I boken Med göter genom göternas rike, sockenbeskrivningar valda, utgivna och kommenterade av Harald Schiller från 1933 finns uppgifter om vädret runt Torsö (R) från 1774 till 1790. De uppgifterna kommer från tabellboken. Tabellverket tillkommer 1749 och ersätts 1756 av Tabellkommissionen som ersätts av SCB 1858. Kanske att det går att hämta uppgifter från SCB?
Stud. Herm. Carling skriver lite om varje år men jag har valt ut några exempel:
Utdrag av tabellboken över Thorsö församling, som visar vad märkvärdigt sig tilldragit i de 3 natura riken, hurudan årsväxten varit, samt huru mycket spannemålen allmännast kostat.
För år 1774.
Sjön Vänern började växa 1771, var högst 1772 vid pingsttiden, gjorde det året stor skada på åkrar och ängar, så att 1000 lass hö mindre bärgades till församlingen än vanliga år. Mossarna överforos med största båtar, Nolby bro stod mest under vatten, särdeles vid ändarna, så att ingen kunde färdas däröver. Vid samma tid härjade rötfebern mest, så att vid pass 150 personer njöto publike läkemedel, liksom rödsoten grasserade året därpå. År 1773 om sommaren hade sjön nästan samma höjd, var något lägre 1774, gjorde dock stor skada, föll om hösten, så att vid juletiden var lodrätta sjöns höjd fulla 2 alnar mindre, än då han var högst 1772; har dock ej ännu hunnit ned till vanliga läget.
Efter berättelse har han varit så hög för 30 år sedan; har säkert något periodiskt däri, utan att man vet säkert förhållandet därav.
År 1782.
Vänern har från februari till oktober månad stigit 3 ? aln perpendikulär höjd, varande ingen av de äldste, som minns honom på så kort tid så mycket vuxit. På Hofs och flera gärden dränktes säden, så man måste bärga vetet på ekstock. Den 1 januari 1783 var sjön utfallen, mest ? aln.
Årsväxten var ganska härlig både på säd och gräs. En ovanlig väta inföll vid bärgningen, så att på 5 veckor knappt någon hel dag var uppehållsväder. Av denna orsak blev höstsädet ganska illa förrättat. Få fingo utså vad de ämnat, och rågen syntes föga till innan vintern kom. Denna var i slutet av året jämn och vacker med lagom snö.
Rågpriset var om våren 6, om sommaren 7 rdr och däröver. Nöd och brist på uppehälle var stor och allmän; dock var ingen i församlingen, som behövde tillgripa onaturlig spis.
Bristen för kreatur var nästan större än för folket i förliden våras, och tycktes gräsmarken vara skadad av förra årets torka, så att betet blev föga födande.
År 1783.
Vänern fortfor att falla ut till mot pingsttiden, då han åter växte, och hann vid pass 14 dagar efter midsommar till 1 aln högre än förra året, samt fördränkte den utsådda växande säden på Hofs och flera gärden och var över 2 alnar hög på mossarna, så att där intet strå kunde bärgas. Mot hösten föll han åter ut, och var vid nyåret 2 alnar lägre än vid midsommartiden.
Årsväxten var ganska ringa på säd och gräs, men dock bättre här än på de flesta ställen. En infallande väta gjorde bärgningen svår och fördärvade säden. Ärtorna ruttnade på krakarna. Av denna årsgröda kan ingen i församlingen något försälja.
Utsikten är farlig för uppehälle för både folk och kreatur. Vintern var nog sträng mot årets slut, men utan snö. Höstsädet hade härligare anseende än på många år och syntes nästan för starkt och frodigt.
År 1784.
Vänern fortfor att falla ut i början av året, steg sedan en aln tills midsommartiden, växte till slutet av juli, gjorde ännu skada på Hofs gärde. På mossarna bärgades något. Årsväxten var härlig på hö och säd. Sommaren våt, särdeles bärgningstiden. Tidig frost jämte vätan fördärvade ärtor och bönor, som lovade ganska mycket.
