Efterlysningar av människor med släktnamn

[Anders Pemer]

På startsidan för huvudavdelningen Släkter står inledningstexten:
 
Välkommen till Släkter. Här diskuterar vi forskning kring enskilda släkter, främst släkter som burit släktnamn (alltså inte fadersnamn som växlat mellan generationerna - släkter utan fasta släktnamn diskuteras lämpligen under Landskap). Välj den kategori av släkter du är intresserad nedan.
 
Detta har jag alltid tolkat som att det följaktligen är under Släkter människor med släktnamn förväntas bli efterlysta. Men så sker ju sannerligen inte hela tiden.
 
Människor med släktnamn blir ständigt efterlysta under Landskap: Efterlysningar eller i någon aktuell socken, många gånger samtidigt som det redan finns diskussioner med det aktuella släktnamnet som rubrik. Härom veckan minns jag att Släkter: Övriga släkter M-S: Roth hade kunnat få tillökning, men att de nya efterlysningarna i stället medförde två nya diskussioner.
 
Är jag själv intresserad av information om människor med ett släktnamn förväntar i alla fall jag mig i första hand att kunna söka på släktnamnet i avdelningen Släkter, och slippa fundera över i vilka landskap släktmedlemmarna har bott. Det är ju hela poängen med avdelningen Släkter - eller? Annars kan vi ju lika gärna bestämma att allting ska ske under just Landskapsdiskussionerna.
 
Eftersom redaktören, såvitt jag sett, inte brukar gå in och banna om detta, bedöms det kanske inte som något stort problem, men det blir ju faktiskt en dålig struktur på forumet. Teoretiskt kan ju det till och med bli så att två olika användare gör efterlysningar som kompletterar varandra, bara för att inte alla tänker på samma sätt när de ska göra efterlysningar och efterlysningarna därför hamnar på helt olika ställen.
 
Kunde det sitta i ryggmärgen på alla var en viss efterlysning lämpligast bör göras skulle det inte vara någon risk. En efterlysning av någon som hetat exempelvis Roth, är född i St Malm i Södermanland, sedan bott i Stockholm, och kanske så småningom har hamnat i.... Värmland kan ju nu hamna på massor av platser i forumet. Men den rätta platsen är det ju, som jag ser det, ingen tvekan om. Släkter: Övriga släkter M-S: Roth och ingen annanstans.
 
Eller är det jag som fattat alldeles fel här?

[Carl-Fredrik Hanzon]

I anslutning till denna diskussion måste jag ställa en fråga av mera principiell natur. Ska det vara formen eller funktionen som avgör huruvida ett namn ska anses vara ett patronymikon eller ett släktnamn?  
 
I äldre tid var det inte ovanligt med tillnamn av släktnamnstyp som dock tappades efter en generation eller växlade mellan generationerna. Inom soldatsläkter var detta snarast regel (såvida inte sonen efterträdde fadern på samma rote). I dessa fall blir det ju inte släktnamn i egentlig mening.  
 
Samtidigt har vi ju släkter med namn av patronymikontyp (slutande på -son etc.) som i åtskilliga generationer och i århundraden burit detta namn oförändrat. Jag tänker då närmast på släkter som t. ex. Clason och Arfwedson som burit dessa namn sedan början av 1700-talet. En något senare katergori utgörs av bruks- och industrisläkter som Ericsson, Magnuson, (Ax:son) Johnson och Jaensson, vilka hetat så åtminstone sedan början av 1800-talet. Vissa släkter har ju t.o.m. blivit adlade under bibehållet namn, som Torstenson, Carlsson, Carleson, von Hermansson, von Axelson, Ericson, (von) Jacobsson etc. Adliga ätten Andersson är dock en invandrad skotskt ätt, som hetat så redan i Skottland. (Men denna senare kategori diskuteras ju under: Introducerad adel, så den är ju inget problem i detta avseende)  
 
Så mot denna bakgrund är ju uppenbarligen efterleden -son (i motsats till vad vissa tycks tro) inget tecken på lågt socialt ursprung eller fattigdom. I 1800-talets svenska landsbygd var det ibland snarare tvärtom: de förmögna storbönderna hade patronymika (som de fram till ca 1860/1870 snarast var stolta över att bära, sedan kom en omsvängning, kanske i samband med att bondeståndet genom representationsreformen försvann som en viktig politisk maktfaktor), medan fattiga soldater, hantverkare, lantarbetare etc. påfallande ofta hade släktnamn eller tillnamn, kanske p.g.a. de var geografiskt rörligare och därmed tidigare kom i kontakt med den urbana kulturen. Sedan har vi naturligtvis också rena ståndspersoner som (förutom div. godsherrar) kunde vara präster, klockare, skollärare och läkare. Dessa hade ju vanligen släktnamn, men det är ju en annan diskussion.
 
