarien H Johansson i Stockholm.

Johanna Wilhelmina var dotter till sekreteraren vid Stockholms stads Fabriksförening, förläggaren av tidningen Nya Argus, fil mag Johan Johansson f. 1792 och Catharina Wilhelmina Molin f. 1818. Föräldrarna gifte sig 1851-12-22 i Hedvig Eleonora (EIa:5 sid 433). Dessförinnan ingick mamsell Molin i hans hushåll som vårdarinna av/lärarinna till hans utomäktenskapliga barn från tidigare förhållande(n). Han fick med henne minst tre barn före äktenskapet:

• Johanna Wilhelmina f. 1841-08-11 i Klara
• Julia Maria Catharina f. 1845-07-04
• Benjamin Carl Henric f. 1846-12-21 i Katarina, död 1855-06-22 (på Lovö till följd av en hästspark) i Hedvig Eleonora.

Johan Johansson hade sedan tidigare – och tog hand om – följande uä barn (vars moder/mödrar jag saknar uppgifter om):

• Hans f. 1827-12-18 på Allmänna BB, okända modern 27 år, erkänt faderskap (Klara Cic:2 AD-bild 85). Hans Johansson var notarie vid Manufakturstämpelverket i Stockholm och halvsystern Johanna Wilhelminas giftoman.
• Johanna Maria f. 1831-12-13
• Johan f. 1835-07-20

Fadern Johan Johansson ska enligt egna mantalsuppgifter vara född 1792-08-25 och enligt lysningsboken i Norberg men ej funnen i födelseboken där detta datum – jag har inte gjort några ytterligare efterforskningar av hans födelseort. Död 1860-02-10 i Hedvig Eleonora. Hans bou upptar som arvingar döttrarna Johanna Wilhelmina och Julia Maria Catharina:
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:588 (1860-1860) Bild 5330 / sid 137 (AID: v223298.b5330.s137)

Johan Johanssons mantalsuppgift 1859:
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M6012010715_150dpi.pdf

Modern Catharina Wilhelmina Molin var född 1818-06-24 i Adolf Fredrik (CIa:6 sid 131), dotter till vaktmästaren vid Riksens Ständers Bank (Riksbanken) Olof Molin ohh Catharina Lindgren. Död 1860-04-23 i S:ta Eugenia katolska församling i Stockholm (GI:1 Svar-bild 110).

Johanna Wilhelmina Johansson konfirmerades tillsammans med systern 1860-05-27 i S:ta Eugenia katolska (CI:3 Svar-bild 42). Hon kom från Stockholm till Öja på Gotland 1861-11-28:
Öja B:2 (1861-1882) Bild 80 / sid 5 (AID: v62009.b80.s5)
Öja AXX:6 (1857-1862) Bild 1350 / sid 250 (AID: v233335.b1350.s250)

[Maud Svensson]

Se även här:
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=135512.msg1395359#msg1395359

[Magnus Lindskog]

"Liste de tous les Francois Catholiques resident á Stockholm [1806]"
(Franska katoliker i Stockholm år 1806) hittar man här:

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:139 Bild 2050 ff (AID: v817431.b2050, NAD: SE/RA/752)


"Förtekning på dhem som gå i Catholi- och Calvinische kyrckior 1669. 1670":

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:139 Bild 4380 ff (AID: v817431.b4380, NAD: SE/RA/752)