Tack för uppmärksamheten, ängsblommorna och kramen!
Det värmer att få se sitt namn i denna skara av trogna hjälpare, speciellt när jag på senare tid ibland funderat över om otacksamheten ökat; Jag tänker på situationer när jag lagt ner några timmar på en fråga, använt mina abonnemang, böcker, register m m för att lösa denna, och själv blir närmast euforisk över att nöten gick att knäcka. Så går dagarna och det kommer inte en enda kommentar från den frågande. Känslan hos mig är nog mest att jag blir lite snopen när det händer
Konstigt tycker jag; Hemma i Småland sa vi alltid tack ...
Så tack igen!
Vänligen,
Olle