Men, och jag återkommer nu till min inledande frågeställning: Ska dessa släkter, vilka jag ovan refererade till, som i generationer och i århundraden burit ett namn av patronymikontyp, diskuteras under släkter eller tillsammans med rena patonkikon-bärare under landskap? Själv ansluter jag mig till den förra ståndpunkten (alltså under släkter), men var ska man egentligen dra gränsen? Hur många generationer ska man bära ett namn oförändrat för att det ska anses vara ett släktnamn? Jag skulle själv föreslå tre, men inte inkludera personer födda på 1900-talet. Under 1900-talet har ju skillnaden mellan släktnamn och patronymika fallit bort, eftersom så gott som ingen längre använder patronymika i dess egentliga funktion.

[Bernt Bergkvist]

Jag tror ju att man måste ha klart för sig vad det är för släktnamn man söker. Är det något väldigt generellt i stil med Bergström, Lindberg, Strömkvist eller liknande, så tycker jag definitivt att landskapen är intressantast att söka i, då det finns enormt många olika familjer utan samband, men med samma namn. Även vissa soldatnamn går igen på plats efter plats runt vårt rike, och att få svar från entusistiska forskare i Norrlands inland som minsann hittat en Bergkvist som kanske möjligen, utifall att kanske gör ihop med en Bergkvist man letar efter i Halland är rätt hopplöst i längden.
 
Men å andra sidan så finns det en hel del familjer med tämligen unika namn, inte bara adel, utan också bland t.ex. valloner och invandrare av olika slag, även om de aldrig tycks få sitt namn stavat likadant från tid till annan.
 
Personligen tycker jag att man kan lösa det hela genom att skriva ett inlägg som hänvisar till aktuell diskussion under tänkbar säkundär rubrik, så kommer vi att hitta.
 
Berra

[Carl-Fredrik Hanzon]

(rättelse och komplettering till mitt förra inlägg):
 
patonkikon-bärare finns mig veterligen ingenting som heter (tangenterna måste ha skenat iväg för mig); läs: patronymikon-bärare
 
Ericsson avser Ericsson från Långbanehyttan, Värmland (alltså Nils & John E:s släkt)
 
Jaensson ska naturligvis vara Jeansson (från Kalmar) [Jag lät lura mig av uttalet]
 
Andersson ska vara Anderson (åtminstone i Skottland)

[Martin Gunnarsson Kulldorff]

Strukturen på Anbyterforum fungerar på det hela taget mycket bra, och är definitivt en av de bidragande orsakerna till dess populäritet, då man lätt hittar information relevant för ens egen forskning. Det stora antalet inlägg ställer dock ibland till problem, och efterlysningarna är nu ganska svåröverskådliga om man inte använder sökfunktionen.  
 
Vid en snabbt genomgång av inläggen under Skåne:Efterlysningar kan man konstatera att de flesta är relaterade till specifika socknar, specifika släktnamn, eller både ock. Jag antar att det är likartat under andra landskap. De fåtal efterlysningar som inte är relaterade till en socken eller ett släktnamn, är ofta så vaga att de är svåra att svara på. Jag håller med Anders att många efterlysningar under Landskap:Efterlysningar hade passat bättre under släktnamn. Nästan alla andra hade med fördel kunnat läggas under en specifik socken.  
 
De mest levande och produktiva diskussionerna om personer och släkter förs, enligt min åsikt, under socknar och släktnamn, och många efterlysningar sker redan där. En möjlighet vore:
 
1. Att stänga kategorin Landskap:Efterlysningar, och istället dirigera dessa till socknar respektive släktnamn.
2. Att för varje landskap, under socknar, lägga till kategorin Okänd Socken, för de fåtal efterlysningar utan släktnamn och utan känd socken.  
3. Att införa underrubriker för socknar med många inlägg, precis som det gjorts för vissa länder. Ett flertal socknar är mycket populära, som exempelvis Ljusnarsberg med 379 inlägg, Umeå med 369, Torsås med 322 och Jämshög med 310.
4. Att under landskap komplettera socknar och allmänt med kategorin härader, med en underkategori för varje specifikt härad, på samma sätt som med socknarna. Där skulle man kunna diskutera källor och händelser relaterade till ett helt härad, typ kvaliten på mantalslängderna i Sunnerbo härad eller Gustav II Adolfs bränning av ett flertal socknar i Göinge härad.  
5. Att införa en militär kategori med underrubriker för specifika regementen, för diskussioner om händelser och personer relaterade till det regementet.
 
