Vilka har kollat sig själva i källorna?

[Anders Ryberg]

Jag brukar ofta framhålla vikten av att kolla upp uppgifter i källmaterialet i möjligaste mån, vissa anser att jag gör så i allt för hög grad... Dock finns det en mycket central person i min släktforskning som jag aldrig kollat, nämligen mig själv... Jag har förvisso plockat ut personbevis någon gång, men där står inte så mycket. Jag har faktiskt inte heller kollat mina föräldrar.
Hur är det med er andra, hur många har kollat vad som står om er själva i födelse-, och i förekommande fall vigselböcker, flyttlängder, etc?

[Eivor Andersson (Ema)]

Jag har aldrig kollat mina eller mina föräldrars eller syskons uppgifter.
De som är närmast tycker man att man vet ändå.
Jag har bara sett mina uppgifter på CD-skivorna.
 
Jag vet inte hur noggranna de är, som gör bouppteckningar efter föräldrarna när det gäller att finna ev. utomäktenskapliga barn?
Man kan ju aldrig vara 100 procent säker på om det finns något barn på bygden efter fäderna någonstans  
 
Hälsningar Eivor

[Eva Dahlberg]

Jag har kollat mig själv och mina föräldrar (ett måste om man vill skriva om och hålla föredrag om 1900-talskällorna  ), inte bara i cd-skivor utan i originalkällor, SCB-utdrag, konfirmationsbok och från Skatteverket.
 
Jag stärks då hela tiden i min uppfattning att man inte kan lita på något (sedan får andra tycka att jag är en petimeter/viktigpetter/tråkmåns om de vill, men ett kritiskt sinnelag  gentemot källorna skadar inte... ;-)  ) - det är fel tilltalsnamn, fel datum osv i flera av dem. Vilket visar vikten av att inte bara titta i en källa, och att notera olikheter från olika källor. Man har inte varit perfekt korrekt på 1900-talet heller, lika lite som tidigare.
 
Har ni jämfört stavningar av namn i de olika cd-skivorna t.ex. med den ni tror släkten har? Man stavar olika i verkligheten jämfört med källorna och olika stavningar vid olika tillfällen.
 
Hoppas det här blir en minienkät som hade platsat under Källkritik!
 
Trevlig sommar och varma hälsningar (nu något mindre varma här i Norrbotten där semestern delvis tillbringas),
Eva

[Niklas Lindberg]

När jag först kom i kontakt med släktforskning hade jag precis börjat jobba på släktforskararkivet på SCB (Statistiska CentralByrån) i Stockholm. Jag tror det var år 1982 och jag skulle jobba med att hämta upp böcker (mikrokorten var då fortfarande ovanliga...) från källararkiven åt de besökande släktforskarna...
 
Bara på skoj och för att få en liten inblick i hur det hela fungerade så slog jag upp mig själv i födelseboken 1966 och det var väl just i det ögonblicket jag började släktforska, för sen gick jag av bara farten vidare med båda mina föräldrar och sen vidare till far- och morföräldrar... osv, osv  
 
Hoppas alla får en trevlig sommar!
mvh Niklas Lindberg

[Elisabeth Thorsell]

Jag har kollat mig själv på SCB-utdraget ur födelseboken och upptäckte då att jag har rätt föräldrar, men däremot inget namn. Mystiskt, trots att jag blev döpt med namn och allt efter ca 14 dagar, enligt dopbeviset.

[Anders Ryberg]

Jag vet, jag borde någon dag traska iväg och slå upp mig själv, samt kolla en del andra uppgifter jag bara sett i SCB-utdrag. Samtidigt så är jag i vissa fall mer primär källa än folkbokföringen till vissa uppgifter, jag var närvarande när farfar dog och när min pappa gifte sig... Jag är också av den uppfattningen att källorna kan innehålla fel till och från, i synnerhet de som inte är primära. Jag har till exempel en stark misstanke om att det är fel i det SCB-utdrag ur födelseboken där det står att min farmors moster hette Ingeborg, eftersom att hon aldrig kallades annat än Ingegärd, men jag har hittills inte kommit mig för att åka ut till Öckerö och kolla.
Och jag kan bara instämma med Eva om vikten av ett kritiskt sinnelag i förhållande till källmaterialet. Varför stänga av det sunda förnuftet bara för att man släktforskar?  
 
