Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-28

[Jan-Christer Strahlert]

Hej Björn Thunberg
Vem gör jobbet med flicknamn, ett arbete som nog tar många år och hur aktuellt är det om vi har flickornas födelsedatatum samt socken???
Jan-Christer

[Björn Thunberg]

Du kan inte vara säker på vad som är flicknmn på ditt sätt att resonera eftersom följande saker kan inträffa.
 
1. Fel församling på personakten  
2. Fadern kan ha bytt efternamn.
 
Jag tror inte det tar så lång tid kanske 1-2 år till högst.
Men som Jan skriver blir vi som bor nära källorna som får göra jobbet.
Björn

[Tord Påhlman]

Jag tycker det ter sig ganska meningslöst att börja diskutera flicknamn et cetera innan projektet Namn åt de döda ens är tillnärmelsevis klart. Det måste vara mycket viktigare att få pågående projekt färdigt och kvalitetssäkrat (hur nu det skall gå till). Jag undrar ibland hur många av dem som åtagit sig att registrera flera tusentals namn som  verkligen har kontroll/korrekturläst det inmatade.

[Björn Thunberg]

I princip har du rätt Tord!
Men hur skallvi kunna 100% kvalitesäkra när vi inte kan vara säkra att födelseförsamlingen som anges i personakt/församlingsbok är korrekt.
 
Vet ett fel redan på den befintliga skivan.
Björn

[Tord Påhlman]

Det är nog många fler än du (- bl a jag -) som hittat troliga fel i Sveriges dödbok, men trots det bör man väl sträva efter att färdigställa Namn åt de döda innan man börjar diskutera något annat.

[Kerstin Lindblad]

100% rätt kan det nog aldrig bli, eftersom det finns fel även i källorna. Din undran, Tord, om hur många som verkligen kontrolläst, kan jag inte svara på. Kan bara svara för mej själv. Jag har skrivit av och registrerat c:a 34.000 poster. Samtliga har jag kontrolläst och rättat. Men jag är inte heller mer än människa, så det kan finnas fel ändå.  
Det här med flicknamn är också en felkälla Fadern kanske har dött när flickan var liten, och mamman har gift om sej. Väldigt ofta fick då barnet den nye mannens efternamn. Detta namn är sedan angivet som flicknamn.

[Stefan Simander]

Angående ordet flicknamn (som ju diskuterats ovan, trots att det egentligen ske på avsedd plats).
Ur NE:
1 förnamn avsett för personer av kvinnokön
HIST.: sedan 1849
 
 
2 en kvinnas ursprungliga efternamn före äktenskap: vid giftermålet behöll hon sitt ~
HIST.: sedan 1895

[Björn Thunberg]

4 län är klara.
 
Gotland
Uppland
Södermanland
Skaraborg
 
Kanske kan vi få ytterliggare något/några.
Västernorrland
Västerbotten ligger bra till.
 
Kan ingen i Blekinge ta de stora Karlskrona församlingarna och fixa dem.
Björn

[Jan Ek (Janek)]

73,36% ! Med några registreringar som tydligen kommit in under semestern har projektet nu blivit ännu lite bättre. Halland har också blivit helt klart. Gratulerar landets alla släktforskare!

[Kjell Johansson]

Det finns de som adopterat en församling som inte tycks göra många knop för att färdigställa det dom åtagit sig.

[Åke Tilander]

Hej Kjell!
 
Det kan nog finnas en del okynnes-adoptioner. När den definitiva deadlinen gått för kommande version av CDn kunde det kanske vara en god id? att nollställa alla adoptioner, genom att alla som adopterat en församling kanske måste bekräfta att adoptionen fortfarande gäller. Sedan kan det nog finnas problem på vissa håll att komma åt källmaterialet, vilket kan fördröja arbetet.