Bara några små ideer.

[Siv Nauman]

Hej Anders Pemer,
Ett förslag är att: 1. klicka på rötter längst upp i vänster hörn. 2. Längre ner på vänster sida finns en sökfunktion- Sök i hela Rötter. 3. Klicka på avancerad sökning. Där kan du söka på exempelvis ett efternamn och begränsa sökningen till Anbytarforum.
Hälsningar Siv

[Anders Pemer]

Jag ska nog göra avbön också, för nyss såg jag uppmaningen Efterlysningar görs i första hand under Landskap direkt i ämneslistan, tror jag det var.
 
Och, som sagt, ingen annan har gnällt om det här innan jag gjorde det, och redaktören brukar inte heller banna om det, så allt är säkert på det hela taget riktigt bra.

[Gudrun Dahl]

Det som dock vore jättebra vore väl om alla började sina inlägg med namnet man letar efter- då skulle man se det genast i översikten om man t.ex. slår på Nytt senaste dygn - eftersom de första få orden i meddelandet syns.
Hälsningar
Gudrun

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Jag håller med Gudrun. Dessutom håller jag med Anders (d.v.s. Anders före avbönen), och jag har faktiskt själv gnällt över detta någon gång för länge sedan i någon diskussion om Anbytarforum som sedan togs bort.  
 
Problemet med att vara hänvisad till sökfunktionen är att man ju då inte finner det man inte visste att man skulle vara intresserad av, men som man inser att man är intresserad av när man ser en ändamålsenlig rubrik.

[Elisabeth Thorsell]

Instämmer helt och fullt med Gudrun, alla hej och tack kan väl komma senare i inlägget. Det är ju namnen som gör att man tittar efter om det är något spännande, och börjar inlägget med Hej nånting, hoppar man ju gärna över det, även om det är en intressant socken.

[elsie ström]

Söker någon som heter Eva Autolli,Arbetade på Cirkus Amerika har fått ett vykort ,omkring 1919
Var troligen i Eslöv vid denna tid
Vänligen Elsie Ström

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Jag har ställt om din fråga under Anbytarforum: Släkter: Övriga släkter A-B: Autolli istället.. -Här var det bara en gammal diskussion om efterlysningar av folk; dvs ej för egentliga efterlysningar.

[Bengt Lövgren]

Skulle vilja veta hur många personer, som bär ett visst namn. Har försökt på www.rsv.se men vet inte hur jag går vidare.  Är det någon som vet?

[Bo Berndtsson]

Gå iställer till Statistiska Centralbyrån:
 
www.scb.se
 
Välj Befolkning>Namn>Namnsökning
eller gå direkt via länken här ovan.

[Hans Andersin]

Många personer i Ryssland, Balticum och Tyskland härstammar från en evangelisk luthersk präst i Ingermanland, Abraham Beronis (Björnsson) Törne Suderkopensis (från Söderköping), född c:a 1600-1605, död 1685. Bodde till att börja med i Narva, där han redan 1628 uppbar “Quartalsgelder” och 1633 nämns som finsk kaplan. 1638-1642 var han den svenska församlingens kaplan och kompaniprelat. 1643 blev han pastor i Skvorits, prost 1661. (Dessa uppgifter är ur Herdaminne för Ingermanland och Dick-Gerd Erpenbeck & Enn K?ng: Narvaer B?rger- und Einwohnerbuch 1581-1704, Dortmund 2000, s. 72). - Gift 2:o med Katharina Gantzau, begr. i Nyen i oktober 1688. De hade barnen Gustavus Törne samt Margareta Törne, död 1697, gift med 1:o Petrus Simonis Aleqwist, kyrkoherde i Unadits, Koporje och 2:o Johannes Sch?tz (1658-1722), kyrkoherde i Koporje och Narva.
Har någon stött på denne Abraham Björnsson Törne i Söderköping? Jag vore tacksam för råd om var och hur jag kunde finna honom och hans föräldrar i Sverige.
Hans Andersin, Rönnvägen 5 A 7, 00270 Helsingfors, Finland, e-post: hans.andersin@hut.fi, telefon +358 9 452 3325

