Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-08

[Helen Strahl]

Finns det några planer på att ge ut några fler Sveriges befolkning år... hos Sveriges Släktforskarförbund? Eller kanske någon annan matnyttig CD-skiva?

[Ted Rosvall]

Ja, Sveriges Befolkning 1980 är på gång, med utgivning längre fram i år. Och så hoppas vi på 1900, så snart Arkion blir klara med excerperingen, kanske om ett och ett halvt år eller så. Vidare arbetar vi tillsammans med Emigrantinstitutet på en första CD-version av Emigrantdatabasen Emibas.
 
Mvh
Ted Rosvall

[Christian Andersson]

Hej Ted.
 
Vore det inte bättre att ägna lite tid och kraft åt kvalitet och etik i stället.  
 
Helt uppenbart så uppfyller inte CD:n Sveriges Befolkning 1890 de mest elementära kvalitetskrav man borde kunna ställa på en produkt som Sveriges Släktforskarförbund står bakom. Borde man inte försöka rätta till detta innan man trampar på i ullstrumprna.  
 
Är det så helt självklart att det skall publiceras en CD Sveriges Befolkning 1980? Vart vänder man sig för att protestera, enskilt eller i grupp?  
 
När kommer Sveriges Dödbok II i en upprättad och uppdaterad version?
 
Mvh Christian

[Tord Påhlman]

Protestera? Mot vad?

[Carin Arbman]

Felaktiga uppgifter - hur och vart rapporterar jag detta? Flera av mina släktingar finns med utan namn i Sveriges Dödbok. Hur kan jag korrigera detta? Har även släkt med felstavade namn i Arkion och i Sveriges Befolkning 1970 .  
 
Ser fram emot nya skivor från förbundet! De jag har använt har varit mycket bra.

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Under Källor: finns rubriker för bland annat förbundets CD-skivor; där (under de rubriker som heter 'handhavande') finns underrubriker som är lämpliga för just frågor som Carins..

[Carl Szabad (Carl)]

Christian! Materialet till Sveriges befolkning 1980 väntar vi på och det torde hålla så pass högt ställda krav som är möjligt med de förutsättningarna. Underlaget är ändå folkbokförande myndigheters dataregister.
 
Problemet med eventuella kvalitetsbrister uppstår först när användarna tror att det är våra CD som är facit, för det är fortfarande kyrkböckerna som är primärkällan. Är man medveten om det kan man säkert acceptera en och annan felstavning.

[Ted Rosvall]

Det Carl säger kan inte nog understrykas. Våra CD-skivor är INTE originalkällor. De är utmärkta hjälpmedel och nycklar till de riktiga källorna.  
Ingenting annat! Kom ihåg detta!
 
Ted Rosvall

[Christian Andersson]

Hej Ted och Carl.
 
Det är trevligt att du går i svaromål, Carl. Men jag ställde några konkreta frågor angående policy till vår förbundsordförande och jag förväntar mig nog ett svar från det hållet.
 
Eftersom du Carl i ditt svar helt missade poängen i mina frågor stället jag dem en gång till.
 
Är förbundet berett att ta en diskussion om kvalitet och etik inom släktforskningen? En diskussion som givetvis bör mynna ut i klara riktlinjer och rekommendationer. Dessa riktlinjer bör nog vara klara och fastställda innan man fortsätter med CD-utgivning och sjösätter nya fantastiska projekt på webben.
 
Är det så helt självklart att det skall publiceras en CD med Sveriges befolkning 1980? Och skall den i så fall publiceras nu? Vad är det som säger att ett allmänintresse skulle vara större än vårt behov av en viss personlig intregritet? Jag ställer dessa frågor mot bakgrund av att man här på Anbytarforum med förbundets goda minne publicerar uppgifter rörande nu levande personer utan deras eget medgivande. Uppgifter som är hämtade från föregångaren Sveriges befolkning 1970. Mina invändningar har således inte ett dugg med kvaliten på utgåvan att göra.  
 
