Fader okänd bland sina anor - vanligt eller ovanligt?

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Det är ju ganska så förargligt när fadern är okänd och man inte kan gå vidare där.
 
Det skulle vara roligt och veta om jag haft tur, som inte stött på någon Fader okänd i min forskning och då menar jag på 1900-tal, 1800-tal och 1700-tal. Om det förekom på 1600-talet eller tidigare det är möjligt.
 
På min mans sida har jag en Fader okänd däremot.
 
Är det mer regel än undantag att få denna lucka i sin forskning eller har jag haft tur? Är det någon som har utfört forskning åt flera, som har någon hum om hur vanligt eller ovanligt det är.
 
Ann-Mari

[Markus Gunshaga]

Hej Ann-Mari!
 
I min egen forskning (ner till 1600-talet) har jag bara stött på 4 utomäktenskapliga anor:
 
1939 (fadern känd).
1889 (fadern känd, men ej angiven i fb, namnet är ej känt, finns ett fotografi på honom).
1816 (fadern angiven, en erkänt, men barnet får hans patronymikon).
1733 (fadern erkänt).
 
Jag har haft tur att fadern har varit känd i åtminstone 3 av fallen, men värre var det när jag forskade åt en vän. Där var barnet jag letade efter fött utom äktenskapet, och hennes mor i sin tur var också det, och hennes mor i sin tur också, i 4 generationer. Man kan undra hur många % av anorna på den släktgrenen som försvann genom att fadern var oangiven vid samtliga 3 födslar.
 
Jag har forskat åt några andra också, och det brukar oftast dyka upp en 2-3 oäkta barn bland anorna, fadern som oftast oangiven.
 
/Markus.

[Anders Berg]

För mig ser statistiken ut så här:
 
I Skåne:
1865 (fadern ej i fb, men känd och erkände barnet)
1801 (fadern okänd)
1797 (fadern okänd, men en familjetradition finns)
 
I Ångermanland:
1843 (fadern okänd)
1817 (fadern okänd)

[Marianne Kindgren]

Något som är minst lika besvärligt är när det i födelseboken står Lars Perssons son i Kråketorp, moderns namn alltså inte angivet, det finns ingen husförhörslängd eller annat till vägledning förrän mer än 50 år senare och i mantalslängden står det bara Lars Persson.
Vid ett tillfälle hade jag tur och hittade vigseln som ägt rum ett knappt halvår innan barnet föddes.
Okända fäder har jag ett par stycken bland anorna, men tyvärr inte haft sådan tur att det finns något erkännande eller ens en misstänkt far. Och inte en rad i domboken.
 
/Marianne K

[Camilla Eriksson]

Jag har okända fäder på två grenar. Min morfars mormor föddes utom äktenskapet 1851, liksom hennes mor och mormor. Mormoderns mor var dock gift vid nedkomsten, men inte med barnafadern. Av häradsrättens protokoll framgår att hennes 82-årige make uppenbarligen var impotent. Han var övertygad om att grannen, den ogifte 25-årige båtsmannen, var den skyldige. Denne nekade, men erkänner dottern som sin när makarna gifter sig fem år senare.
På min mormors sida är hennes farmors far och farmors morfar födda utom äktenskapet. I båda fallen är fäderna okända.
 
 
Riktigt knölig är dock efterforskningen på min fasters sida: hennes mamma, farfar och mormor var födda utom äktenskapet med fader okänd. På det raka mödernet tar det sju generationer att hitta en barnafader! Behöver jag påpeka att hennes antavla är tämligen gles?

[Ann-Mari Bäckman]

Det skulle vara kul om några fler ville berätta om sina släktträd. Är det glest på vissa ställen eller ser det ut som mitt? Har jag fel om jag tror att det inte är så vanligt med släktträd, som är fullt. På ett ställe på mitt träd fattas det dock en gren och det är en Båtsmans anor, som jag inte hittar, men det är ju inte kört, som det blir när inte fäderna erkänner sina barn eller när modern är okänd.