[Anne-Lise Skillinghaug]

Jeg søker etter min oldemor Sofie Emanuelsdotter Ekstrøm f. ca 1860 i Ed. Hun ble konf. i Ed ca. 1876. Og hennes far het Emanuel Nilsen Ekstrøm.
Sofie ble g.m. min oldefar Hans Eliassen, Ramnes, Norge 23.1.1887 i Fon, Ramnes, Norge. Han ble f. 21.2.1865. Det er dessverre alt jeg vet. Håper at noen kan hjelpe meg å finne mine aner i Sverige??
Mvh Anne-Lise Skillinghaug, Norge

[Karin Öhlin]

Båtsman Harald Råbock, Asarum. Någon som känner till honom?

[Stig E Petterson]

Karin
 
Föreslår att du flyttar din fråga till Blekinge, Efterlysning, Båtsmän.
Eva Cunner har ett bra Båtsmanregister för Blekinge,.
Stig

[Ing-Brith Engelbrekt (Ing)]

Hejsan! Har en fråga som jag inte vet var den hör hemma igentligen, så därför ställer jag den här.  När det ska finnas Adel i släkten, står det i husfhl. då. Har alltid fått höra att det ska finnas Adel tillbaka i släkten, men har aldrig hittat någon
 
Hälsningar Ing-Brith

[Carina Widell]

Hej. jag hoppas att det är någon som kan hjälpa mig. antagligen ska jag inte skriva här. min fråga jag har en släkting som emigrerade till australien. i slutet av 1800 eller början av 1900 talet jag fick denna adress av en släkting o l Eriksson. Erikville, oliver street, bexley north sydney. var letar jag efter släktingar till denna person i australien alltså de ska vara från 1900 och framåt till idag. jag letar på internet hemma. jag hoppas att det är någon som kan hjälpa mig

[Olle Elm]

Hej Carina Månsson,
Du kan nog få bättre svar om Du flyttar Din fråga till diskussioner om  .
Vänligen,
Olle Elm

[svante]

Hej
Varför går det så segtatt få svar på anbytarforum.
Har efterlyst Anders Johan Hasselgren född 1755
Brandvakt i Göteborg flera ggr(Se under Hasselgren
i Anbytarforum)Och fick två svar troe jag, varav ett var från en släkting till untertecknad som visste lika lite, Och en som letade efter Hasselgrenare bosatta på Åland.Därför har jag tillsvidare lagt ner eftersökningen, det verkar omöjligt att få vettiga svar både i Rötter eller någon annanstans. Kan det vara så att man bara skriver egna inlägg och inte läser andras? I så fall finns det ju ingen mening med anbytarforum
Hälsningar Svante

[Jan Jutefors]

Svante,
 
Det är ju så att den som svarar ska ju också forska på personen, annars så är det ju ingen id? att svara. Vet man inget, så svarar man inte heller och det är inte bara du som får uteblivna svar. Jag lovar, det finns gott om sådana här.
 
Du ska skriva ditt efternamn också , enligt reglerna som finns för anbytarforum.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Hej Svante!
 
Två svar på en fråga! Oj, det är ju nästan jackpot! På de flesta av mina frågor har jag inte fått något svar alls. Och de gånger jag fått svar, har de oftast kommit efter veckor eller månader. Och ibland är det ju faktiskt så att ingen tidigare har forskat på den aktuella släkten/de aktuella personerna, så man är först. Då har man ju chansen att göra en pionjärinsats och bli banbrytare på forskningen om den nämnda släkten. Det är faktiskt roligare än att få en hel släkt serverad på nätet inom några sekunder. Det är klart, det sistnämnda känns ju fantastiskt, ....i en kvart, eller så.... Men att sätta plogen i opljöjd mark, och börja från 0; det kan man ha nöje av i veckor, månader och år. Lycka till!

[Britt Maria Ekstrand]

Hej
Det finns ju trots allt personer som forskar men inte ligger ute på nätet.
En väg är att använda sig av alla föreningstidningar som ges ut.  
Eller?
Britt Maria Ekstrand

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej!
När jag läste den här diskussionen, så tänkte jag precis som Carl-Fredrik! TVÅ SVAR!!! Jag har satt tiotals förfrågningar ut och fått inte just alls svar. Börjar bli förtvivlad...men man kan ju inte kräva svar.  
Johan

[svante j]

TACK FÖR SVAREN.
 