Brist på föda om sommaren i anseende till föregående missväxt var drägeligare än på andra ställen. Många hulpos genom K. Majts nåd. Rågtunnan gick här icke över 4 rdr sp. Om hösten betaltes den på regale bränneriet med 2 ? rdr.
År 1785.
Sjön föll ännu vårmånaderna och en del av sommaren, att åkerjorden ej skadades av vatten hela året; men hösten tog han vårhöjden igen. Mossarna gåvo föga gräs, och var bärgningen på dem ganska svår.
Rågsädet var nog svagt, särdeles som snön föll och blev liggande, utan att marken blev genomfrusen; dock var han bättre här än på de andra flesta ställen. Vårsäden blev vacker, i synnerhet ärtor, men ej mycket givande. Senare delen av sommaren ganska våt, ännu mer höstmånaderna; nästan alla dagar regn till slutet av november, då det började frysa. Stark vinter och före vid årets slut. Ganska få varma dagar räknades hela sommaren.
Rågpriset höll sig mellan 2 rdr 32 ss. och 3 rdr 16 ss. För både folk och kreatur gavs tillräckelig föda i denna församling.
Den 4 februari klockan litet före 10 om aftonen kändes en jordstöt, som uppväckte de sovande med kännbar skakning i sängen med fortfarande dån och märkelig rörelse på isen, som bäst iakttogs av dem, som därpå färdades.
År 1789.
En ovanlig sträng och jämn vinter började med oktober 1788 och varade till den 5 april 1789, då milt väder och solsken gjorde ända på snön. Den 1 december började sjön lägga sig, utan att uppbrytas, utan råk (vråk, vindvak), låg här stark, så att man gick på isen till Mariestad den 6 maji.
Vid islossningen var sjön fallen så ovanligen, att man kunde gå från Lambar till Skinnäset, varigenom fisket mycket skadades i den viken. Från den tiden föll mycket regn nästan ständigt hela sommaren och hösten, och växte sjön ifrån den 8 maji till den 12 november 7 kvarter och 1 tum samt att till jul 2 alnar perpendikulär höjd, så att vattnet stod högt upp på Hofs gärde, och mossarna beforos med stora båtar. Till nyåret fortfor milt väder och nederbörd, något litet snö och så frostnätter. Sommaren var varm och behagelig, särdeles början med ovanligt mycken åska. Gräsväxten härlig, med något svår bärgning. Säden ymnig, men icke särdeles avgiftig. Rågen gällde i början av året nästan 4 rdr.
År 1790.
Sjön föll ovanligen ifrån början av året, så att han var den 17 oktober 23 tum lägre än den 1 april, och man gick torrskodd över mossarna. Nästan ingen vinter emellan 1789 och 1790. I februari kunde med fara några dar gås över sjön, aldrig åkas.
Vårsäden var väl sådd före slutet av mars, varefter blev vinter och snö i april, att hon låg 6 veckor i jorden, även ärtor, men blev dock skäligen vacker, även de senare rågen vacker till utseende, men mindre avgivande såsom ej väl matad. Gräsväxten härlig på torr mark, men svag på kalla och våta ängar.
Sommaren kall och våt med rätt så varma dagar. Bärgningen lätt och föga besvärad. Vinter och frost började med halva november. I december skäligt slädföre. Till jul gicks över sjön. Nyåret åktes med liten häst.
Rågpriset var i årets början 10 ? 11 plåtar. Om sommaren 13 ? 14 mot slutet 10. Kronans 9. En ovanlig myckenhet av små råttor viste sig, förmodligen ökade av blida vintern. De skadade papper och kläder i kyrkans sakristia och i en torpares fähus fångades 65 på en natt.
MVH
Berith
Ämne: Hur hitta väderlek från förr? (läst 5134 gånger)
Cookie policy