[Anna-Carin Betzén]

Jag har dessa bland mina anor:  
 
1920 Bohuslän/Västergötland (fadern känd för min släkt och tog även kontakt med modern senare; jag vet inte vad det står i FB)
 
1903 Uppland (fader okänd, familjetradition saknas)
 
1901 Bohuslän/Norge (fader känd för min släkt men står inte i FB; betalade underhåll och höll kontakten)
 
1791 Bohuslän (uä men inte okänd eftersom fadern var angiven i FB - han var åbo på gården där hon var piga)
 
Eftersom jag har en okänd ana så nära som i fjärde generationen bakåt, är det alltså 1/16 av mina anor som inte lär gå att hitta. Jag är mycket tacksam att det fanns klara uppgifter i övriga fallen, annars hade jag saknat hela 1/4 av släktträdet...

[Kenneth Larsson]

Jag har gjort släktutredningar åt andra i över 20 år, och det är sällsynt att man gör en antavla utan någon oäkta födsel.
Själv har jag tur - min morfar står inte angiven i födelseboken men min mor hade lite kontakt med honom. Så min antavla är välfylld tillbaka till mitten av 1700-talet...

[Ann-Mari Bäckman]

Det är ju klart att ju tidigare man får en lucka bland anorna, ju glesare blir det ju då i grenverket. Ja, jag misstänker att det är nog vanligare att man har någon Okänd fader, än är helt utan.

[Ethel Fiedler Gotare]

Hej!
Är det någon som vet hur man får tag i hemlig Skrift? Angivet som anm i födelseboke för Folkärna, Kopparbers län, när Anna Stina Östmark föds utanför äktenskapet 1848 3/1 av modern Hedda Lovisa Östmark. Tacksam för svar. Ethel

[Elisabeth Thorsell]

Hemlig skrift är inte något dokument, utan det är närmast förmaningar som mödrar utsattes för efter ha fött barn utan äktenskap. Hemlig innebär att det hela försiggick i  t.ex. sakristian och den som skriftade var prästen. I äldre tider var det offentligt och tilldrog sig i kyrkan i församlingens åsyn. När förmanandet var färdigt fick den brottsliga syndernas förlåtelse (kunde kallas avlösning, absolvering) och kunde åter få ta Nattvarden, som alla andra.

[Vincent Eldefors]

Tror också att det är mycket ovanligt att det inte dyker upp några och det blir ju allt ovanligare för varje år som går. Jag har själv fem utomäktenskapliga barn i antavlan där fadern endast är känd i ett fall (har dock ännu inte kontrollerat domboken i ett av fallen). En av dessa är tyvärr så tidigt / sent som min farfars mor så där försvinner 1/16 av förfäderna men det gör inte så mycket för de är tillräckligt många ändå  Hade varit kul med någon ny del av landet dock vilket det med all sannolikhet hade blivit. Hon var född i Uddevalla men bodde några år i Jönköping där hon fick barn innan hon flyttade tillbaka till hemstaden.
 
Har man i princip bara självägande bönder i antavlan så tror jag dock man kan åstadkomma en antavla helt utan (synbarligen) oäkta barn.
 
(Meddelandet ändrat av vineld 2010-01-05 22:16)

[Gunnar Håkansson]

För min del är det bara farmors far som är okänd. Det finns en släkttradition att det skulle varit patron på gården där farmors mor tjänade som piga, men med tanke på vad andra släkttraditioner visat sig vara värda vid kontroll mot skrifterna är detta tvivelaktigt. Dessutom visade sig denne patron vara något svårutforskad.
Några andra har fötts utom äktenskap men med angivna fäder. Fast mormor hade några syskon utan angivna fäder. Nästan alla dog i späda eller unga år.

[Anna Rohman]

Jag har forskat på mig och min sambo. I mina anor har jag 4 st okända fäder som jag inte försökt leta rätt på (som någon skrev, de är tillräckligt många ändå!).
 
