ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Morgongåva  (läst 7777 gånger)

2003-06-11, 18:44
läst 7777 gånger

Malena Toivo

  • Gäst
Jag har på flera ställen sett att det står att brudfolket fick morgongåva enligt lag. Vad menas med detta? Hur mycket var det?
 
Undrar
Malena

2003-06-11, 21:32
Svar #1

Utloggad Lena Thelin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5118
  • Senast inloggad: 2020-09-16, 22:02
    • Visa profil
    • www.arleco.nu/minslakt/sv
Hej Malena,
 
Enlgt NE
 
morgongåva, brudgummens gåva till bruden på morgonen efter bröllopet. Gåvan utlovades enligt landskapslagarna redan på fästningsstämman, när äktenskapsavtalet slöts mellan kvinnans målsman, giftomannen, och fästmannen. Den kunde bestå av såväl fast som lös egendom och var hustruns enskilda egendom, men den förvaltades av mannen och utbetalades först vid hans död som en form av änkeförsörjning. Enligt stadslagarna utgick den endast om hustrun barnlös överlevde mannen. I Magnus Erikssons stadslag och i Magnus Erikssons och Kristofers landslagar infördes maximibelopp för morgongåva av hänsyn till mannens arvingar. Under 1600-talet uppfattades inte längre adelsmännens morgongåvor som gåvor med full äganderätt för hustrun utan endast som gåvor med nyttjanderätt för den efterlevande hustrun för tiden från mannens död till hustruns död. Jordegendom återgick därefter till mannens släkt medan övrig egendom fördelades enligt då gällande arvsregler. Morgongåveinstitutet fanns kvar i 1734 års lag med bibehållen skillnad mellan lands- och stadsrätt. Morgongåvan var enligt lagen obligatorisk. Med införandet av lika arvs- och giftorätt för man och kvinna 1845 infördes samma villkor för åtnjutandet av morgongåva på landsbygden som tidigare gällt i städerna, dvs. endast barnlösa änkor fick njuta avkastningen av morgongåva. Då hustru genom 1920 års giftermålsbalk erhöll arvsrätt efter mannen, om det inte fanns några bröstarvingar eller adoptivbarn, avskaffades morgongåveinstitutet.

2003-06-11, 21:35
Svar #2

Utloggad Solveig Mårtensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1983
  • Senast inloggad: 2015-06-05, 17:54
    • Visa profil
Hej!
Morgongift eller morgongåva. Så här står det i Ordbok för släktforskare av Henrik Anderö:
Brudgummens gåva till bruden morgonen efter bröllopsnatten, vanligen bestämd redan vid trolovningen, då löftesmän gick i borgen för gåvan.
Mvh Solveig Mårtensson

2003-06-12, 01:08
Svar #3

Utloggad Jan Jutefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4731
  • Senast inloggad: 2014-07-06, 10:38
    • Visa profil
Jag vill tipsa om litteratur i detta ämne:
 
Petersson, Hans: Morgongåvoinstitutet i Sverige under tiden fram till omkring 1734 års lag.
Ort/förlag:  Stockholm : Nord. bokh. (distr.)  
Utgivningsår:  1973  
Omfång:  510, [1] s.  
Serie:  Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 1, Rättshistoriskt bibliotek, , ISSN 0534-2716 ; 21

2003-06-12, 10:48
Svar #4

Utloggad Carin Bringegård

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 188
  • Senast inloggad: 2024-10-25, 22:23
    • Visa profil
Morgongåva enligt 1734 års lag.
 
Morgongåvan var avsedd som änkeförsörjning och utföll först vid mannens död. Avled hustrun före mannen utgick ingen morgongåva. Den utfästes i samband med vigseln och förvaltades av mannen. Morgongåva togs av mannens enskilda lott i boet. Den kunde ges i såväl fast som lös egendom.
 
Morgongåva i fast egendom uppgick högst till 1/3 av mannens behållna lott i lös och fast egendom. Den tidigare utfästa morgongåvan avstämdes mot mannens dödsbo och övergick den 1/3 av mannens lott reducerades den till denna nivå. Kvinnans äganderätt till morgongåva i fast egendom var begränsad. Hon hade rätt att bruka och nyttja den, men kunde inte sälja eller testamentera bort den. Vid hennes död tillföll morgongåvan mannens arvingar. Gifte änkan om sig måste hon återlämna morgongåva i fast egendom. Morgongåva i lös egendom uppgick högst till 1/10 av mannens behållna lott i lös och fast egendom. Efter mannens bortgång hade kvinnan full äganderätt till morgongåvan.
 