[Jan Ek (Janek)]

Tror nog att tåget för denna gång i stort sett gått. Kanske kan en och annan församling ännu lyfta procenten något marginalt, men resten får nog läggas på lager till en tänkbar version fyra någon gång om ett antal år. Nu är det mycket viktigt att sammanställning och produktion av den efterlängtade version tre får full fart, och att CDn kommer ut före jul som utlovats. Då går det inte att vänta så mycket längre på några få promille.
 
Som jag sagt tidigare - skulle det bli gjort ett nytt försök att knäcka de resterande 25% i framtiden, förutsätter det nog att vi som denna gång ägnat åt oss åt landsorten hjälper till med att genomföra de stora stadsförsamlingarna, som ju utgör en stor del av de resterande. Men också adopterar i de delar av landet där aktiviteten varit låg. Det går alltså inte att nöja sig med sina egna hjärtebarn. Med tanke på riksarkivets inlämningsplan så blir det nog också till stor del ett arbete på landsarkiven, inte ute i församlingarna.

[Solveig Mårtensson]

Hej!
Hur långt fram i tiden kommer skivan sträcka sig?
mvh Solveig M

[Ted Rosvall]

Till och med 2003.
Mvh
TED

[Solveig Mårtensson]

Hej och tack för upplysningen. Ser verkligen fram emot när den kommer ut.
mvh Solveig

[Fredrick Andreasson]

Hej!
 
Det var länge sedan jag hörde av Anna-Lena Hultman nu. Ska man tolka det som att det nu är för sent att skicka in nya filer och att de som nu ändå skickas in kommer till släkforskarens fromma  först om 3-4 år. Det vore förstås bra att veta så att man kan ta det lite lugnare framöver.
 
Mvh
Fredrick Andreasson

[Jan Ek (Janek)]

Anna-Lena har sällan tid att läsa här på forumet (enligt egen utsago), skriv direkt till henne annalena@genealogi.se och fråga. Kanske är det ännu tid, kanske inte.

[Fredrick Andreasson]

Hej!
 
Det är visserligen ca två veckor innan den definitiva deadline är inne (förlåt ordvalet)
Men jag tror ändå att jag ger mig då jag inte ser någon möjlighet att få fram fullständiga uppgifter på den korta tid som är kvar.  
 
Mvh
Fredrick Andreasson

[Björn Thunberg]

Jag håller inte med dig riktigt Fredrick.
Om man bor i någon av Arkivstäderna.
 
Lund
Malmö
Göteborg
Stockholm
Uppsala
Härnösand
Vadsten
 
Kan man gott och väl adoptera en liten församling.
T.ex i Blekinge det kryllar av många som församlingar som någon borde kunna ta.
 
Mvh.
Björn

[Victor Ericsson]

Jo, det vore för väl om man bodde nära något landsarkiv, själv har jag 25 mil
till närmaste (Vadstena) och har därmed inte kunnat göra mer än ca. 700 poster.
Detta är den stora anledningen till varför Kalmar län inte ligger direkt i topp,
allt är inlevererat 25 mil härifrån.
 
Inget ont om Vadstena annars, själva arkivet är toppen och värdig vinnare av årets pris!
 
mvh
Victor

[Björn Thunberg]

Har man undersökt om församlingarna i Kalmar.län har sparat en viss kyrkbok benämnd AVI:a.
 
Den brukar (oftast) innehålla alla döda och utflyttade emellan 1948-19670630.
Den är dessutom inte omgiven av sekretess.
 
Mvh.
Björn

[Victor Ericsson]

Jo, det finns några få avgångsregister (A VI:a) bevarade och på mikrokort men de flesta
av dessa församlingar är redan färdiga. De övriga avgångsregisterna är
antingen gallrade (de allra flesta, tyvärr) eller skannade vilket innebär
ingen åtkomst alls i nuläget p.g.a. PUL.
 
 
mvh
Victor

[Anders Andersson]

Att PUL skulle hindra åtkomst till avgångsregistren enbart med anledning av att de har skannats har jag svårt att tro. Är det någon som har begärt ut dessa handlingar men fått nej från myndigheten med en sådan motivering? I så fall tycker jag att saken bör prövas i högre instans enligt konstens alla regler. Det hinns inte med inför den nu aktuella utgåvan av dödboken, men problemet måste på sikt få en lösning.
 