1886 - Råneå/Norrbotten (det är dock bara ett syskon till mina anfäder)
1860 - Muskö/Stockholm (också ett syskon)
1844 - Norra Vånga/Skaraborg (ett syskon till)
1811 - Dalarö/Stockholm (min mf,ff,mff)
 
Min sambo har än så länge bara en (har inte forskat allt för länge på hans sida)
 
1902 - Tossene/Göteborg & Bohus (sambons ff ff)
 
Min morfar (född 1920-talet) berättade att hans adoptivfar hade 5 syskon, alla med olika fäder...men de kanske var kända, vad vet jag!

[Jan Jutefors]

Det är klart att det finns utomäktenskapliga barn i alla släkter. Varför skulle det inte göra det?  
Folk var väl varken bättre eller sämre förr, än vad de är nu för tiden?

[Ann-Mari Bäckman]

Anna!
 
Observera att jag skrivit Anor i rubriken! Ska man utvidga och ta med systrar hit och kusiner dit, ja då blir situationen också annorlunda för min del.
 
Mvh
 
Ann-Mari

[Vincent Eldefors]

Att som Jan rent kategoriskt säga att det finns utomäktenskapliga barn i ALLA släkter är givetvis helt felaktigt. Visa gärna dina belägg för detta påstående. Du kan utan problem konstruera släktlinjer utan en enda utomäktenskaplig ana. Vi måste givetvis utgå från att födelsebokens uppgifter är korrekta såvida det inte finns några starka indicier som tyder på motsatsen. Självfallet förekommer det fall där fadern inte är den angivna men de är i minoritet och oavsett om fadern är korrekt eller inte så är det ju trots allt de angivna som blir föräldrar till barnet.

[Lena Persson]

Jag har forskat sedan 1978 i min egen släkt och inte hittat några uä födda i rakt uppstigande led, däremot har några förfäders syskon fått uä barn. I en annan släkt jag hjälpte till med var det minst 10 uä anor. Kanske var det lätt att det gick i arv, d.v.s. var man uä född hade man redan dåligt rykte och svårt att bli gift?
 
PS. Mitt släktträd är inte fullt, det fattas kyrkböcker på ett par ställen och den förfader som kom från Pommern vet jag inte hur jag spårar.
 
(Meddelandet ändrat av Lena Persson 2010-01-09 19:37)

[Vincent Eldefors]

Att få ett fullt släktträd är ju praktiskt omöjligt men rent teoretiskt kan man ju alltid sätta ett tomrum och sedan de första cellerna längst upp  Utöver det så går det ju givetvis aldrig att ta sig lika långt på samtliga grenar på grund av olika orsaker.
 
(Meddelandet ändrat av vineld 2010-01-09 20:43)

[Leif R. Blom]

Jag har bra många utomäktenskapliga barn bland anorna men det betyder inte att fadern var okänd, utan att barnen föddes innan äktenskapet var ingått.  
Stockholmsäktenskap är ett välkänt begrepp.En tidig typ av samboförhållande.
Mvh Leif R.

[Vincent Eldefors]

Förresten, Lena, är det i sen tid som det saknas kyrkböcker? I så fall går det att rekonstruera dessa till viss del med hjälp av bou, mtl, domb och andra källor (ofta finns det forskare som åtminstone påbörjat detta arbete) men då ska man väl förutom gott om tid också ha ett hyfsat antal förfäder i socknen för att det ska vara värt besväret.

[Agneta Schick]

Förutom min egen far (f 1915) som inte visste vem hans far var, är min mf ff (f 1794) också född utan att faderns namn angavs. Det sista har jag svårt att förstå - Barnefadern angafs wara Död. I Karlskrona amiralitetsförsamling var utomäktenskaps barn inte ovanligt och efter en hastig titt i fb såg jag att alla mödrar hade angivit faderns namn. Varför har denna modern inte angivit namnet? Kanske skam pga våldtäkt? Kan det vara lögn, om ja, varför?  
 