Morgongåvan var ingen frivillig gåva, trots att namnet antyder det. Var inte morgongåva utfäst, så antogs att hälften av det som angavs i lagen var morgongåva. Enligt 1734 års lag utgick morgongåva enligt landsrätt oberoende om kvinnan hade barn med mannen eller inte. Enligt stadsrätten hade makarna lika giftorätt och morgongåva utgick endast om hustrun inte hade några barn med mannen.
 
I samband med att man och kvinna fick lika giftorätt och arvsrätt 1845 ändrades reglerna även för morgongåvan. Morgongåvan utgick endast om kvinnan inte hade några barn med den avlidne mannen. Morgongåveinstitutet avskaffades genom 1920 års giftermålsbalk, då kvinnan erhöll arvsrätt efter mannen om det inte fanns några bröstarvingar.

2003-06-12, 12:09
Svar #5

Solveig Mårtenssson

  • Gäst
Hejsan!
Vilka intressanta inlägg, tänk vad man får lära sig mycket i detta forum.
Mvh Solveig Mårtenssson

2004-04-23, 01:26
Svar #6

Utloggad Johan Brandt t. Grevnäs

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 631
  • Senast inloggad: 2022-02-08, 14:02
    • Visa profil
Hej!
Vem ärvde egentligen enligt landslagar (ifall bestämmelser?) hustruns morgongåva under medeltiden, ifall hon överlevde mannen och inga hade barn? Har det sk. Hammerstafallet något prejudikatvärde?
fr. Johan
Sous le fumier de la scolastique  de l'or est caché

2004-04-23, 08:42
Svar #7

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Johan,
 
Med Hammerstafallet antar jag att du åsyftar arvet efter Birgitta Olofsdotter (Tott)? Det är ju en mycket komplicerad historia, med (troligtvis grundlösa) anklagelser om urkundsförfalskningar mm.
 
Eftersom händelseförloppet förmodligen inte är särskilt välkänt för de flesta läsare, kanske du borde utveckla frågan något, bl a med en redogörelse av 'Hammerstafallets' huvuddrag och vad det är som du ser som problemet i det här aktuella sammanhanget? Jag ser vissa svårigheter med att diskutera frågan om ett rättsligt prejudikat utifrån Hammerstafallet. Det beror kanske mest på att jag aldrig sett morgongåvans juridiska aspekter som Hammerstafallets centrala problem, utan mer har försökt analysera fallet utifrån maktpolitiska utgångspunkter. Jag har alltså alltid uppfattat rättsprocesserna mot fru Birgitta som politiska snarare än juridiska.
 
Den som vill läsa in kända fakta i fallet på egen hand kan titta på de litteraturhänvisningar jag anger i DMS 2:1 Södermanland, Tören (Stockholm 2002), s 251 f.
 
Dessvärre (?) kommer jag inte själv att kunna delta i någon diskussion om detta de närmaste dagarna. Jag ska resa bort några dagar i eftermiddag och återkommer i mitten av nästa vecka.

2004-04-23, 12:57
Svar #8

Utloggad Johan Brandt t. Grevnäs

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 631
  • Senast inloggad: 2022-02-08, 14:02
    • Visa profil
Tack Kaj!
Jag hade just arvet efter Birgitta Olofsdotter (Tott) i tankarna, när jag frågade. Jag tog det fram bara som ett exempel. Hammerstafallet var säkerligen inte heller första fallet med morgongåvan och dess ägorätt efter en änka utan barn (Men se nedan mitt bedömmande). Intresset hos mig ligger mycket mera i det, hur morgongåvan i allmänhet uppfattades gå i arv (om överhuvudtaget).
 