Det duger inte att myndigheternas icke-jurister på ren rutin förklarar för allmänhetens icke-jurister att de medborgerliga rättigheter vi vill utnyttja är avskaffade. Inte blir saken bättre av att allmänheten vänjer sig vid detta och slutar ifrågasätta påståendena...

[Eva Dahlberg]

Anders, det handlar nog om att kyrkböckerna numera skannas i stället för filmas till mikrokort - det finns alltså ingen vanlig kopia att låna ut ens med förbehåll, utan bara en digital kopia (där kommer PUL in eftersom levande personer kan finnas i avgångsregistret, däremot kan man ju givetvis diskutera känsligheten i uppgifterna men den diskussionen tar man inte - den är ju relevant för material i kyrkoarkivet som helhet, men det tillämpas ju 70-årssekretess även på mikrokortsflyttlängder).  
 
De skannande kyrkböckerna ska vara tillgängliga på landsarkiven, men man har inte löst tillgängligheten utanför det ansvariga landsarkivet och vilken tidsgräns som ska tillämpas. Utanför landsarkiven är skannade kyrkböcker som är äldre än 100 år nu tillgängliga som bild i SVAR:s betaldatabas Digitala forskarsalen (www.svar.ra.se under menyn Forska).  
 
Riksarkivets tillfälliga policy finns på Förbunds-Nytt liksom Släktforskarförbundets inlägg i ärendet (fast i omvänd ordning, protokollet från Riksarkivet ligger sist). Det pågår en utredning, den s.k. tillgänglighetsutredningen, som berör detta och som kommer att överlämnas till regeringen i höst (Ted Rosvall sitter med i expertgruppen) och direktiven för utredningen kan läsas på SOU:s webbplats eller närmare bestämt sökas i RIXLEX via länken som finns för direktiven under utredarens namn (det fungerar inte alltid att länka till dokument man får fram i Rixlex så jag avstår).
 
Hälsningar,
Eva
 
PS: Mikrokort har alltså kunnat lånas ut med förbehåll inom projektet.

[Anders Andersson]

Jag inser att samma fråga har ställts förut och föranlett de utredningar du nämner, men myndigheternas skyldighet att på begäran tillhandahålla en specifik handling (eller uppgifter ur den) upphör inte bara för att saken är under utredning. Det finns en noga beskriven (och prövad) procedur för att få ut begärda uppgifter, och myndigheter som inte följer denna procedur kan prickas av JO.
 
Ett avslag på en begäran att få ut en allmän handling måste motiveras med hänvisning till sekretesslagen, och eftersom vi här endast är intresserade av uppgifter om avlidna finns det knappast någon tillämplig sekretessbestämmelse alls. Att myndigheten bundit ris åt egen rygg genom att blanda offentliga och sekretesskyddade uppgifter i samma handling är inget som skall drabba forskaren (eller vem som helst som begär ut uppgifterna); det är bara för myndigheten att gå igenom materialet sida för sida och stryka över det som inte får lämnas ut.
 
PUL är bara relevant i den mån sekretesslagen kräver det, så även där krävs en uttrycklig motivering i varje enskilt fall. Möjligheten att lämna ut också sekretesskyddade uppgifter mot förbehåll finns till för de situationer när detta är mest praktiskt för båda parter, men om detta av någon anledning inte är möjligt, så innebär det bara att myndigheten måste tillgodose den enskildes begäran på annat sätt.
 
Jag kan förstå att förbundet väljer att avvakta en utredning när det gäller ett större projekt som Sveriges dödbok, men här handlade frågan såvitt jag förstod om några enstaka församlingar i Kalmar län.

[Åke Tilander]

Deadline? Vet någon exakt vilken deadline som gäller just nu för projektet?

