Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-13

[Sam Blixt]

Hej Lennart!
 
I PLF's databas fann jag en död den 30 februari 1712. Det fanns fem födda denna dag samt två par som vigdes den 30 februari 1712. Således totalt åtta träffar på detta datum.
 
Den 30 februari 1712 var en fredag.
 
MVH
 
Sam

[Gunnar Jonsson]

Kila(S) födde 30/2-1712
 
Bryngel i Djupviken
Far: Kristoffer Olsson
Mor: Gunilla Nilsdotter

[Mia Thylander]

Hej,
i Öckerös kyrkobok finns ett tvillingpar födda den 26 februari 1753.
Eftersom detta datum inte finns undrar jag vad jag skall översätta det till.
 
MVH Mia Thylander

[Johan Rson Sjöberg (Sukulainen)]

26 februari? Fanns inte det datumet 1753?

[Mia Thylander]

Hej Johan,
just år 1753 ströks 11 dagar ur februari.
Detta har jag lärt mig av Sam Blixt som verkar ha koll på svenska almanackor.
 
MVH Mia
 
 
(Se bl.a inläggen ovan den 10 november..) /Anbytarvärden

[Eva Cumner]

Hej Mia!
 
Enligt Egon Bosveds utomordentliga kalenderprogram Nordiska Kalendrar (finns att ladda hem gratis på Rötter) kan man utläsa att den 26 februari istället faller på den 9 mars 1753 - om du förstår vad jag menar!
 
Mvh, Eva

[Bengt Rur]

Johan m.fl. 1753 är ju övergångsåret från den gamla till den nya stilen. Då ströks elva dagar i februari månad. Efter 17 febr. kom 1 mars.
 
De vanliga almanackorna för år 1753 är missvisande. I dessa noteras februari med alla tjugoåtta dagarna. Dumt!
 
Bengt

[Sam Blixt]

Hej Johan m fl!
 
I bilden nedan ser Ni kalenderblad för Mars månad 1753 från Nordiska kalendern.
 
Där ser man Nya stilen till vänster och Gamla stilen till höger.
 

 
MVH
 
Sam Blixt

[Egon Bosved]

Bengt Rur
Du skriver: De vanliga almanackorna för år 1753 är missvisande. I dessa noteras februari med alla tjugoåtta dagarna. Dumt!
 
Om du med de vanliga almanackorna avser de små almanackorna, häftade och skurna som gavs ut enl KWA:s privilegium och prisreglerats enl Kungl.Maj:t så stämmer inte ditt påstående.
 
Februarisidan 1753 visar i de svenska och finska almanackorna endast 17 dagar. Det överblivna utrymmet ägnades åt en beskrivning av flyttade/indragna helgdagar och datum för avrads erläggande. Sidan för mars visar på den högra kolumnen datum enligt den gamla stilen. Så kunde gemene man fortfarande finna sin rätta födelsedag mm. Reformen smetades ut. Almanackor för andra länder visade förstås inte denna anomali.
 
Om du med de vanliga almanackorna avser datakalendrar sådana de ges i våra vanligaste släktforskningsprogram eller som fristående program på nätet så stämmer ditt påstående, enligt min erfarenhet, inte heller. Några program må vara behäftade med många svagheter men alla klarar de kalenderreformen. Det går helt enkelt inte att få ihop en datakalender om man inte tar hänsyn till reformen.
   
Hade Sam Blixt, några dagar före detta inlägg, valt att visa sidan från Nordiska kalendrar för februari 1753 och ej för mars hade det illustrerat att alla kalendrar inte är helt dumma.  
mvh Egon Bosved

[Sam Blixt]

Hej!
 
Här kommer den bild som Egon efterlyser ovan.
Dvs kalender för Februari 1753.

 
MVH
 
Sam

[Egon Bosved]

Sam, jag avsåg ett exempel ur Nordiska kalendrar för februari i stället för mars.
 
mvh Egon

[Sam Blixt]

Egon!
 
Var det nedanstående bild Du avsåg?
 

