Under skrud och krona

[Marit Karlsson]

Hej,
 
Undrar om någon kan förklara varför det i vígselböckerna ibland står under skrud och krona eller utan skrud och krona.
 
Med vänlig hälsning
 
Marit

[John Sidén]

Hej Marit!
 
Kronan som åsyftas torde vara brudkronan och skruden torde vara den s k brudpällen, en filt eller ett täcke som hölls över brudparet under en del av vigseln då en bön för brudparet bads. Brudkronan symoliserar enligt Frithiof Dahlbys bok De heliga tecknens hemlighet den krona som jungfru Maria bär och som visar att hon är himlens, havets och jordens drottning. Enligt viss sedvänja fick bara oskulder eller åtminstone ej tidigare gifta kvinnor bära brudkrona. Vad brudpällen symboliserar är jag mer tveksam om men det kan vara fråga om Guds beskydd över brudparet. Att vissa brudpar vigs utan skrud och krona kan ha med brudens civilstånd att göra, var hon änka var hon ju knappast oskuld. Men det kan ju faktiskt också ha med ekonomi att göra. Både brukkrona och brudpäll hyrdes till brudparet av församlingen och hade brudparet inte råd fick de alltså vigas utan skrud och krona. Du kan tittat i kyrkoräkenskaperna om ett brudpar som vigts under skrud och krona har betalat hyra för brudkrona och brudpäll. Kanske vet någon något mer om detta men jag hoppas att jag har gett dig ett någorlunda utförligt svar.
Med vänlig hälsning
John i Veta

[Marit Karlsson]

Hej John,
 
Jag tackar så hjärtligt för ditt svar, har själv tänkt lite i dom banorna men jag kände inte till att man fick hyra utstyrsel av församlingen.
Mvh
Marit

[Olle Elm]

Hur det gick när någon inte var oskuld och ändå bar krona, kan man se 1662 den 10 juni (Prosteting) i Drothems C:1:
Nils Murmester på Luddan, för cronabrått  ., effter gamble Rijkzstadgan 2 (?) böta, effter hans brud har gåt medh Urhslagit hår och perlecrona.
Här pekas ju på att det tydligen fanns en Riksstadga som reglerade vad som var tillåtet. Vet någon mera om denna?

[Olle Elm]

Vid studier av olika kyrkoräkenskaper framgår det att kyrkan inte bara lånade ut krona, utan även andra attiraljer att bruka vid vigseln. Johan Sidén har ovan nämnt den s k brudpällen.  
I mina forskningar har jag funnit att man i Haurida sn (Smål) också lånade ut en brudkrage, ibland tillsammans med kronan (1650-tal). Känner någon till denna sed?  
I Västra Husby (Östgl) verkar man låna ut en hel uppsättning; Här finns en rad varianter som möjligen kombinerades (1650-tal):
Kronan
Kronan och halsklädet
Kronan och tröjan  
Kronan och föreskörtet
 
Kan inte låta bli att citera det poetiska sätt man nämner utlåningen - och kronan som subjekt, ex vis:
Kronolegho 1652 2 octob
Var kronan i Ryds sochn hooz Råmr(?) tynne
bindare och kom hem medh legho, 2 dlr kM:
24. octob:
Var kronan noch(?) Halsklädhet i Qwillinge S.  
och fördes hem medh legho K:M: 2½ dlr
På samma datm war tröian i Norkoping och
fördes hem med legho kop: M: 2 (+ tecken)
 
Skulle vara intressant att ta del av andras erfarenheter vad gäller dessa seder.

[Olle Elm]

Fortsätter min rapportering om vigseltillbehör. Nu från Ryssby sn (H), den 8 april 1688 (kyräk):
Kyrkoherden Magnus Cervin hade förlorat sin hustru och henne till åminnelse och testamente gifwit till gudz huus Ryssby kyrka:
1 En skiön, fin och wällgiord Brudkrona af Sölfr.
2 Ett bälte uti hwilket hwar annan länck är förgylt men elliest giord af sölfwer.
3 Fem förgylta kiädior giorda af sölfr.
4 En stor förgyltpenning, giordt af sölfr.
 
Det är inte svårt att se bruden framför sig!
Finns det fler anteckningar om bälte och kedjor? Var det rent av vanligt med alla dessa attiraljer?

[Birgitta Persson]

Från Bohuslän har jag hört att den brud som inte var oskuld fick bära krona men den fick inte gå ihop till en ring utan skulle vara öppen baktill.  
I delar av Skar.l. läser man ofta om hedersklädning. Betyder det krona och skrud?
Frågar Birgitta

[Stefan Simander]

Hej Birgitta!  Enligt SAOB (som finns på nätet!http://www.ordboken.nu/):  ( HEDERS-KLÄNNING. > () högtidsdräkt (för man l. kvinna). JmtFmT 1: 47 (c. 1545). Sahl. Mannens Gångh- och Heders Klädningar. BoupptSthm 22/1 1668. HüLPHERS Norrl. 4: 55 (1779). SCHULTHESS(1885.  Där står en hel del som påminner om hedersbegreppets betydelse i Sverige, dock inte något om det nu aktuella ordet hedersmord!