FINNS DET LIV FINNS DET HOPP.ÄGNAR MIG ÅTT ANNAT
JUST NU. SÅ DET FÅR VILA EN TID. MEN TACK. FÖR ATT
NI FINNS. SÅG EN SMILY PÅ MIG. BRUKAR SKRIVA ANDVÄNDARNAMN, MEN DETTA FÖRSVINNER. TEKNISKT FEL TRASIGT?

[Yvonne Carlsson]

Hej Svante,
 
Om du inte har något Användarkonto på Rötter, så skriver du ditt för- och efternamn i fältet Användarnamn. Länken  Att komma igång i vänsterspalten ger dig mera information om hur du bär dig åt om du vill skaffa ett Användarkonto.
 
Med vänlig hälsning
Yvonne Carlsson

[Jan Jutefors]

Svante,
 
Du gör tvpå generalfel, Du skriver inte rätt i så fall. Har du ett konto så får du se till att använda rätt signatur. Jag tror nog inte att det är något tekninskt fel.
Har du inte konto så måste du skriva både för- och efternamn under användarnamn.
 
För det andra så skriver du med versaler. Det betyder att du skriket ut din fråga eller svar. Det är onödigt, för vi förstår precis vad du vill i alla fall.

[Erik Holmlund]

Tänkte efterlysa personer med ett visst ovanligt tyskt efternamn, som förekom på 1600-talet, en släkt som verkar ha dött ut rätt tidigt. Jag känner till tre personer som bar namnet och jag vill veta mer om hur de hörde samman. De pysslade allihop med gruvnäring/stenhuggning och var verksamma under 1600-talet så de har sitt ovanliga efternamn plus sin näring gemensamt. Den förste dyker först upp i Sala, sen i Nasafjäll/Kengis/Skellefteå. Den andre först i Sala, sen i Akershus(Norge). Den tredje enbart i Torneå(Finland). Ett sätt vore att skapa en släktrubrik under Släkter. Men för att öka chanserna så skulle jag vilja slänga ut efterlysningar för de enskilda personerna även i trådar för Sala och Finland/Torneå och Norge/Akershus. Vore det fel att göra så? Vet ju att man inte ska söka på flera ställen samtidigt, men en viss rubrik under Släkter kanske inte läses speciellt ofta av t.ex. Torneå-forskare. Jag är litegrann inne på att skapa en rubrik under Släkter, och sedan göra satellit-efterlysningar i utvalda socknar där jag varje gång bifogar en länk till Släktnamnets huvudrubrik. På så sätt kanske man ändå kan hitta en metod för att tratta ihop diskussionen om ett släktnamn som var geografiskt utspritt till en rubrik. Det borde vara ett tillvägagångssätt som är okej va?

[Jan Ek (Janek)]

Erik,
 
Spontant tycker jag din egen tanke om att länka relaterade upplysningar till en huvuddiskussion är väldigt förnuftig, och den jag själv ville valt. Och utformar man varje efterlysning separat med eget innehåll, även om det rör sig om samma släkt, så bryter man inte heller regeln om dubblering av inlägg.
 
Kom också ihåg att det går att länka direkt till ett specifikt inlägg, inte bara en huvudrubrik. (Högerklicka på länken i t.ex nytt senaste vecka så kan direktadressen kopieras och användas i formateringen av satellit-inlägget) Kan vara bra i en diskussion med många aktiva och många bidrag, och som kanske dessutom splittrats över många avdelningar av arkiverade inlägg.

[Inger Rozén]

Hej och hå!
Inger Rozén är jag.Apropå efterlysningar.När man är ny forskare kan det vara väldigt svårt att veta hur man ska gå tillväga,så då gör man kanske en tavla.Man är ju så ivrig.Mitt fall var vi två som efterlyste en släkting,och ingen av oss visste om varandra.Jag vart jättesnopen att någon forskat på mina anor.Väldigt skoj alltså.Så nu fortsätter jag på min farmor.Vänliga hälsningar Inger Rozén

[Lisbeth W.Möller]

Hej!
Inte säkert att min fråga blir ställd på rätt ställe är lite komplicersd:
Är det någon som vet om det finns dikter skrivna av Anders Olsson Nordström född 1854-03-29 i Tviggasjö Farstorp Var Dragon vid I 24?
Enligt en pågående släktutredning på Anders så tror vederbörande att det finns i något arkiv?