 
MVH
 
Sam

[Egon Bosved]

Ja, tack, det var det!
 
mvh Egon

[Bengt Rur]

Egon! Vi har nämligen tittat på olika exemplar av den lilla häftade för år 1753. Det exemplar som jag för några år sedan hanterade hade ingått i tryckeriets tidiga granskningsleverans. Kanske rentav något av ett korrektur.
 
Gissar att feltrycket rättades och att 1753 års almanacka överlag trycktes som den skulle vara med sina sjutton dagar i februari.
 
Tack för att du hörde av dig!
 
Bengt

[Kristian Dreij]

Samma datum?
 
Hej.
 
Hittade inget bättre ställe att lägga denna frågan på så det fick bli här.
 
Jo, är 2 feriarum pascatos och dominica secunda post pasca samma dag - annandag påsk?
 
mvh Kristian Dreij

[Carl-Fredrik Hanzon]

Hej Kristian!
 
dominica secunda post pasca betyder i varje fall inte Annandag påsk, utan Andra söndagen efter påsk. Och jag tror faktiskt att även 2 feriarum pascatos betyder samma sak, eftersom Feria betyder söndag. Jag har dock ett litet uns av tveksamhet beträffande det sistnämnda, eftersom jag tycker att det borde finnas ett post där också.

[Kristian Dreij]

ok tack, där ser man - vad skulle annandag påsk heta då?
 
Kristian

[Kristian Dreij]

När det står 4 ferarium nativitis - är det då fyra söndagar efter den 25/12?
Det skulle då motsvara några veckor in i januari nästföljande år...
 
Vet du Carl om det finns någon bok eller häfte som förklara allt detta, märker att det nog skulle vara bra att ha - speciellt när man skriver av f,v,d.
 
Kristian

[Gabriel Wallgren]

Hej Kristian!
 
En bok jag kan rekommendera är: Almanacka för 500 år, K-G Segland, 1984. Antar att du kan köpa denna av förbundet.
 
Av sidan 66 (latinskt register) framgår att ordet F?ria kan ha fyra (4) olika betydelser.
 
I de aktuella exemplen du har tagit upp:
2 feriarum pascatos = Annandag påsk
4 ferarium nativitis = 4:e dag jul

[Kristian Dreij]

Hej gabriel.
 
jag får kolla upp den boken tror jag.  
Det var ju skönt att det betydde det som jag trodde att det gjorde...
 
tack

[Elisabeth Johansson]

Hej,
Jag har problem med en dödsnotis från 1725. Dagen ifråga är Festum Transfigur Christi som jag antagit är detsamma som Kristi Förklaringsdag. Vilket datum skulle detta motsvara år 1725? Var det redan då den 7e söndagen efter trefaldighet (dvs 19 juli).  
En annan liten fundering gäller Invocavit som enligt Anderös Läsebok för släktforskare är första söndagen i fastan/fastlagssöndagen. Detta tycker jag är två olika dagar! Invocavit tolkar jag som första söndagen i fastan (inte fastlagssöndagen). Stämmer detta?
Alla dessa latinska namn kan vara lite förvirrande och jag skulle uppskatta hjälp med dessa funderingar.
Hälsningar,
Elisabeth

[Sam Blixt]

Hej Elisabeth!
 
Festun Transfigur Christi borde vara den 3 augusti 6 augusti eller 7:e söndagen efter trefaldighet är den 11 juli 1725.
 
Invoc?vit är 1:a söndagen i Fastan.

[Sam Blixt]

Hej Elisabeth!
 
Jag hittade detta på Internet!
Adressen är följande:
http://www.newadvent.org/cathen/15019b.htm
 
 
Feast of the Transfiguration of Christ
Observed on August 6 to commemorate the manifestation of the Divine glory recorded by St. Matthew (Chapter 17).  
 