Agneta

[Ingela Martenius]

Agneta,
 
Man hade tydligen en duktig präst i Karlskrona amiraltetsförsamling som inte gav sig förrän han fått fram vem som var fadern. Det räckte dock inte med att modern bara uppgav vem hon ansåg vara fadern. Prästen kunde inte skriva dit faderns namn om denne inte erkände - då skrev prästen möjligen fadern angivs / uppgivs vara X om han ansåg att moderns uppgift trots nekande var att lita på (eller kanske snarare, prästen fick intrycket att det nog var så när han förhörde mannen) - men en död man kunde varken erkänna eller förneka.
 
1794 var det ett brott att ligga med någon utan att vara gift med denne, och att skriva in en död man som barnafader vore detsamma som att anklaga och döma någon för ett brott som t.ex. stöld utan att låte personen komma till tals. Att ens skriva in någon som möjlig barnafader vore att tala illa om den döde - försåvida inte modern hade massor med bevis, t.ex. vittnen eller ett brev eller liknande.
 
Uppgiften om att barnafadern är död kan naturligtvis vara en lögn - t.ex. om modern fått bra betalt för att hålla tyst (mannen kanske var gift) - men den här prästen verkade ju ha bra reda på sig och inte ge sig. Och inte var det ju så konstigt att folk dog förr, särskilt inte i en amiralitetsförsamling - även i fredstid var flottan en farlig arbetsplats. Varför inte kolla i dödboken bakåt upp mot åtta månader från födelsen, kanske finns det en ogift ung man där som t.ex. omkommit i en olycka under den aktuella tiden. Skulle det nu finnas en så'n man och någon av hans släktingar är dopvittnen, ja då är det ju inte så svårt att dra slutsatser (även om man naturligtvis inte kan skriva in honom som fader).
 
Ingela

[Agneta Schick]

Tack Ingela för dina synpunkter. Intressant!  
Jag sökte db med tanke på att sonen fått sitt namn efter den (älskade) döda
fadern, men hittade bara en 58 årig som jag antar inte är fadern. Jag skall
ta ditt förslag och korrelera dopvittne med db.  
 
Agneta

[Gunnar Håkansson]

Hej, Agneta!
Det kan mycket väl vara så, att barnafadern bar efternamnet Död. Hur makabert vi än kan tycka det låter, har detta ord faktiskt förekommit som efternamn.

[Stefan Simander]

Agneta, det kan förstås också ha varit en gift man som var fadern, och som sedan dött och därmed så gick man inte vidare med fallet.
 
Det kan också ha varit en kyrkans man. Jag stött på flera fall där prästen bidragit till att dölja omständigheter till och med in i 1900-talet.  
 
Lustigt nog har jag genom ett ströfynd under Arkiv Digitals gratiserbjudande funnit en dokumenterad lösning på fadern till min ana Katarina Jansdotter Schick genom att jag råkade kika i Uppsala Domkyrkoförsamling G:1 Kyrkoplikt År 1751.
 
Där fann jag modern: Den 8 Martii Stod QwinsPärsson OLSDOTTER DUVA sin kyrckoplicht för begångit Lägersmåhl, utan någon Lägersman, tient hos Notarien SCHICK.
 
Efter att tidigare ha funnit att Katarinas mor hette Elisabet Olsdotter och var från Hanebo, så ledde ett spår till en soldat Olof Dufva som fick den enda rimliga dottern Elisabet, visserligen med fel på något år!  
 
Dessutom hade jag tidigare lyckats finna hennes namn i en mycket svag marginalanteckning vid Ekeby kvarns pappersbruk i Gamla Uppsala (i nuvarande Storvreta), som ägdes av Notarien Johan Johansson Schick. Denne dog ogift några år senare, utan något angivet barn i bouppteckningen.
 
