Väderlek och årsväxt

[Eva Rönn]

Väderleken och årsväxten 1867  
Årsberättelse från Films och Dannemora Tingslags distrikt för år 1867.  
1:o) Wäderlekens och årswäxtens förhållande i allmänhet.  
Wintern war serdeles jemn och ihållande med rikliga snöfall samt temligen sträng köld. Någon egentlig wår kan man knappast säga infann sig, ty April, Maj och större delen af Juni månader woro serdeles kalla och blåsiga, så att vegetationen hade svårt att komma sig före och först wid Midsommarstiden waknade naturen till fullt lif genom några warma och soliga dagar, då sommaren framträdde i sin fulla skrud såsom genom ett trollslag. Större delen af distriktet led mycket af sina öfverflödande sjöar, som wattendränkte betydliga sträckor af kringliggande odlad mark, och först wid Midsommar och derefter började wattnet falla undan, ja många ställen kunde för denna orsaks skull ej under hela sommaren bergas. Sommaren war kort och kall med riklig nederbörd. Hösten war relativt den wackraste årstiden; sednare delen af September och hela October utmärkte sig för sina klara och wackra dagar, som ytterst sällan afbrötos af nederbörd. Den 5 November inställde sig ett starkt yrwäder med rikligt snöfall på ofrusen mark, och fortforo sedan dylika yrwäder ett eller flera under hvarje wecka med en köld af 10 grader -15 grader C. till årets slut samt hopade öfverallt oerhörda snömassor, hvilka för längre tid gjorde alla skogskörslor omöjliga.  
Skörden blef till följe af den sent kommande och korta sommaren till qvantiteten ringa; hvetet gick på de flesta ställen alldeles ut; rågen mognade sent, blef af någorlunda god beskaffenhet men litet gifvande; likaså kornet. Hafran, som ej hann mogna fullständigt före frostnätternas ankomst, blef föga wigtig. Höskörden deremot från odlad mark blef ymning och god.  
 
Ur medicinhistorisk databas.  
Årsrapport av provincialläkaren.  
 
Jag lägger det här, eftersom det inte finns någon direkt rubrik och kan intressera också utanför Dannemora och Film.
Visst är det en vacker beskrivning.
Provincialläkares årsrapporter berättar också om väderlek och årsväxt.
Man hittar en del i Medicinalhistorisk databas, som är sökbar på nätet.