[Per Thorsell]

Näshulta socken i Sörmland hade dålig ekonomi i slutet av 1600-talet. I sockenstämmans protokoll från september 1691 meddelas Att Högwälborna Fru Christina Sparre till Hedensöö, af dess Christliga nijt och åhåga om Körkans wälstånd, låfvar sig willia gifva kläder till en fullkommen brudeskrud. Man beslutar dessutom att den stora brudkronan, som i 20 åhrs tijd stådt fruchtlöös i Körkan, göres till minder och brukligare, sedan skall ingen som i denna församling  will wara brudh, bruuka någon annan skrud än Körkans, och gifver derför Femb Dal: Kmt hvar gång. Varje brudpar skulle dessutom betala 16 öre Kmt (en halv daler) till kyrkan.  
 
Detta kommer sedan att tillämpas och ger en betydande inkomst till Kyrkan. 'Vanliga' brudpar betalar dessa 5:16 som BrudeskrudsPäng, medan 'Enkeskrud' (utan krona?) kostar 3:16.
 
Det står inget om utseendet på skruden, men när det var dags för reparation 1705 fick socknen själv betala. Då gick det åt:
En Mantou af swart Calmuck för 49 Daler,
Swart lärft för 1:16,
Silke för -:24
Röda band för 3:24 och  
Arbetslöön  5:-.  
 
Per Thorsell.

[Per Thorsell]

I Nordiska Mus?ets Årsbok, Fataburen 1917 ges en utförlig historik och ganska goda övriga upplysningar om Fogdö kyrkas (Sörmland) brudskrud 1682 - 1768. Den kan läsas på Projekt Runebrg  här
 
Texten innehåller även en del föreskrifter om hur olika okyska brudar bör te sig enligt överheten.
 
Per Thorsell.
 
.

[Leena Viitala]

Hej!
Här finns intressant information och historia om saken: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:606492/FULLTEXT01.pdf
H. Leena
PS Diskussionskedjan är gammal, men kanske nån letar efter denna sak senare också...

[Maj-Len Ahlskog]

Jag läste om en anfader som gifte sig 1833 och i vigsellängden står det vigde utan skrud (står inget om krona). Om det syftar på att brudparet inte hade råd att hyra skrud el på att bruden inte var berättigad till skrud pga att hon väntade barn, framgår inte. Deras första barn föddes dock 11 mån efter vigseln.

[Sara Karlsson]

I S Unnaryd CI:1 s21 vigda

26 April vigdes med vanlig skrud och k.... dr Per Olufsson ifrån N Säfsås och pigan Maria Olufsdr i Wallsnäs.

Texten som är understruken finns hos ett till par på motstående sida samt något på föregående sida.
Jag kan inte få det till krona. Vad står det? Kan någon hjälpa mig?
Vänligen Sara Karlsson

[Lennart Altin]

Det står; med wanlig skrud och skara.
Vet inte vad skara betyder och SAOB ger inte besked.
Det kan nog vara skarlakan som menas.
Nämns i Kyrkans inventarium.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0023913_00008#?c=&m=&s=&cv=7&xywh=3020%2C324%2C3507%2C3047

https://www.saob.se/artikel/?seek=skarlakan&pz=1

[Maud Svensson]

Med vanlig skrud och skara – skara syftar här gissningsvis på brudskara (= brudfölje, bröllopsskara). SAOB:
https://www.saob.se/artikel/?seek=brudskara&pz=2#U_B4207_112533

[Lennart Altin]

Det som nämns i vigselnotisen måste ha en praktisk betydelse, såsom en hyra av någonting.
Skulle Kyrkan i så fall ta inträde för kyrkobesökare. Varför bara vid vissa bröllop och inte alla.

[Bertil Johansson]

I Tottarp (M län) CI:2 förekommer ett antal liknande kommentarer åren 1766-1783:
utan /att göra/ bröllop

[Bertil Johansson]

I Tottarp (M län) CI:2 förekommer ett antal liknande kommentarer åren 1766-1763:


utan /att göra/ bröllop           24 gånger
utan bröllop och i tysthet       20 gånger
i tysthet                                 1 gång
litet bröllop                             1 gång
ingen kommentar                  10 gånger


"Bröllop" får väl här tolkas som brudfölje, kanske inklusive fest för detta följe. "i tysthet" brukar betyda "utan klockringning".

[Bertil Johansson]

Perioden i föregående inlägg skall vara 1766-1783.

[Maud Svensson]

I Tottarp (M län) CI:2 förekommer ett antal liknande kommentarer åren 1766-1763:


utan /att göra/ bröllop           24 gånger
utan bröllop och i tysthet       20 gånger
i tysthet                                 1 gång
litet bröllop                             1 gång
ingen kommentar                  10 gånger


"Bröllop" får väl här tolkas som brudfölje, kanske inklusive fest för detta följe. "i tysthet" brukar betyda "utan klockringning".

Tack Bertil, av dina många exempel framgår att kommentarer i vigselnotiser kunde röra annat än församlingens utlånade/uthyrda brudskrudar och dylikt.