--------------------
 
98. mf ff mf
JOHAN JOHANSS0N-SCHICK. Född söndag 12/12 1709 i Prästgården, Norrby, U [C:]. Död af gicktfeber, 45 år gammal fredag 31/1 1755 i Uppsala Domkyrko, C. Begravd i en murgraf nedre wid orgellectaren torsdag 13/2 1755 Uppsala Domkyrko, C. Pappersmakare i Ekeby kvarn i Gamla Uppsala (i Storvreta). Directeur. Notarius vid Upsala Auctionskammare. Dess grundare?. På stor balance vid sin död.
Directeur, begr. 13/2 i en murgraf nedre wid orgellectaren, 45 år, död af gicktfeber. Grafwen 17:23, alla klockorna 24:-. Bästa Bårklädet 12:-. Summan för begravningskostnaderna: 62:23. Bouppteckning 1757 i Uppsala, C [Uppsala Rådhusrätt FIIa:18 nr 198]. (Barn 49, Far 196, Mor 197)
U ä barn tillsammans onsdag 11/10 1749 i Uppsala Domkyrko, C med ELISABET OLOFSDOTTER. Se 99.
Barn
KATARINA JOHANSDOTTER-SCHICK. Se 49.
 
99. mf ff mm
ELISABET OLOFSDOTTER. Född 1728 i Hanebo, X [AI:]. Död 64 år gammal torsdag 26/4 1792 i Kv Draken, Uppsala Domkyrko, C. Piga. Har en oäkta dotter. (Barn 49, Far 198, Mor 199)
Källa: Min hemsida Simanderska palatset www.freewebs.com/simander där det finns mer uppgifter om deras anor och ättlingar.
 
------------
 
Här fick jag beviset för att hon faktiskt fått ett barn i Uppsala, att hon tjänte hos Notarien Schick, vilket uttryckligen nämns i detta dokument och därför gör det sannolikt att faderskapet var känt, och det bekräftade också av denna korta mening att hon bar namnet Duva, vilket kopplar henne till min misstänkta fader soldat Olof Dufva i Hanebo!!! Tredubbel jackpot!!! På bara en nyfiken titt i en källa jag såg av en slump, för att bara testa någon längd att kolla lite i! Tala om serendipitet!  
 
Att faderskapet inte skrivs ut tydligt kan dessutom ha att göra med att Johan Schick var prästson och att hans broder Anders Schick tjänstgjorde som domkyrkosyssloman!
---
 
Den enda oäkta Catharina med en moder Lisa Olsdotter jag funnit i Uppsala domkyrkoförsamling är född 10 november 1749, men där står Fadren säjes wara en Bagare gesäll Petter. Modren Lisa Olsdotter. Mag. Hernodius förrätta dopet.  
 
Antingen så är det helt fel födelsenotis eller så är det angivna faderskapet medvetet felaktigt för att dölja det riktiga förhållandet!?
 
Nu har jag inte kollat hur lång tid som förflutit i de andra fallen av kyrkoplikt, men är det rimligt att en moder som fött 1 år och 5 månader tidigare kyrkopliktar? Borde inte barnet vara fött senare i sådant fall?
 
------------------------------------
 
Det är inte alltid man löser fall med okända föräldrar. Min mormors farfar föddes helt anonymt på Barnhus i Stockholm 12 januari 1821 vid namn Johan Ulrik, så småningom tog hans sig efternamnet Bergström, som sedermera blev Wahlström. Där fattas en 1/16 av mina anor!
 
(Meddelandet ändrat av simson 2010-01-12 14:15)

[Kjell Nilsson]

Hej!
 
Råkade komma in på denna brevväxling om utomäktenskapliga barn och kan bidra med två vilket jag tycker är lite under tre decennier. Däremot ser man ofta hur det äkta paret har tjuvstartat så att det första barnet föds strax efter giftermålet.
 
Mormors mor var oäkta och modern fick ytterligare ett barn men med annan far och hon förblev ogift. Fadern till mormors mor är dock känd så hans anor har jag, däremot försvann han från orten till Stockholm och betecknas som okänd i kyrkboken i hemsocknen för han tog aldrig ut flyttningsbetyg utan bara ett tillstånd att arbeta på annan ort. Men hur skall man hitta en person med ett vanligt sonnamn i Stockholm?
 
