Näshulta socken i Sörmland hade dålig ekonomi i slutet av 1600-talet. I sockenstämmans protokoll från september 1691 meddelas Att Högwälborna Fru Christina Sparre till Hedensöö, af dess Christliga nijt och åhåga om Körkans wälstånd, låfvar sig willia gifva kläder till en fullkommen brudeskrud. Man beslutar dessutom att den stora brudkronan, som i 20 åhrs tijd stådt fruchtlöös i Körkan, göres till minder och brukligare, sedan skall ingen som i denna församling will wara brudh, bruuka någon annan skrud än Körkans, och gifver derför Femb Dal: Kmt hvar gång. Varje brudpar skulle dessutom betala 16 öre Kmt (en halv daler) till kyrkan.
Detta kommer sedan att tillämpas och ger en betydande inkomst till Kyrkan. 'Vanliga' brudpar betalar dessa 5:16 som BrudeskrudsPäng, medan 'Enkeskrud' (utan krona?) kostar 3:16.
Det står inget om utseendet på skruden, men när det var dags för reparation 1705 fick socknen själv betala. Då gick det åt:
En Mantou af swart Calmuck för 49 Daler,
Swart lärft för 1:16,
Silke för -:24
Röda band för 3:24 och
Arbetslöön 5:-.
Per Thorsell.