Vad det gäller stavning av namn så är jag av den uppfattningen att man i äldre tid bör normera till normalvarianter och, om man vill notera hur det exakt står i källorna, medan man för nyare tid bör utgå från hur personen stavade själv, i den mån man vet det. (Återigen kan man notera källmaterialets varianter.) I ingetdera fallet finner jag det officiella källmaterialets stavning väsentlig.  (Jag har i hela livet fått bekämpa alla som i olika sammanhang för in mitt namn fel, och vet hur lätt det kan ske.)
 
Jag hoppas också att detta skall bli en minienkät, anledningen till rubrikvalet var nog mest att jag trodde att det skulle bli mer svar här... (Lite defatistiskt kanske...)

[Torgny Henriksson]

Dödsdatumet för en nära släkting är officiellt en dag senare en det faktiska. Jag förmodar att det har att göra med läkares dödförklaring, som kanske inte alltid kan ske omedelbart.

[Anders Berg]

Du är nog i mycket gott sällskap, Anders.  Jag har inte heller kollat upp mig själv eller mina föräldrar annat än på CD-skivorna, och konstaterat att det stämmer med vad familjen själva anser.
 
Du har en bra poäng i att den nu levande familjen är en bättre (mer primär) källa än vad som står i myndigheternas register. Det som står där är registrerat från andra uppgifter, med risk för överföringsfel, och av personer utan eget intresse av dem. Någon illusion om att uppgifter från 1900-talet skulle vara mer fritt från fel än tidigare har jag faktiskt aldrig haft.  
 
Därmed inte sagt att speciella förhållanden, som annan far eller liknande, kan göra det lönt att titta i böckerna! Sådant kan ju familjen ha förträngt eller förnekat vid en muntlig kommunikation.

[Ingegerd Johansson]

Jag har inte heller kollat mig själv, min far eller min bror i födelseböcker. Andra officiella handlingar innehåller i alla fall samma personuppgifter som vi alltid använt i familjen och som finns på befolknings-CD-skivorna. Min mors uppgifter har jag kollat, både i födelsbok och i Barnhusarkivet, Stockholm. Detta bl. a. för att se om det fanns några uppgifter om vem som var hennes far, men det senare har jag än så länge inget svar på.  
 
Att kolla stavning, som Eva tar upp, har jag verkligen fått lära mig att det är viktigt. Farfar hade t. ex. en halvbror som hette Carl-Fredrik Carlsson, med den stavningen i kyrkböckerna under andra halvan av 1800-talet. Men i folkräkningen 1890 och 1900 står det Karl-Fredrik Karlsson. Hans söner stavade också efternamnet med C men i Sv Bef 1970 och Sv Dödbok stavas namnen med K.
 
Mitt förnamn stavar jag enligt almanackan, men folkbokföringen har Ingegärd, så den stavningen gäller på ID-kort, körkort och pass.

[Patrick von Brömsen]

Hej i regnet
 
När jag började denna trevliga ovan att släktforska, så tittade jag i mina papper hos pastorsexpeditionen. Där stod att jag inte var konfimerad, vilket inte var sant. Så jag fick ta med konfirmationsbibel med prästens ord till mig. Så nog kan det vara fel ibland.
(har just nu en släktträff, så nu går jag)
vänligen Patrick

[Björn Groth]

Hej!
Har själv via Landsarkivet i Östersund(ÖLA), fått en kopia på mitt personkort.
Det täcker tiden fram till det att skattemyndigheten tog över folkbokföringen.
Kortet har följt med mig när jag flyttat mellan olika församlingar.
Där står föräldrar, och alla händelser.
Dessa kort upprättades i mitten av 40-talet.
Så händelser innan dess finns inte med.
Björn

[Anneli Isaksson]

Hej
Om man flyttar utomlands är det kanske extra viktigt att kontrollera hur man är registrad. Jag upptäckte att prickarna över å och ö hade försvunnit på min födelseort. De ville t o m ha ett nytt personsbevis från skattemyndigheterna i Sverige för att kunna rätta till det. Det räckte dock med att bli lite arg och jag fick tillbaka mina prickar.
Hälsningar
Anneli

[Lotte Jensen]

Ja Anneli!
Likande miss hände mig då jag ändrade mitt namn Lise-Lott till Lise Lotte (två namn alltså). De hade sett att jag ville bli av med bindestrecket men missat att jag också ville ha ett E efter Lott. Så en tid hette jag Lott.  
 