Origin. The Armenian bishop Gregory Arsharuni (about 690) ascribes the origin of this feast to St. Gregory the Illuminator (d. 337?), who, he says, substituted it for a pagan feast of Aphrodite called Vartavarh (roseflame), retaining the old appellation of the feast, because Christ opened His glory like a rose on Mount Thabor. It is not found however in the two ancient Armenian calendars printed by Conybeare (Armenian Ritual, 527 sq.). It probably originated, in the fourth or fifth century, in place of some pagan nature-feast, somewhere in the highlands of Asia.  
 
Propagation. The Armenians at present keep it for three days as one of the five great feasts of the year (seventh Sunday after Pentecost); it is preceded by a fast of six days. Also in the Syriac Church it is a feast of the first class. In the Greek Church it has a vigil and an octave. The Latin Church was slow in adopting this feast; it is not mentioned before 850 (Martyrology of Wandelbert, Gavanti, Thesaurus Liturg., II, August); it was adopted in the liturgy about the tenth century in many dioceses, and was celebrated mostly on 6 August; in Gaul and England, 27 July; at Meissen, 17 March; at Halberstadt, 3 September, etc. In 1456 Callixtus III extended the feast to the Universal Church in memory of the victory gained by Hunyady at Belgrade over the Turks, 6 August, 1456. Callixtus himself composed the Office. It is the titular feast of the Lateran Basilica at Rome; as such it was raised to a double second class for the Universal Church, 1 Nov., 1911.  
 
Customs. On this day the pope at Mass uses new wine or presses a bunch of ripe grapes into the chalice; raisins are also blessed at Rome. The Greeks and Russians bless grapes and other fruit.  
 
MVH
 
Sam

[Elisabeth Johansson]

Tack för hjälpen Sam.
/Elisabeth

[Mats Sjödén]

Hittar inget bättre ämne än detta.
Jag är nu mycket konfunderad. I åtskilliga vigselböcker från Värmland är det långa rader med vigda den 26/12. Vad är bakgrunden till detta.
Man hade väl ändå inte massvigslar på annandag jul. Tacksam om någon har en förklaring.
MVH
Mats

[Björn Engström]

26/12 är nog det vanligaste vigseldatumet. Vanligaste tiderna för vigslar är oktober, december-januari och midsommarid. Detta sammanfaller med årstidernas arbetstider. Under oktober är en brytningstid mellan höstbruket och skogsbruk. Tiden mellan jul och trettondan var det sällan något skogs- eller kolningsarbete utan folket fanns hemma på gårdarna. Det gällde ju att  brud och brudgum fanns  inte satt fast i arbete och även bröllopsgästerna skulle vara hemma och ha tid att fira bröllopet i ett antal dagar. Midsommartiden var också en brytningstid mellan vårbruk och slåtter.
Jultiden var särskilt lämplig tid att ordna bröllop eftersom det var olika former av gästabud ändå och då kunde man ju ordna bröllop samtidigt.
SÅ visst var det många vigslar den 26/12 och ibland även 25/12.
 
Hälsningar
Björn Engström

[Sam Blixt]

Jag undersökte vigselfrekvensen i PLFs databas, över 300 000 vigslar sedan 1620 fram till 1930.
 
Då fann jag att de flesta vigdes Annandag Jul.
 
Annandag Jul, 2,6 %
Nyårsafton, 1,5 %
Midsommarafton, 0,8 %
Midsommardagen, 0,8 %
Nyårsdagen, 0,6 %
 
Vigsel slumpmässig dag under året ger 0,27%
 
Juldagen hafe 0,2 %, dvs mindre än slumpmässig dag.
 
MVH
 
Sam

[Nina Ringbom]

hej
jag undrar om  Dnca 3 post Trinit är detsamma som 1693-07-02 ?
Och 20 post trinit? 1691 är det 1691-10-15 ?
/Nina

[Michaël Lehman (Philippos)]

Enligt kalendern i Holger inföll tredje söndagen efter trefaldighet år 1693 den 2. juli. Enligt samma kalender inföll tjugonde söndagen efter trefaldighet år 1691 den 25. oktober.

[Sam Blixt]

Hej Nina!
 
Här kan Du se de latinska namnens betydelse
 
MVH
 
Sam