I mitt andra fall är inte heller fadern okänd men samma sak där, hur skall man hitta en Erik Persson i Mariefred när man inte har någon annan uppgift om honom? I och med detta har det tagit stopp på farfars farmors sida och det är irriterande. I övrigt tycker jag det har gått bra att hitta anorna åtminstone till tidigt 1700-tal och ibland ner i 1600-talet trots att jag varken har adel eller präster i släkten.  
 
Mvh
Kjell Nilsson

[Markus Gunshaga]

Hej!
 
Genom forskning på vänner och bekantas anor har jag stött på en uppsjö av fader okänd, eller i vissa fall t.o.m. okända föräldrar, vid ett tillfälle var det t.o.m. ett oäkta barn som var dotter till en oäkta född kvinna, som i sin tur också var född utom äktenskapet, så där föll många, många anor bort.
 
Själv har jag haft tur, den enda barnfader bland mina anor som ännu inte identifierats är farmors mormors far 1889 (men på honom finns det märkligt nog ett bevarat fotografi) så där försvinner 1/32-del av anorna - i övrigt ser det ut såhär:
 
1794 - fadern nämns i födelseboken, och bekräftas genom patronymikon och geografiskt (samt att mannens morbror och moster är faddrar åt det oäkta barnet).
1766 - fadern nämns ej i födelseboken, men erkänner i domboken.
1758 - fadern nämns i födelseboken, och bekräftas som trolovningsbarn, men trolovningen bryts.
1747 - fadern nämns i födelseboken och bekräftas genom patronymikon.
1733 - fadern nämns i födelseboken, och erkänner.
 
Det bör väl framför allt vara vanligare att faderns namn nämns (eller som i Stefans fall ovan, antyds ) i födelseboken under 1700-talet.
 
Mvh/Markus

[Johan Lindberg]

Jag har släktforskat under ett par år och har hittills bara en okänd fader. Några okända mödrar finns inte än så länge. Den okända fadern är min morfars farfar. Min morfars farmor dog, bara arton år gammal, två dagar efter min morfars fars födelse (1881) och han fick därefter hennes efternamn och växte upp som statdräng med sina morföräldrar. Han fick en son förutom min morfar, men även han förlorade sin hustru (hon gick bort en vecka efter att min morfar föddes). Han lämnade då bort båda barnen, gifte aldrig om sig och utbildade sig till hästspårvagnsförare i Stockholm. Han dog 1932.
 
(Meddelandet ändrat av C_j_Lindberg 2011-06-27 12:14)

[Sara Dyrinder]

Bland mina anor har jag följande utomäktenskapligt födda:
 
1891 - Södra Mellby (L)
Barnets namn: Per Hansson. Okänd fader. Modern var piga hos Hans Andersson...
 
1869 - Öja/Ystad S:t Petri (M)
Barnets namn: Matilda Kristina Jönsson. Okänd fader. Finns två tänkbara kandidater till faderskapet, men det är långt ifrån säkert att det är nån av dem.
 
1802 - Ronneby (K)
Barnets namn: Botilla Höglund (mormor till ovanstående). Fadern är volontären Carl G. Höglund, stadd på långresa. Han har hävdat piga Kerstin Olsdotters under äktenskaps löfte. De gifte sig dock på varsitt håll.
 
1765 - Ärla (D)
Barnets namn: Anna Jansdotter. Okänd fader. Inga fler uppgifter om modern än ev. födelsår och namn.
 
Bland mina anor i Kullabygden, Östra Göinge och Ingermanland har jag inte hittat ett enda utomäktenskapligt barn.
 