Om det var vinst eller nit vet jag inte men det gick att ändra på efter att de sett på min ansökan att jag strukit under och skrivit vilket jag önskade ändrat. Annars hade det kostat mig en ny avgift för ytterligare ändring.

[Ingegärd Johansson]

Hej,min nästan-namne Ingegerd Johansson!
Jag undrar om vi två på något sätt har blivit bortbytta! Det är nämligen så att jag alltid har stavat mitt namn med ä i slutet, och det gjorde också mina föräldrar. Men i folkbokföringen stavas det Ingegerd och därmed också i alla officiella papper. Att jag envist undertecknar alla sådana papper, t ex körkortet och deklarationsblanketten, med min egen stavning, det är det aldrig någon som bryr sig om, konstigt nog. Hur gör du, Ingegerd, i sådana fall?
Ibland har jag undrat vad det egentligen står i doplängden, men jag har faktiskt aldrig gått till källorna, när det gäller mig själv, mina syskon, min mor och hennes syskon. Jag började släktforska tillsammans med min mor, och hon var något av en levande uppslagsbok, när det gällde den närmaste släkten.  
Roligt, Anders Ryberg, att du startade den här diskussionen, för nu ska jag faktiskt kontrollera mig själv. I varje fall när det börjar blåsa kalla höstvindar.
Skön sommar på er allihop!
Ingegärd

[Ingrid Bergström]

Hörde en gång ett släktforskarföredrag, där någon i publiken sa att det väl inte var så intressant att titta på sig själv. Då svarade föredragshållaren: Säg inte det. min fru fick ompröva båda sina föräldrar! Ingen hade talat om för henne, att hon var adopterad.

[Kerstin Malm]

Jag såg min egen personakt, samt min makes, när vi tog ut lysning 1986. Komministern visade oss vad som stod där, och kunde konstatera att vi hade väldigt olika bakgrund. Trots detta har ni funnit varandra, sa han.

[Ingegerd Johansson]

Hej Ingegärd!
 
Jag gör precis som du, skriver under deklarationsblankett, pass- och legitimationsansökan m.m. med den stavning jag alltid använt. Både pass och ID-kort gick ut alldeles nyligen, och de nya ansökningarna godtogs utan problem trots olika stavning av tilltalsnamnet. När jag tittar tillbaka på mitt förra inlägg, nu när jag fått din fråga, inser jag att det jag skrivit nog betyder/uppfattas som att jag stavar med ä i officiella handlingar. Det var slarvigt skrivet av mig, för jag är konsekvent och stavar alltid med e.
 
Vad det står i doplängden vet jag inte, men dopbeviset har jag någonstans, så det får jag ta fram och titta på vid tillfälle.
 
Hälsningar
Ingegerd

[Camilla Eriksson]

Jag är nyss hemkommen från elva dagars vistelse i Ramsele. Under min tid där, passade jag på att kolla upp mina föräldrars och deras syskons födelsenotiser samt mina far- och morföräldrars vigselnotiser (SVAR har SCB-utdrag över födda långt in på 1950-talet, och eftersom min föräldrageneration utgörs av idel 40-talister så var det trevligt att kunna kolla dessa uppgifter. Fast vad gäller mina föräldrar så skulle jag nog kunna knalla tvärs över gatan från jobbet, där aktuell pastorsexpedition ligger...).  
Nåväl, jag upptäckte också en par fel: min farmor hade begåvats med fel födelsedatum vid pappas födelse, och hans förnamn stod i fel ordning. Dessutom tycks alla de barn som föddes på Nyköpings lasarett vid 1940-talets mitt ha fått Nyköping Västra som födelseförsamling, även om föräldrarna var bosatta i någon annan församling.

[Bo Berndtsson]

Detta fenomen med fel födelseförsamling förklaras här.