Jag är själv alldeles av samma åsikt, att Hammerstafallet utgjordes egentligen av maktpolitiskt spel. Därför vill jag inte ingå i det dock mycket intressanta fallet utan skulle vara nu tacksam för just fakta/synpukter gällande morgongåvans arvsrätt i allmänhet under medeltiden.
Mvh Johan
PS Det finns - tyvärr bara på finska - Heikki Ylikangas: Huomenlahja Ruotsin keskiaikaisten lakien valossa (= Morgongåvan i ljuset av Sveriges medeltida lagar (min översättning)) i serien HAik (=Historiallinen aikakauskirja) del 1967:1.
Sous le fumier de la scolastique  de l'or est caché

2004-04-23, 22:12
Svar #9

Utloggad Johan Brandt t. Grevnäs

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 631
  • Senast inloggad: 2022-02-08, 14:02
    • Visa profil
I de landskapslagen, som stiftade om morgongåvan i syfte att säkerställa änkans ekonomi även om hon hade barn, räknades morgongåvan som barnens modersarv.  
Ifall gemålen skildes, gick morgongåvan till hustrun. Det må påpekas, att hustrun egentligen fick sin morgongåva först då i sin besittning, när hennes man dog.  
I Magnus Erikssons landslag stipuleras om maximibelopp för morgongåvan. Lagen hade olika maximibelopp beroende på givarens ställning. Ifall maximibeloppet överskreds hörde den överstigande delen till mannens arvingar.  
 
Det var hustruns(andra)släktingar - ifall hon inte hade barn, som fick morgongåvan som arv. (Eller har jag fel?)  
Johan  
PS. Artikeln, som jag nämner ovan (Heikki Ylikangas...) har i slutet ett referat på tyska.
Sous le fumier de la scolastique  de l'or est caché

2004-04-27, 22:49
Svar #10

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Nej, du har inte fel. Men det är krångligt värre. Jag ska försöka reda ut det hela något.
 
Landslagen är glasklar vad gäller morgongåvan. Grundprinciperna är enkla. Morgongåvan ärvs av barnen som deras mödernearv. När inga barn föds i äktenskapet tillfaller morgongåvan den som lever längst. Om hustrun överlevde mannen i ett barnlöst äktenskap, blev morgongåvan alltså änkans avlingegods (förvärvad jord) med fri förfogande- och avyttringsrätt. Något rätt till klander medger inte landslagen; tvärtom sägs det uttryckligen att ingendera partens arvingar har rätt att överklaga. Vidare stadgas hur stor morgongåvan får vara: en riddare får ge motsvarande 40 lödiga mark silver, en sven (väpnare) 20 mark, almännilike frälsis män 10 mark, en bonde tre mark och en 'löskerkarl' (ej bofast man) en mark. Att överskrida dessa belopp var en dyr historia i mer än ett avseende. Av det överskott som dömdes åter till mannens arvingar skulle det nämligen erläggas 40 mark i böter [MEL, Giftermålsbalken X §1-2].
 
Den speciella situation du tar upp ovan, och som kan uppfattas som problematisk i medeltida rättspraxis, är alltså den då inga levande barn (eller barnbarn) fanns, och inget testamente eller gåvobrev gällande morgongåvan hade uprättats av änkan. Morgongåvan som då ingick i arvskiftet kunde därmed komma att ärvas av t ex hustruns syskon, eller hennes föräldrar om dessa var i livet, eller föräldrarnas syskonbarn (eller syskons barnbarn).
 
Allmänt kan man kanske förvänta sig att ju längre den s k istadarätten (död arvinges arvinge träder i förstnämndes ställe vid skiftet) har utsträckts vid arvskiftet, desto större blev sannolikheten för invändningar från mannens arvingar. Detta var kanske mest sannolikt i götalandskapen där man i morgongåvebrev från inte så långt före landslagens tid kan finna en uttryckligen angiven återköpsrätt för mannens arvingar [t ex DS 4120, daterad 26/11 1346].
 
A. Filip Liljeholm har visat att landslagens ärvdabalk var resultatet av en kompromiss mellan Upplandslagen och Östgötalagen. I förhållande till Upplandslagen innebar landslagen en inskränkning av istadarätten för descendenter och kollateraler till ett led, medan den innebar ett införande av densamma i götalandskapen. Som Liljeholm påpekar är nämligen en av de saker som slår en vid granskning av Östgötalagen den fullständiga frånvaron av istadarätt [A. Filip Liljeholm, Medeltida arvslagar och släktskapsbestämning. Studier i svenskt diplomatarium, Personhistorisk Tidskrift 1950, s 85-111]. Detta pekar på fundamentala skillnader i uppfattningen om släkt, jordägande och arv. Liljeholm konstaterar att: Ägde t ex en person gods i både Uppland och Östergötland, så kunde den rättmätige arvingen i det förra landskapet vara en annan än i det senare [s 85].
 