Min fråga om Sveriges Dödbok II och projektet Ge namn åt de döda har jag fått besvarad på annat håll här på Anbytarforum. Jag konstaterar bara att man efter en del vånda bestämde sig för en hög kvalite i det projektet. Rätt avskrivet från böckerna och korrekturläsning innan materialet släpps, inte sant? Tänk om man hade gjort detsamma med Sveriges befolkning 1890?  
 
Appropå felstavningar så är det väl bra många mil mellan Arby och Asby? Nyckeln måste väl passa något så när i nyckelhålet, Ted?

[Ted Rosvall]

Ja, Christian, det är helt klart att vi skall publicera Sveriges Befolkning 1980. För en överväldigande majoritet av släktforskare, särskilt den yngre generationen som någonstans måste börja sina forskningar, blir den ett utomordentligt hjälpmedel. Eftersom informationen i 1980 inte är länkad, det finns inga uppgifter om civilstånd, samhörighet, adoptioner, mentalsjukdomar, inkomster eller något annat som kan antas vara känsligt, ser vi inga som helst risker med denna produktion. Bara fördelar.  
 
Mvh
TED
 
Ps:  Däremot håller jag med Dig om att man på Anbytarforum normalt INTE bör citera uppgifter om
nu levande personera. Här kanske vår anbytarvärd får vara lite tuffare med delete-knappen.
 
Pps:  Frågorna om etik och kvalitet är ständigt aktuella. Förbundet har tagit fram den s.k. Kvalitetsutredningen, och är i gång med att ge ut en serie med broschyrer, inspirerade av detta material.

[Mikael karlsson]

Korrektur läsning utav posterna i Namn åt de döda förekommer nog inte annat ä att man själv kontrollerar det materialet man registrerat.
Eller om man möjligtvis är några stycken som Byter Om .....
 
Men o andra sidan skall väll den ses som ett hjälpmedel.

[Eva Dahlberg]

En risk med både nuvarande Sveriges befolkning 1970 och kanske än mer med den kommande är väl kanske just de gissningar av familjesamhörighet som blir följden av att man saknar relationer. Jag tror att det finns en risk att folk gissar föräldrar/barn-kombinationer utifrån hushållen på samma adress ett visst år, i stället för att kolla med källorna. Jag har också svårt att förstå varför en cd-skiva med befolkningen för 24 år sedan skulle vara så ovärderlig, i stället för att lära släktforskare (både nuvarande och kommande) att vända sig till levande personer eller arkiv för att få fram de exakta uppgifterna. De behöver ju ändå vända sig dit för att få ev. släktskap bekräftat, få vigseldatum och för personer födda utanför Sverige få reda på var de är födda.
 
Det är viktigt det Ted påpekar att cd-skivorna bara är ett hjälpmedel. Det är onekligen så att alla cd-skivorna som släppts (Sveriges Dödbok, Sveriges befolkning 1970 och Arkions material både på Internet och cd) innehåller en lång rad fel. När och var dessa fel uppkommit går förmodligen inte att spåra och de går väl inte heller att rätta, eftersom de förmodligen oftast härstammar från någon annan källa och inte från själva bearbetningen för att lägga materialet på cd. Men det är synd att man inte kan vara tydlig från Förbundet i att fel finns och göra en liten brasklapp för dem, cd-skivorna är en nyckel, ett hjälpmedel - inte svaret. För att citera ett inlägg jag gjorde i november 2003 i diskussionen Anbytarforum: Källor: CD-skivor: Sveriges befolkning 1890 (handhavande): Namn- och personuppgifter (ej efterlysningar):
 
Det finns exempel på sådana fel som gör att jag tycker man ska vara mindre tvärsäker på att allt som står i den är rätt, både när man hjälper andra med uppslag och när man själv använder materialet. Man borde vara betydligt mer tydlig på att de (både Internetversionen och cd:n) är hjälpmedel och sekundära källor, och att det är till husförhörslängden (1900 församlingsboken) och ministerialböckerna man ska gå för kontroll.
 
Om släktforskare inte lär sig att gå till kyrkböckerna (och andra källor) och kolla de uppslag man gör i cd-skivorna så har man bara vunnit släktforskare med en massa felaktiga uppgifter. Man måste kunna lära ut ett kvalitetstänkande redan från starten, inte som en korrigering av beteende i efterhand.
 