[Jan-Christer Strahlert]

Jag har också råkat ut för Felskrivar-Nisse.
När jag fick min första skattsedel (debet) år 1964, hade jag plötsligt Karlshamn som födelseförsamling. Fram till dess hade pastorsämbetet i Torsås alltid skrivit Asarum i mina personbevis. Jag frågade min moder om var jag var född. Asarum var svaret. Jag försökte de närmast följande åren få skattevärket att ändra till det rätta, men har ännu ej fått till detta. När folkbokföringen togs över av skatteverket så försvann - (bindestrecket) i mitt namn. Det stod plötsligt Jan Christer. Resultatet är som ni försår att numera heter jag Jan i alla myndigheters register. Känns lite främmande när jag är döpt till Jan-Christer. Även där har jag försökt men med samma dålig hörsamhet. De har rätt, jag har fel. Tjänstemän på skatteverket kan tydligen inte stansa, mao, jag trodde orginalkällan gällde, men tydligen inte numera , och inte hos en viss myndighet.Min adress stämmer men det är en annan historia.
Jan-Christer

[Jan-Christer Strahlert]

Om du funderar Bo ang fel församling, så stämmer väl inte det heller på mig, eftersom min moder var mantalskriven i Karlskrona och årtalet var 1946.
Jan-Christer

[Niclas Rosenbalck]

När min pappa levde kollade jag hans födelsenotis i SCB-materialet och då visade det sig att prästen skickat in fel förnamn på min farfar. Det står dock rätt i originalkyrkboken. Tyvärr har ju SCB-avskrifterna på kyrkböckerna under 1900-talet varit den källa som i många fall nått ut till släktforskarna. När jag håller nybörjarsläktforskarkurser brukar jag poängtera att man även ska titta i originalkyrkboken och inte nöja sig med SCB som trovärdig källa. Ring landsarkiv och beställ kopia om originalet inte går att låna på mikrofich?kort brukar jag nämna.
 
För att återvända till rubrikfrågan på denna diskussion. Jag har kollat upp mig själv och beställt min personakt. Det mesta stämmer (förutom stavning av namn, men det är ju petitesser). Däri finns dock inga inofficiella flyttar med som gjorts i och med studier och annat boende. Det slår mig att liknande kan ha förekommit bland tidigare generationer i och med alla arbetsvandringar som folk förr i tiden gjorde som ibland aldrig noterats av prästerna. Det kan rymmas mycket spännande bakom de tomma kyrkboksraderna.

[Stefan Simander]

Jag hade släktforskat några år med koll på en massa detaljer om släkter ända tillbaka till 15-1600-talen, som t ex dopdagar, lysningsdagar, in- och utflyttningsdagar, etc. Då slog det mig just det som diskuteras här. Jag vet ju inte det om mig själv och mina närmaste.  
 
Jag vet idag med bestämdhet att farmorsmors uppgifter stämmer att pappa har fel officiellt födelsedatum (det felaktiga 13 mars istället för det riktiga 15 mars) antecknat, efter att ha fått utdrag ur barnmorskedagboken där det rätta står! Något han eller någon annan inte brytt sig om att ändra!
 
Så jag gick till pastorsämbetet i Uppsala Domkyrko och bad att få se mina uppgifter, vilket de först var väldigt ovilliga till att ta fram och de ifråsatte vad jag skulle med det till och när jag förklarade hur jag tänkte kring min släktforskning och mig själv, så blev de ännu mer tvära.  
Jag gav mig inte, utan sa att jag hade rätt att se mina egna uppgifter. Då snäste de åt mig att då fick jag allt leta reda på kortet själv!!!  
 
Vilket gjorde att jag stod och bläddrade i en massa sekretessbelagt material och när jag fann mitt kort, så kom någon och skulle kontrolläsa vad som stod, ifall det var känsliga uppgifter, vilket jag redan hade hunnit se isåfall. Någon kopia fick jag inte ta, men jag fick skriva av uppgifterna!!!  
 
Där framkom en del som jag inte kommit ihåg på rak arm eller ens visste om. Dvs alla officiella flyttningsdatum (dessa skiljer sig ju ofta från den faktiska flyttdagen) och alla officiella fastighetsbeteckningar (som man oftast inte tänker på, särskilt som barn och ungdom)! Även dop- och konfirmationsdagar fann jag där på kortet. Sedan följde jag upp det med utdragen ur födelsejournalerna, vilket också var intressant, eftersom dopet skedde på BB, något jag aldrig tänkt på att fråga om! Min lillasysters kyrkodop, minns jag däremot och det finns dokumenterat på foton i familjealbumet.
 
Även ens egna dagböcker, fotoalbum, rull-, kassettband och videoinspelningar är ju släkthistoria som man lätt glömmer bort.  
 