Man kan därför inte förvänta sig att landslagen fungerade som ett aldrig ifrågasatt rättesnöre vid arvskiften under senmedeltiden. Landslagens bestämmelser verkar i stället ofta i  medeltida rättspraxis ha uppfattats som intressanta synpunkter (konstiga nymodigheter?) snarare än något tvingande regelverk, för att spetsa till det litet.  Liljeholm har gällande landslagen (Kristoffers) konstaterat att den hade väl knappast giltighet i Uppsverige mer än under hans regering [s 109]. Kung Karl Knutsson gjorde helt enkelt i arvssammanhang Upplandslagen till landslag.  
 
Frågan om morgongåvans ärvande i det ovannämnda specialfallet har alltså knappast något svar som kan uttryckas så att 'eftersom landslagen [eller landskapets lag] stadgade att...så...'. I praktiken torde det relativt ofta ha blivit en förhandlingsfråga, där morgongåvebrevets formuleringar spelade en minst lika viktig roll som lagtexterna. Det kan förefalla märkligt att Sven Kanna (sparre), när han den 1 juli 1411 utfärdar morgongåvebrev till sin hustru Katarina Arvidsdotter (Valsjö-ätten), formuleras det så att: ...ok wil oss Gudh plagha, som Gudh forbiude [!], at vi barnløs atskiljas tha hawe thet vara morghongawor, som længer liwer... [DS 1446]. Det är ju precis det som landslagen stadgar och följaktligen borde det egentligen inte finnas någon anledning att skriva det i brevet.
 
Emellertid låg en stor del av Katarinas egen arvejord i Södermanland och det Sven egentligen säger är att för hans morgongåva, som enbart omfattar jord i Uppland, skall landslagen (eller Upplandslagen) gälla. Det är alltså inte bara så att skrivaren formelartat talar om att lagen ska följas, utan här ger brevet en klar anvisning om vilken lag. Detta var ett viktigt förtydligande med en rättspraxis där det inte alltid var så lätt att förutse vilken lag som skulle komma att tillämpas vid ett framtida arvskifte.

2004-04-28, 00:50
Svar #11

Utloggad Johan Brandt t. Grevnäs

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 631
  • Senast inloggad: 2022-02-08, 14:02
    • Visa profil
Hej Kaj!
Det är sällan man upplever efter att ha frågat något att man ändå inte själv är tvungen att utreda saken. Inte nu. Förstås skall jag fortsätta forska i detta nu, men det är en annan sak.
Ett jättestort TACK!
Johan
Sous le fumier de la scolastique  de l'or est caché

2004-04-28, 11:39
Svar #12

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Det är bra om jag lyckats reda ut det hela till någorlunda begriplighet. En liten detalj som blev fel i den sena timmen trots att jag skrivit om personen i SoH 2002:2. Utfärdaren till DS 1446 hette Jöns Kanna och ingenting annat. Sven Kanna var en helt annan gube.

2009-07-28, 11:37
Svar #13

Utloggad Kjell Croné

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 490
  • Senast inloggad: 2015-01-02, 22:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kjell.crone/foto/gen/main.htm
Här är en ovanlig morgongåva, i Färgelanda (Dalsland) E:1 sida 142-143 finns denna vigsel:
 

 
Fändrick Lars Enbohm i Frändefors och Mamsell Greta Christina Renström på Dagsholm
Morgongåva: det högsta som lag medgifver.
Vigda 1830-07-25
 
/Kjell

2009-07-28, 23:43
Svar #14

Utloggad Carina Olsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 50
  • Senast inloggad: 2022-06-16, 14:49
    • Visa profil
I Jämtland/Ångermanland har jag sett att det verkar vara vanligt med 30 lod silver som morgongåva. Är det nån som vet vad detta innebar, hur värdet var osv? //Carina

2009-07-29, 07:34
Svar #15

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Carina!
 
Läs här:
 
lod
Ann-Mari Bäckman

2009-07-29, 17:24
Svar #16

Utloggad Agneta Schick

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 444
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 11:57
    • Visa profil
Ovanlig mogongåva?
I Björkö (Småland) C:1 s. 167 är vigseln mellan Fredrich Andersson och Lisbet i Hesterskog. Efter 'Dos.' (vad betyder det?) står 'alt det han äger'. Hur vanligt är en sån morgongåva? Vad kan man dra för slutsatser därav?: hade han inga barn? var han fattig?
 
