Anledningen till att inte hålla på att rätta t.ex. Sveriges befolkning 1890 enskilt eller Emigranten är att de är så fulla av fel! De är i högsta grad sekundära källor.
Det är bättre att hänvisa folk till att använda kyrkböckerna för att släktforska än till att använda Sveriges befolkning 1890 som enda hjälpmedel. Felen består av felläsningar, felinmatning och dessutom felaktigheter i SCB-materialet bakom. Detta är fel som jag ser i min egen släkt utan att leta speciellt mycket, en del har liknande erfarenheter, andra inte.
Ett fel ligger också i de slutsatser folk drar kring resultatet av sökningarna på cd-skivorna. Ett exempel dök upp
här den 30 april i en diskussion, jag har inte Sveriges befolkning 1890 utan har bara tillgång till den i vår lokal, så jag kunde inte göra uppslaget själv men där är en enkel felläsning som resulterar i ett helt annat efternamn.
Emigranten har en del fel (bl.a har man missat att föra in emigranterna från Malmö 1887 t.o.m. i den nya versionen från 2001), man har fel län på församlingar, felläsningar och felinmatningar. Därtill kommer det faktum att de personer som finns i poliskammarens emigrantregister inte behövde tala om när de var födda eller var - du kan alltså inte vara säker på vem personerna är, hur vara helt säker på rättelsen?
Det är ett känt faktum att det är gott om felaktiga län i Stockholmsskivorna (fel pga Rotemannen oftast antar jag). Felen i dödskivan är färre, det handlar t.ex. om församlingar som inte fanns vid personens födelse, eller fel som blivit i hans personakt under årens gång förmodligen.
Om man släktforskar i förstahandskällor från vaggan till graven (i senare delen av 1800-talet till första delen av 1900-talet är det oftast möjligt!) upptäcker man den typen av fel. Men insatsen/ansträngningen är förstås högre.
Krutet bör satsas på att publicera rättelser till andra verk som används, inte på det folk lätt kan forska fram själva. Jag hade själv en artikel inne i en tidning häromsistens, den där avskrifterna används, för att rätta uppgifter som frekvent används och anges i hemsidor, källorna som bevisade de rätta uppgifterna var lite mer svårletade. Men responsen har varit låg, en hemsida har dock gjort en del av de rättelser jag har i artikeln men inte alla ... han kanske bara trodde på en del?
Det händer att frågor om uppslag ställs under våra metoddiskussioner kring cd-skivorna och enstaka gånger under Genline-felaktighetsrapporterna, så en separat rättelsehörna är nödvändig. Jag tror att en anledning till att sådana frågor inte ställts i SGF:s forum är att det är så ovanligt lite använt bland forskare.
Jag vet att jag är ganska pessimistisk som tycker att folk ska forska i förstahandsmaterial men jag anser (som läsare av mina kolumner på Rötter eller mina artiklar - t.ex. Vem kan man lita på? känner till ) att kvaliteten i publicerade uppgifter blir högre då - kanhända överdrivet optimistiskt att tro det?
Nu blev detta en kvalitetsfråga, och det borde rimligen fler vara intresserade av oavsett var man vill publicera rättelserna, men cd-skivorna är i en klass för sig.
hälsningar,
Eva
PS. Som vet att det är fullt med fel även i kyrkböckerna, var ska vi publicera de rättelserna ? - och som också är på ett ovanligt svavelosande humör ikväll - håll pekpinnen högt lärarättling ;-)
Ämne: Rättelser (läst 1425 gånger)
Cookie policy