Mvh Sara

[Martin Brandt]

För mig ser det ut såhär bland anorna:
 
1915 - Ellen Maria Kallman född i Stockholm. Fader okänd och moder okänd i fölseböckerna! Genom bevarade brev från modern till fosterfamiljen och berättelser från folk på orten föräldrarna bodde i så vet jag nu föräldrana. Modern kunde bekräftas via dokument hos Allmäna barnhuset i Stockholm.  
1893 - Maria Nilsson i Ivetofta (L). Fader okänd.  
1878 - Paulina Nyman i Höganäs (M). Fader okänd.  
1850 - Johan Svensson Lax i Kulltorp (F). Johans mor och morfar ställde fadern inför rätta för att kräva underhåll, löst genom domboksmål från 1850.  
1836 - Anders Johan Bengtsson i Kållerstad (F). Fadern noterad i husförhör när Anders Johan flyttar hemmifrån Bengt i Andersabo angifwend  
1831 - Sofia Ulrik Vilhelmina Hedberg född i Högseröd (M). Fader okänd, ingen aning om vem det kan vara.  
1805 - Elna Olsdotter i Kropp (M). Fader okänd.  
1750 - Johannes Johansson i Tofteryd (F). Fadern var adelsmannen överstelöjtnant Johan Edvard von Vicken (domboksmål)  
 
Så hela 8 stycken bland de direkta anorna. Varav hälften har gått att lösa/hitta....hittils.
 
mvh
Martin
 
(Meddelandet ändrat av martinb 2011-06-27 22:09)

[Torbjörn Jerlerup]

Jag har släktforskat åt en vän. Då hittade jag fyra generationer i rad där kvinnorna fött utomäktenskapliga barn... Det var tre led i rad av barn som var utomäktenskapligt födda som födde barn som födde barn... Det ska sägas att det kanske kan förklara en del av problemen den familjen haft även efteråt. (Generation fem gifte sig med ett ordentligt svin till man, tex)...
 
/Torbjörn

[Sylvia Leijon]

Min släkt tycks bestå av idel rekorderligt folk!
 
Jag har spårat upp samtliga anor 6 generationer bakåt, och i generation 7 fattas hittills bara 5 par (av 128 personer).I flera linjer har jag kommit ända till 10 generationer och i några linjer ännu längre, och i inget fall finns någon okänd fader!
Dock har jag hittat några systrar till mina anor som har fått oäkta barn utan angiven fader.
 
Sylvia

[Stefan Simander]

Torbjörn, det finns historiker och sociologer som har tittat på familjemönster i olika undersökningar.  
Mest känd var kanske Skå-Gustav Jonsson.
 
Jag har sett samma mönster många gånger i släktforskandet.

[Ingemo Nilsson]

Bland min sambos anor finns ERIK PETTER FAHLÉN född 18850702 i Öfverlännäs, Västernorrland. Han är införd i födelseboken som o.ä. Modern heter Anna Märta Pehrsdotter född 18621105 i Sidensjö, Västernorrland. Det finns några olika män, som heter Fahlén i närheten både ogifta och gifta. Modern gifte sig 1886 med en Tjernberg och fick 8 barn med honom. Alla dessa barn heter Tjernberg i efternamn men Erik Petter heter Fahlén. Ingenstans kan jag hitta att någon Fahlén erkänt faderskapet men det borde väl vara så för att han skulle få använda efternamnet Fahlén.
Tacksam för hjälp och tips.

[Elisabeth Thorsell]

Ingemo, om du använder Anbytarforums sökmotor, t.ex. länken i övre högra hörnet, och söker på oäkta barn eller fader okänd så hittar du mycket att läsa om detta problem, som är vanligt.

[Kenneth Eriksson]

På min pappas sida har jag tre anor födda med okända fäder, min farmor var den senast födda. Dock gifte sig i alla fall farmors mor med den man som släkttraditionen kommit att kalla för farmors far.  
Det är bara en koll av bouppteckning och andra handlingar som jag ska göra innan jag tar detta för bekräftat.
 
Värre är det med en del andra fall av fader okänd i släkten. Å andra sidan har jag inte försökt gå till botten med dessa okända faderskap, så det finns ju ingen anledning att ge upp.

[Stefan Simander]

I samband med påminnelsen om flytten av och existensen av denna tråd, så lämpar det sig väl med förslag om att göra dnatest på de 4 stora dnatestbolagen och ett lästips. 
https://www.rotterbokhandeln.se/product.html/fader-okand