Hur gick ett """"fattigt"""" bröllop till?

[Elin Wahlgren]

Jag har lite funderingar kring bröllop på 1800talet. Ett par som jag träffat på, båda var fattiga och arbetade som dräng resp. piga. Hur gick det till? Dessa kan väl knappast ha haft råd att fira i tre dagar? Bröllopet ägde rum i brudens hemförsamling där båda arbetade, men efter vigseln flyttar de till en annan socken. Brölloppet ägde rum den 30 oktober, vilket borde varit i slutet av friveckan. Och då borde de väl ha flyttat direkt där efter. Men hur löste de detta. Hade de bröllopsfesten i sin nya socken eller hemma hos brudens föräldrar? Hur var seden? Om de skulle i säng efteråt borde de väl ha flyttat direkt efter bröllopet, eller har jag fel. Jag har läst Bondesons bok men jag blev inte så mycket klokare. Finns det någon som vill gissa, eller vet? Eller finns det någon annan bok där man kan läsa om detta?

[Elisabeth Thorsell]

Du kanske kan hitta Svensk bondekultur av Gösta Berg och Sigfrid Svensson (1969) på ditt bibliotek. Det är en mycket innehållsrik bok om allt möjligt i livet på landet förr i världen. inklusive Årets och livets högtider.

[Elin Wahlgren]

Tack! Jag ska söka efter den...

[Ingela Martenius]

Det var inte alls säkert att man som dräng och piga hade någon större bröllopsfest. Vigseln ägde ofta rum i prästgården, och så blev det kanske en lite festligare middag för närmaste släkten efteråt.
 
Bröllop hölls alltid i brudens hemförsamling. I det här fallet hade brudparet kanske ingen släkt i den socken de flyttade till, och då var det naturligt att de festligheter som förekom ägde rum hos brudens föräldrar, där de väl troligen också stannade för bröllopsnatten. Och så begav de sig till sitt nya hem nästa dag.
 
Fest i en vecka eller ens i tre dagar hade naturligtvis bara mer välsituerade råd med - även om det sparades ordentligt i många år innan, för att bröllopet skulle bli så fint och festligt som möjligt.
 
Man skall inte heller tro att sed och tradition betydde att det var regler huggna sten; man tog stor hänsym till den praktiska verkligheten. Jag vet t.ex. ett brudpar i Skåne runt 1850 som efter vigseln begav sig raka vägen till den nya gård de just arrenderat i en annan socken och där enbart hade en lite finare middag med brudens föräldrar och ett par av brudparets syskon; gästerna gav sig av närmast direkt efter middagens slut.
 
Ingela

[Björn Engström]

Bröllop hölls oftast i brudens hemförsamling men inte alltid. Det finns många olika exempel på undantag både bland fattigt och rikare folk. Oftast bekostades bröllopet av brudens föräldrar eller andra släktingar. Ogifta döttrar får ofta extra tilldelning i arv efter föräldrar för kommande bröllopskost. Det har också förekommit att husbondefolket bekostat delar bröllopet. Det är ganska vanligt att ett nytt hem ordnas före bröllopet och invigdes direkt efter bröllopet. Ibland var det ett nytt hem eller i en del av gården eller i en särskild lägenhet hos husbonden. Många bevarade skåp och järnhällar har de bådas signaturer och bröllopsåret. Variationen är stor och lite olika i olika delar av landet.
 
Björn

[Eivor Andersson]

Jag har ofta undrat över hur brudgummen kunde få fram hemgiften, som ofta bestod av ett visst antal lod  - silver.
Bland Västergötlands soldater t.ex. har jag många som betalt 20  lod. Där skrev också prästerna upp detta i vigselboken.
I Bohuslän är det sällan noterat.
Var det en regel eller lag efter förmåga?
 
Eivor

[Elin Wahlgren]

Jag skrev visst fel... De vigdes den 31 oktober. Det är 7 dagar efter den 24 oktober som var början på friveckan. Efter den 31 oktober var det väl olagligt att inte vara sysselsatt om jag har förstått det rätt? Då borde de ju nästan ha flyttat samma dag.
Jag har googlat på en utländsk sida står det att den 31 oktober 1835 är en lördag. Och då kanske de ändå hade ledigt på söndagen?  
Men detta borde ju också innebära att de inte vigdes vid högmässan.
Ingela: Vet du när det blev vanligt att man hade bröllopet i Prästgården? Var inte det senare under 1800 talet?

[Ingela Martenius]

Elin,
 
Det var olika för olika ställen när det slog igenom att gifta sig i prästgården - eller på vilket annat ställe som helst utom i kyrkan - men det förekom redan under sent 1700-tal. Just att bröllopet stod på en lördag kan vara en indikation på att det hölls i prästgården.
Kyrkan var inte populär som lokal - det luktade av de där begravda liken, det var kallt eftersom uppvärmning saknades, det var mörkt eftersom man bara i undantagsfall tände alla ljus.
 
