Thomas, nog är det så att vissa saker är skämmiga. I alla fall finns det de som tycker det. Själv är jag inte alls så. Men det kan ju bero på att vi lever i modernare tider. Förr var det ju så mycket som var fult och jag kan tänka mig att en hel släkt kunde bli utfryst för vad någon ställt till med.
Om någon dött i skrumplever p g a missbruk så tror jag att samtliga närmast anhöriga vet om det. I alla fall att vedebörande missbrukat. Har det gått så långt som till skrumplever så har det hållt på i flera år och det är nog svårt att dölja en sådan sak för de som bor under samma tak.
Fortfarande är ju sådana saker som t ex alkoholmissbruk skamligt. Det ska hållas tyst om det och hela familjen hjälper missbrukaren att missbruka i lungn och ro just genom att hålla det hemligt inom familjen. Sen ska skenet hållas utåt så att ingen annan märker något.
Aids är ju en annan sak som det inte pratas högt om inom familj och släkt. Sen säger man att personen avlidit av någon presentabel sjukdom. Ganska hemskt egentligen, för det beror nog mycket på att vi runt omkring tar avstånd från människor med en sådan sjukdom. Där blir ju familjen också utfryst...........fortfarande, fast vi lever i modern tid.
Jag är undersköterska och kommer ihåg när vi hade något möte angående om vi hade rätt att säga nej till att sköta om en Aidspatient. Det var fruktansvärt att höra hur de flesta resonerade. Jag anser att har man valt att arbeta med människor, ja då får man göra så också. Oavsett sjukdom. Detta var inom hemtjänsten.
Hur som helst, jag skulle i alla fall inte skämmas om någon i min familj, släkt eller vänner dog p g a missbruk, Aids, mord, självmord eller vad det än vara månde. Ännu mindre om det hände för länge, länge sedan. Det skulle inte vara så kul kanske, men mycket händer även i de bästa av familjer. Den exemplariska släkten där det aldrig har hänt något, där allt bara varit bra, den existerar inte.
Ämne: Sådant som tystats ner i familjen (läst 2922 gånger)
Cookie policy