Hälsningar,
Eva

[Jörgen Tollesson]

Ted, du nämner uppgifter som inte är med på den kommande CD:n Sveriges befolkning 1980 - men vilka uppgifter är med?
 
Om du nu inte ser några som helst problem för den personliga integriteten med att publicera en CD för 1980, var går då tidsgränsen? Finns det någon - eller blir det 1990 och 2000 härnäst?

[Ted Rosvall]

Jörgen,  
1980 kommer att bli i princip likadan som 1970. Myndigheten har ansett att dessa uppgifter är harmlösa och närmast att likna vid uppgifterna i en telefonkatalog. När det gäller tidsgränsen finns i så fall ingen sådan. Hellre än att gå vidare med 1990 eller 2000 skulle jag personligen gärna se att vi fick till en Sveriges Befolkning 1930 eller 1940, men tyvärr finns det inget digitalt underlag för en sådan produktion. Där får vi i så fall hoppas på Arkion, eller andra aktörer, eftersom manuell excerpering kräver en enorm arbetsinsats.
 
Mvh
TED
 
Ps: Det har talats om en Europeisk folkräkning 1930, som nu borde vara tillgänglig för forskning. Är det någon som vet mer om denna folkräkning. Gjordes den i Sverige, och vad innehåller den för uppgifter? Var förvaras den? Arninge?

[Carl Szabad (Carl)]

Eva! Det står förklarat under knappen OM ... på alla CDna att dataregistren är sekundära källor. Jag förstår inte vad du menar med att vi inte varit tydliga där.

[Jörgen Tollesson]

Ted, vilken är Myndigheten som anser att uppgifterna är lika harmlösa som telefonkatalogen?
 
Det är märkligt om en myndighet uttrycker sig på det viset. I telefonkatalogen väljer man själv om man ska vara med, och där finns varken födelsedatum eller födelseförsamling.

[Patrick Lindblom]

Det är väl allmänt känt att väldigt många uppgifter om oss medborgare är öppna för allmän beskådan? Gå in på Skattemyndigheten och sätt dig vid en medborgarterminal och sök på ett namn så hittar du säkert uppgifter som inte finns med i telefonkatalogen. T.ex. födelsedata och folkbokföringsadress. Det gjorde i alla fall jag på 38 släktingar, inkl. dödsbon.
 
Detta gäller även inkomster. Taxeringskalendern som utkommer varje år innehåller deklarerade inkomster för alla som tjänar över en viss beloppsgräns. Den är visserligen inte på CD och det hindrar väl kanske inte spridningen så väldigt mycket men däremot en alltför intensiv databearbetning av uppgifterna.
 
Att ge ut en CD uppgifter om födelsedata och folkbokföringsadress kan jag inte se inkräktar på något sätt i den personliga integriteten. Behöver man skyddad adress så kan man ju få det och då - men först då - kan den inte heller lämnas ut via CD.

[Jan Jutefors]

Att ta reda på personnummer och födelseförsamling kan man göra på vilken person som helst, genom att ringa till folkbokföringen.  
Det går alldeles utmärkt att få reda på föräldrar också.

[Patrick Lindblom]

Ja visst, ja. Telefon finns ju också :-)

[Mikael karlsson]

jovisst kan man gå till Skattemyndigheten etc.
Men det är ju lite jobbigare.
och som Jörgen säger Telefonkatalogen där väljer man ju själv om man vill vara med.
 
Jag skulle inte tycka det var så kul om någon forskade på mig o bara slängde ut uppgifter om mig på Anbytarforum eller andra sidor ....
Det kan man allt vänta med tills efter man grävt några fot.
 
Sen rent allmänt så tycker jag det vore bättre och satsa tid och energi på att kanske kunna fixa sveriges befolkning 1800 och tidigare då det ofta är vålldigt dåligt med noteringar var personen kom ifrån....
Senare Hf, Församlingsböcker etc är väl det jag sett inga problem att följa personer.........