Det var olagligt vid varje tidpunkt att inte ha laga försvar, dvs. inte vara anställd. Kontrakten för nästa år gjordes upp innan slankeveckan; uppsägningar (från båda håll) gjordes under tiden 26 jul - 24 aug och man sade ju inte upp sig om man inte hade ett nytt jobb som väntade. Kontrakten löpte alltid från 24 okt till 24 okt - men man hade på landet 7 dagar (i staden 5 dagar) för att inställa sig på sitt nya jobb. Så någon vecka utan kontrakt fanns inte.
Det betydelsefulla var alltså inte att man faktiskt arbetade, det betydelsefulla var att man hade ett kontrakt. I det här fallet hade man säkert kommit överens med nästa arbetsgivare om att få någon dag eller två extra ledigt i samband med bröllopet.
 
 
Eivor,
 
Morgongåvan var inget som utbetalades förrän maken dog. Morgongåvan var änkans rätt att få ut innan kvarlåtenskapen i övrigt delades enligt testamente / lag. Om morgongåvan var 20 lod silver och kvarlåtenskapen bara var motsvarande 19 lod så blev det helt enkelt inget att dela ut till någon annan.
 
 
Björn,
 
Jag har inte sett att bröllop hölls i något annat än brudens hemförsamling - även om det innebar att bruden flyttade bara dagar innan bröllopet så att hon kunde vigas i den församling hon ville vigas i (finns ett berömt exempel med ståndspersoner här på Anbytarforum). Med hemförsamling menar jag självklart inte den församling där brudens föräldrahem låg utan den församling där hon vid varje tidpunkt var skriven, hade sitt hem.
 
Ingela

[Eivor Andersson]

Hej Ingela,
 
Tack för svaret. Det var intressant.
Det förklarar varför en del änkor jag har, som gifte om sig och fick 300-600 lod silver i morgongåva.
Måste vara hennes hus m.m.
 
I min romantiska förestälning trodde jag att brudgummen  värderade bruden till så mycket silver han hade  
 
Hälsn. Eivor
 
(Meddelandet ändrat av emba 2010-10-07 16:03)

[Elin Wahlgren]

Tack Ingela!
Jag tror det börjar klarna lite...
 
/Elin

[Eva Gustafsson]

När mina morföräldrar gifte sig i en liten församling i Skaraborg i början av maj 1907, så - berättade mormor - plockade hon själv sin brudbukett samma dag: det var vitsippor. Jag tror att vigseln ägde rum i prästgården. Det var ovanligt kallt den våren, och det kom snö på bröllopsdagen. Efter vigseln ordnade mormor en middag i deras första lilla hem: Horngädda bjöds det på.  
Hälsningar
Eva Gustafsson

[Monica Svedberg]

Sist i en vigselnotis för Algutsboda (1736-09-12) står det: Fattiga gratis.

[Björn Engström]

Ingela  
Det är inte helt ovanligt att bröllop hålls i mannens hemförsamling eller i en tredje församling. Ibland skulle det bli hemförsamling för dem båda men inte säkert. Om man läser bilagorna till vigselböckerna så hittar man ibland olika intyg om ingådda äktenskap eller intyg om lysning som har skickats till brudens hemförsamling. I senare halvan av 1800-talet infördes vigseln även i hustruns hemförsamling oavsett var vigseln skedde och kan därför vara införda i flera församlingars vigselböcker.  
Ibland sker vigseln i deras närmaste kyrka eller prästgård, särskilt när det var lång till den rätta kyrkan. Ibland var det ovanligt att kyrkliga förrättningar (nattvard, vigsel, dop och begravning och ibland särskild förd i kyrkböckerna för främmande församlingsmedlemmar t.ex. Bjursås) gjordes i deras rätta kyrkan.
Ibland finns också anteckningar i kungörelseböckerna om vigsel i främmande församling. Inkomster i fattigräkenskaperna eller kyrkoräkenskaperna anges även i hustruns hemförsamling även om vigseln skedde i någon annan församling.
Jag har själv sett tiotals fall med vigslar i annan församling än brudens hemförsamling.
 
Man bör undvika att påstå att någonting ALLTID sker. Vårt land är stort och det finns många olika seder och bruk. Ibland händer faktiskt det som är omöjligt eller helt olagligt. I Dalarna brukar vi säga att det finns regler för Sverige och andra regler för Dalarna.
Jag har läst väldigt mycket olika kyrkbokshandlingar och annat material som visar hur olika saker kan ske. Det är totalt 100.000-tals sidor av handlingar som jag plöjt igenom i form av originalhandlingar eller mikrofilmat. Mestadels av handlingar rör Dalarna och flera angränsande landskap.