Agneta

2009-07-29, 20:48
Svar #17

Utloggad Sonia Biörkeroth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1402
  • Senast inloggad: 2024-05-05, 18:08
    • Visa profil
Lod är ett viktmått. 1 lod = 13,2 gram
30 lod silver = 396 gram silver.
Hustrun fick inte 396 gram silver efter bröllopsnatten i morgongåva, om man tänker på vad man menar med morgongåva idag.
Utan det var hustrun sk änkepensionsförsäkring om hon blev änka. Då skulle hon ha ut detta värde ur boet som sin sin enskilda egendom, därefter fördelades hennes (1/3) och 2/3 till barnen. Dog hustrun före mannen återgick värdet av morgongåvan till mannen.
 
Och var man riktigt förmögen kunde hustrun få gårdar, hyttor i morgongåva.
Någon gång har jag sett att det även var med en säng bland det som räknades upp som morgongåva.

2011-07-30, 14:52
Svar #18

Utloggad Gunnar Jonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2180
  • Senast inloggad: 2024-12-13, 11:00
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Har stött på en vigsel 1706 i Ed (S) där ingen morgongåva gavs.
Hur kunde detta gå till, var det inte lag på morgongåva?
 

2011-07-31, 10:27
Svar #19

Utloggad Per Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1385
  • Senast inloggad: 2024-12-17, 10:43
    • Visa profil
Gunnar, ett tips är att du läser den här tråden från början. Där finns mycket text som förklarar begreppet morgongåva vid olika tider.
 
/Peppe

2011-07-31, 16:28
Svar #20

Utloggad Gunnar Jonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2180
  • Senast inloggad: 2024-12-13, 11:00
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Jo, det var det jag gjorde, och då stod bl.a.
Morgongåvan var enligt lagen obligatorisk.
Morgongåvan var ingen frivillig gåva.
 
Så varför Börgie i Ubsala...gaf i Morgongåfa Intet, gjorde mig konfunderad.

2011-07-31, 20:12
Svar #21

Utloggad Lina Libell

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 351
  • Senast inloggad: 2018-05-30, 11:42
    • Visa profil
Så vitt jag har förstått, så krävde lagen att mannen lovade en andel av sin egendom i morgongåva. Om mannen var fattig så gavs däremot ingen morgongåva, det fanns ju ingen egendom att lova bort. Jag har stött på flera fall som betalar Dos Nulla, dvs ingenting, i morgongåva. De kan vara soldater eller båtsmän, eller exempelvis bönder som gift om sig på äldre dar efter det att gården redan skiftats på barnen.

2011-07-31, 20:12
Svar #22

Utloggad Peter Borg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1024
  • Senast inloggad: 2018-12-15, 12:53
    • Visa profil
Var det inte så att om en barnlös änka gifte om sig utgick ingen morgongåva i det nya äktenskapet?
 
Troligen var Britta änka utan att ha fått barn i sitt första äktenskap när hon gifte om sig med Börgie i Ubsala.
 
MvH
 
Peter

2012-01-07, 10:26
Svar #23

Utloggad Åke Palm

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 186
  • Senast inloggad: 2020-07-07, 16:46
    • Visa profil
Hej
 
Vill bara visa en i mitt tycke mycket udda morgongåva.
En ny brännevinspanna
Är det vanligt med udda morgongåvor?
 

 
Klippet kommer från Kristberg C:3 (1690-1716) Bild 272 sid 537
 
Mvh
 
Åke Palm

2015-03-08, 10:27
Svar #24

Utloggad Marie Josefson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 905
  • Senast inloggad: 2022-10-18, 19:56
    • Visa profil
Såg en fråga här ovan från 2009, som inte verkar ha fått något svar! Nu har jag själv stött på samma sak - Anders Jonsson i Rådene (R) gav sin fjärde(!) hustru i morgongåva 1835 allt hvad han äger. I Anders bouppteckning 1842 kan man se att hans två söner från ett tidigare äktenskap var i livet när han dog.
Hur vanligt var det med en sådan morgongåva, och hade den något speciellt syfte?
 
Mvh Marie =nyfiken

2015-03-08, 10:38
Svar #25

Utloggad Marie Josefson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 905
  • Senast inloggad: 2022-10-18, 19:56
    • Visa profil
PS Anders överlevdes av sin fjärde hustru, och det var änkan som uppgav boet som mest bestod av skulder!

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se