[Christian Andersson]

Hej Jan och Patrik.
 
Att vissa personuppgifter om oss finns allmänt tillgängliga hos en del myndigheter innebär inte per automatik att det är fritt fram att sammanställa dessa uppgifter i en databas och sälja denna databas till allmänheten.
 
Era inlägg om möjligheterna att få fram önskade uppgifter från annat håll tillsammans Eva Dahlbergs inlägg ovan stärker mig i min uppfattning om att en utgivning av Sveriges befolkning 1980 inte på något sätt är berättigad ur släktforskningssynpunkt. Jag vidhåller min uppfattning att vårt behov av personlig intregritet borde väga starkare än ett  allmänintresse av en sådan utgåva.
 
Mvh Christian

[Ted Rosvall]

Vi bör betänka att släktforskning kan bedrivas på åtminstone två sätt; dels det traditionella sättet där man söker sig tillbaka i tiden, generation för generation. Man arbetar alltså med en antavla. Men de allra flesta släktforkare arbetar också prarallellt med stamtavleforskning, alltså framåt i tiden. Man börjar kanske med en anfader eller -moder på 1700-talet eller 1800-talet, och så försöker man hitta alla ättlingar fram till nutid. Det är bl.a. i denna senare typ av forskning som hjälpmedel av typen Sveriges Befolkning 1970 och Sveriges Dödbok är oumbärliga. Att de också kan användas i andra typer av forskningar, i arvsutredningar, i fastighetsregleringar, i gravrättsärenden o.s.v. är en extra bonus, som ytterligare breddar värdet av dessa CD-skivor, som därmed är av stort allmänt intresse..
 
Mvh
TED

[Christian Andersson]

Hej Ted!
 
Med en dåres envishet kommer jag att återvända till min fråga ända tills du ger mig ett svar.
 
Är förbundet berett att ta en diskussion om kvalitet och etik inom släktforskningen? En diskussion som givetvis bör mynna ut i klara riktlinjer och rekommendationer. Dessa riktlinjer bör nog vara klara och fastställda innan man fortsätter med CD-utgivning och sjösätter nya fantastiska projekt på webben.  
 
 
Jag kan inte se att vi är i behov av någon artikelserie under kryptiska rubriker. Här är det nog av största vikt att tala klarspråk. Och under betydligt mera formella former. Dessa råd och riktlinjer bör enligt mitt förmenande inte vara en mans verk utan förankras i rörelsen. Här finns mycket kompetens att ta vara på. Det tycker jag att denna diskussion har visat.  
 
Slutligen tycker jag inte om att du påför mig synpunkter som jag aldrig har framfört:
 
Citat:Däremot håller jag med Dig om att man på Anbytarforum normalt INTE bör citera uppgifter om nu levande personera. Här kanske vår anbytarvärd får vara lite tuffare med delete-knappen.
 
Min uppfattning är att man inte ska publicera några som helst uppgifter på Anbytarforum om nu levande personer utan att vederbörande lämnat sitt tillstånd. Det är en väsentlig skillnad.
 
Mvh Christian

[Anders Berg]

Christian, en diskussion om kvalitet och etik pågår ju hela tiden! Varför tror du utredningen beställdes? Vad jag minns gav Ted ett mycket tydligt svar i den rätta diskussionen om detta, som pågick för bara några månader sedan.  
 
Den diskussionen kommer aldrig bli färdig utan måste alltid fortsätta. Det går inte att slå sig till ro med att några rekommendationer och riktlinjer kommer på pränt.
 
Men det är helt absurt att kräva att förbundets verksamhet i övrigt ska ligga nere medan denna diskussion pågår! Själv är jag mycket imponerad och glad över att förbundet har initiativkraft och förmåga att komma med nya projekt hela tiden till gagn för alla släktforskare. Heder åt Ted, Carl och alla andra inblandade.

[Jörgen Tollesson]

Också jag upprepar min fråga, Ted: Vilken är Myndigheten som anser att uppgifterna är lika harmlösa som telefonkatalogen?

[Ted Rosvall]

Riksarkivet!
 
