Anförlust

[Beatrice Lindeh]

Hej!
Jag har nu kommit igång med min släktforskning och tycker att det är skitkul!! Jag har bara en liten fundering: Ibland när man tittar på släktträd och dyl så dyker ordet anförlust upp. Kan någon förklara för mig vad det innebär.
 
Tack

[Torbjörn Norman]

Två personer som får barn och är besläktade på något sätt har givetvis ett antal gemensamma anor. I en antavla kan det vara onödigt att ta upp plats med dessa dubletter. Därför utesluter man dubletterna med en hänvisning som kan benämnas anförlust.

[Anders Berg]

En anförlust inträffar alltså när en person förekommer mer än en gång i en antavla. Om t ex din farmors morfar är samma person som din morfars farfar så har du en anförlust och då utesluter man som regel en av dessa i antavlan och hänvisar till den andra.
 
Anförluster råkar rimligen alla släktforskare ut för. Eftersom folk förr oftast gifte sig och fick barn inom antingen en snäv geografisk sfär, eller inom en viss social klass, så uppkommer anförluster ofta när man kommer tillbaka ett antal generationer. Alltför många anförluster kan väl kallas för inavel.

[Elisabeth Thorsell]

Ett tydligt exempel på anförluster finns med i nya numret av ShF, där jag i en notis nämner att Alfonso XIII av Spanien i tionde generationen bara hade 111 olika förfäder i stället för de 1024 han borde ha haft. Hämtat ur Jean-Louis Beaucarnots Tr?sors et secrets de la g?n?alogie (1998).

[Bertil Sundin]

ALLA har anförluster, det är bara frågan om de hinner dyka upp medan det finns skriftliga källor på det. Om man hittar alla anor 10 generationer bakåt har man visserligen bara 1024 personer där; men då 20 gen. ger ca 1 miljon, 30 ger 1 miljard och 40 generationer bakåt ger 1 biljon, dvs fler än alla människor som någonsin funnits på jorden, inser man att det är ofrånkomligt. Med ett snitt på 25-30 år mellan generationerna är man ju trots detta bara på Vikingatiden, den tid dit vissa källor når, med mer eller mindre stora nypor salt. Tänk om kyrkobokföringen börjat 500 år tidigare, vilka fruktansvärda pärmar man skulle ha behövt för att arkivera all forskning.....
Ha det bra i sommar!

[Emanuel Norberg]

Är inte anförlust även personer som man helt enkelt inte känner till i forskningen, om ena föräldern eller rentav båda föräldrarna är okända?
 
På tal om att personer dyker upp flera gånger i släktforskning, hur ställer man sig till personer som befinner sig i två olika generationer? Är det adoption av en yngre släkting eller vad?

[Camilla Eriksson]

Förr eller senare råkar man ju ut för att ena eller båda föräldrarna till någon ana är okänd, av en eller annan orsak.  Begreppet anförlust används dock inte i dessa fall, utan då någon person dyker upp på mer än ett ställe i antavlan. När en person dyker upp i olika generationer i en antavla så kallas det för anförskjutning. Låt mig dra ett exempel:
mina kusiner har djupa rötter i Björkviks socken i södra Södermanland. Antalet faktiska anor minskas dock av talrika anförluster. Så dyker t.ex. Simon Jönsson i Hagelsätter, död ca 1678, upp ett antal gånger. Den gode Simon var troligen gift två gånger, och hade sex kända barn. Nu härstammar mina kusiner endast från hans döttrar Anna och Karin, men Simon lyckas ändå bli deras
ff mf ff ff fm (han dyker alltså upp i generation 10),  
fm fm mf mm mm f (generation 11),
mf fm mm mf mm f (generation 11),
mf mf ff ff mf mf (generation 12),
mf mf ff mm mm mf (generation 12),
mf mf fm ff mf (generation 10).
 
 
Mvh
Camilla Eriksson

[Bente Løvli]

Hei!
Jeg holder på  å sette opp min farmor sin mor´s anetavle, og har et spørsmål ang. anförlust.
Det viser seg at Jakob Jakobsson Hjerpe, f.6/4 1769, Ackkärr, Lungsund, Hammarsmedmester, og hans 1.hustru Stina Nilsdotter Heter, f.15/1 1770, Råglanda bruk, Nyed, har samme 1.tippoldefar, dvs. Sven Hjerpe, f.1630, Hammarsmedmester, d.1708, bg.17/5, Ackkärr, Lungsund.
Jakob Jakobsen Hjerpe sin hovedslektslinje, går ut i fra Sven Hjerpe, f.1630, sin sønn, Johan Svensson Hjerpe, f.ca.1670, Hammarsmedmester, d.1725, Lungsund.
Når det gjelder Stina Nilsdotter Heter, så var hennes farfar, Anders Eriksson Heter, f.1687, Hammarsmedmester, g.1733, med Helena Nilsdotter Hjerpe, f.22/8 1704, Ackkärr, Lungsund.
Far til Helena Nilsdotter Hjerpe, var Nils Svensson Hjerpe, f.ca.1675, Mestersvenn i Ackkärr, Lungsund, og han er bror til Johan Svensson Hjerpe, f.ca.1670.
Deres far Sven Hjerpe, f.1630, blir som nevnt, 1.tippoldefar til både Jakob Jakobsson Hjerpe og hans hustru Stina Nilsdotter Heter.
Er det da riktig at Sven Hjerpe, f.1630, blir en anförlust?
Og når man i en anetavle skal føre opp dette, skal man da  kun skrive anförlust, når det gjelder Stina Nilsdotter Heter sin 1.Tippoldefar, og ikke navnet Sven Hjerpe, og henvise til Jakob Jakobsen Hjerpe sin 1.tippolderfar, Sven Hjerpe?
Men siden han er anförlust, skal man da skrive anförlust i forbindelse med hans navn?
Mvh Bente

[Bo Eriksson]

Hej,  
 
Jag har en fundering om det finns någon som på vetenskapliga grunder har forskat i hur många anförluster som uppstår per generation. Vid t.ex.20 generationer finns det 1 048 576 namn på förfäder, men hur många individer är det?  
 
Antalet förfäder växer sedan snabbt för varje ny generation efter formeln, 2n-1.