[Victor Ericsson]

Jo, man får ju säkerligen tillgång till avgångsregistren i Vadstena (originallapparna  som ligger i en kartong), men som sagt alla bor inte i närheten. Men de digitala bilderna är i nuläget inte tillgängliga någonstans vad jag vet. Avgångsregister på mikrokort lånas ut till deltagare i projektet.
 
Jag var i Vadstena tidigare i år och begärde fram handlingar som är skannade men äldre än 70 år. De hade inga digitala bilder utan jag fick in originalboken i stället. När jag gjorde likadant i Stockholm på stadsarkivet fick jag faktiskt titta på de skannade bilderna eftersom de hade datorer för detta. Detta är ju en fördel eftersom det inte sliter på originalen, även om det så klart är mer känsla att själv sitta och försiktigt bläddra i originalboken.
 
Jag hoppas att den pågående utredningen leder till att de digitala bilderna kan på något sätt tillgängliggöras med endast 70 årig sekretess. Via internet är en möjlighet, även om det kanske inte anses som helt säkert. Annars kanske man kan tillgängliggöra bilderna på CD-rom, man beställer de volymer man vill ha via SVAR men istället för mikrokort får man en CD-rom hemskickad. I nuläget är det ju så att inne på Stockholms stadsarkiv finns det digitala bilder fram till 1933, men skulle jag sätta mig med en dator precis utanför, skulle jag bara få fram till 1903 trots att det är samma bilder.
 
Det är också lite synd att Kalmar län är delat, hälften är mikrofilmat och hälften är skannat. Det vore ju ok om de i alla fall följde kommungränserna, men nu blev det så att t. ex. halva Mörbylånga kommun är filmat och halva är skannat. Har man tur och har släkten i rätt församling, kan man beställa mikrokort fram till 1933, annars är det 1903 som gäller om man inte vill åka till Vadstena. Med nuvarande system.
 
De digitala bilderna jag har sett är dock kanon, hög upplösning med möjlighet att zooma in och rotera. Dessutom jättelätt att skriva ut jämfört med mikrokort!
 
mvh
Victor

[Victor Ericsson]

En annan fördel med de digitala bilderna är ju att man teoretiskt sätt skulle kunna dela på dom lättare än mikrokort. Om det är en födelsebok som går mellan t.ex. 1895 - 1960 (en liten församling), borde man kunna tillgängliggöra bilderna till 1933 på landsarkivet. Detta gör man dock inte i nuläget och förklaringen är väl att det vore krångligt att sitta och dela upp allt. Man hänvisar säkert också till SCB-utdragen men de innehåller ju inte alla uppgifter och skulle jag slå upp någon som är född kanske 1925 vill jag ju gärna veta vilka dopvittnen som personen hade.
 
Deadlinen för inlämnat material som kommer med på Sveriges Dödbok III är vad jag fattar redan förbi eller är vi precis i slutet. Men resten lär väl komma på nästa version om några år.

[Anders Andersson]

Ok, jag tolkade ingen åtkomst alls som att handlingarna enbart skulle föreligga i inscannad form. Om originalhandlingarna finns kvar och är tillgängliga för allmänheten så uppfyller myndigheten sina skyldigheter, och att eventuella inscannade eller mikrofilmade versioner inte är tillgängliga beror i så fall på myndighetens självvalda policy, inte på PUL.

[Victor Ericsson]

Nej du har rätt Anders, lite klumpigt uttryckt av mig. Jag menade naturligtvis endast de digitala bilderna.
 
Men myndigheten (Riksarkivet) baserar väl troligen sin policy att inte tillgängliggöra digitalt material yngre än 100 år via internet på personuppgiftslagen (PUL), eftersom den inte tillåter digitala register över ev. levande personer fritt tillgängliga. Så indirekt är det väl ändå PUL som förhindrar åtkomsten till bilderna, eller är jag helt ute och cyklar?