TED

[Jörgen Tollesson]

Om Släktforskarförbundet begär att få ta del av de allmänna handlingar (register) som förvaras av Riksarkivet, så ska RA pröva om uppgifterna i registren är sekretessbelagda. Man har alltså kommit fram till att de inte är det och att Förbundet därmed får ta del av registren. Denna rätt att få ta del av och också få en kopia av allmänna handlingar berör offentlighetsprincipen och regleras av tryckfrihetsförordningen.
 
Men den som har fått ta del av registren har sedan inte automatiskt också har rätt att hantera registrens personuppgifter hur som helst. Den saken regleras av personuppgiftslagen (PUL), och det är Datainspektionen som övervakar att den efterlevs.
 
Man får alltså inte tro att det är fritt fram att publicera en CD med nu levande personers personuppgifter bara för att RA inte har sekretessbelagt uppgifterna och släppt en kopia av registret. Det är alltså två vitt skilda saker som regleras av olika lagar.
 
Har Förbundet frågat vad DI anser om att ett dataregister med levande personers personuppgifter sprids till allmänheten både inom och utom landet via en CD utan de berörda personernas samtycke?

[Anders Andersson]

DI har inte frågat mig hur jag vill att andra släktforskare behandlar uppgifter om mig. Därför betvivlar jag att DI vet vad allmänheten i övrigt tycker. DI kan ge oss sin tolkning av personuppgiftslagen, det är allt, och DI är inte ens en domstol.
 
Den som i första hand tar hänsyn till vad jag tycker är välkommen att för släktforskningsändamål behandla de adressuppgifter om mig som ändå redan är offentliga, men den som hellre vänder sig till DI i samma fråga kommer inte att få något samtycke alls från min sida. DI är inte kompetent att diktera etik för släktforskare.

[Patrick Lindblom]

Christian Andersson:
Att vissa personuppgifter om oss finns allmänt tillgängliga hos en del myndigheter innebär inte per automatik att det är fritt fram att sammanställa dessa uppgifter i en databas och sälja denna databas till allmänheten.
 
Nej, och det har jag inte påstått heller. Men integriteten är inte skyddad bara för att Släktforskarförbundet avstår från en utgivning av CD:n om uppgifterna som finns på den är allmänna.
 
Era inlägg om möjligheterna att få fram önskade uppgifter från annat håll tillsammans Eva Dahlbergs inlägg ovan stärker mig i min uppfattning om att en utgivning av Sveriges befolkning 1980 inte på något sätt är berättigad ur släktforskningssynpunkt. Jag vidhåller min uppfattning att vårt behov av personlig intregritet borde väga starkare än ett allmänintresse av en sådan utgåva.
 
I så fall är väl SvBef 1970 lika illa? Att det kan finnas andra, mer angelägna projekt är väl en sak. Men hur kan integriteten vara i mer fara 1980 än 1970?
 
Min personliga reflektion är att en CD med folkbokföringsuppgifter om nu levande personer är ett klart mindre intrång i den personliga integriteten än t.ex. Taxeringskalendern som avhandlar hur mycket jag tjänar. Eller journalutredningar som försäkringsbolagen sysslar med.
 
Däremot är det ju så att om jag publicerar forskning om nu levande personer är det oerhört viktigt att jag förhör mig om dessa personers eventuella reservationer för medverkan. Men det är ju klart bättre för forskningen om man kan få hjälpmedel för att finna nu levande släktingar medan de är...levande. Eller?

[Tord Påhlman]

Mycket bra initiativ av förbundet att ge ut dessa CD. De kan vara till mycken hjälp för forskning i nutiden, där man inte alltid har grepp om alla mer eller mindre avlägsna släktingar. Att framhålla att man själv väljer om man vill vara med i telefonkatalogen eller ej är ju rent nonsens. I det fallet har man rätt att välja om man vill att uppgiften skall vara offentlig eller ej, beträffande personuppgifterna är de redan offentliga, där föreligger ju ingen valmöjlighet. Och som redan påpekats ovan, det är mycket lätt att ringa skattemyndighetens namn- och adressupplysning för att få fler uppgifter än de som finns på CD:n.