Hemma hos mamma hittade jag i förra veckan en gammal rullbandsinspelning från 1970 som jag gjorde som 12-åring och som förts över till kassettband, där mormor, född 1900, död 1979 och morfar, född 1897, död 1975 trädde fram med sina sedan länge tystnade rospiggsröster och berättade gamla historier och trätte lite med varandra. Något som fick mamma och mig att såväl gråta och skratta om vartannat! Även andra avlidna hördes. Samt att min son tyckte att jag lät som min äldsta son på bandet! En verklig herdestund!
 
Jag har också spelat in timslånga separata intervjuer med mamma respektive pappa, där de får tala om hur de minns saker och ting.
 
Kanske dags att läsa sina gamla dagböcker igen? Börja forska om Mitt liv som mig själv? Hur jag minns det och hur det egentligen var...

[Jan-Christer Strahlert]

Stefan
Vad rätt du har. Vi forskar och söker på våra anfäder men glömmer bort oss själva. Min moder förde anteckningar i sina almanackor, från 1920-talet och fram till 1980-talet. Jag förde dagbok från 1960 fram till 1975, sedan noteringar till dags datum i mina kalendrar. Min moder som var fotograf har efterlämnat ett stort fotoarkiv, som jag försöker scanna in till databasen. Själv har jag ett rätt stort bildarkiv som de senaste åren även är i digital form. Min morfar efterlämnade en stor samling sorgebrev, handlingar och ritningar. Min mormor hade affär i Torsås och efterlämnade i stort sett hela den skriftliga verksamheten, dagböcker, kassaböcker, fakturor och beställningar. Kanske dax att ta ett anfångar-break och ta i tu med mitt och familjens arkiv för att detta skall kunna bevaras för framtiden.
Jan-Christer

[Marie-Louise Hägglund]

Varken jag eller min äldste son finns med på CD skivan Sveriges befolkning 1970. På 1980 finns vi med och söker jag då på boende på samma adress finns två personer med som förmodligen bodde i samma hus men inte min egen dotter som först kommer med om jag söker på samma fastighet. Tur att jag vet vilken familj jag tillhör!Jag har dock inte kollat mig och min familj i de ursprungliga källorna.
Marie-Louise

[Marianne Munktell]

Marie-Louise!
 
Om din dotter inte finns med på samma adress men i samma fastighet kan det bero på att adresserna  är skrivna på olika sätt. Kolla får du se.

[Elisabet Arvidsson]

Jag har funnit ännu märkligare:
vissa barn f 1967 i Sverige, finns inte alls med i famijekonstellationen på CD:n Sv. bef 1970.  Har flera ex. Tur att man kan dem ändå.
 
Går ej att söka per f data eller kolla samma adress osv.
 
mvh elisabet

[Ingegerd Johansson]

Elisabet!
 
Bodde familjerna möjligen i Västmanland 1970 men flyttade före 1 nov. 1971? Då saknas de nog i Sv Bef 1970 pga att uppgifterna för boende i Västmanland är hämtade från 1971 års mantalskrivning pga att 1970 års dito hade försvunnit, om jag förstått saken rätt.
 
Jag har stött på personer som finns i dubbel upplaga och det har att göra med just Västmanland. De bodde i Västmanland 1971 och kom med i den förteckningen, men så finns de också 1970 eftersom de bodde i ett annat län då.
 
Mvh
Ingegerd

[Elisabet Arvidsson]

Den ena familjen bodde i Surte och den andra i Ingatorp...den i Ingatorp har aldrig flyttat på sig, den i Surte vet jag inte så noga  men födda 1967 är de båda två.
mvh elisabet

[Ingegerd Johansson]

Hej igen, Elisabet!
 
Jag kom på sen att det här med Västmanland kanske var dumt tänkt, eftersom det var just barnen födda 1967 du saknade. Hade det varit som jag gissade, hade ju hela familjen saknats.
 
Har du klickat på Samma fastighet också, inte bara Samma adress? Det har jag fått ta till, när några medlemmar i en familj hade gården i Vittsjö angiven medan andra hade ett box-nummer, och då får man inte fram alla genom att klicka på Samma adress.
 
Mvh
Ingegerd

[Elisabet Arvidsson]

Japp, det har jag men de fins inte ändå.
/elisabet

[Marie-Louise Hägglund]

Hej Marianne
Det du påpekade om att adresssen var annorlunda hade jag upptäckt men det är svårt att hitta vår familj då vi hade tre olika efternamn (nu två).
Det är ju lätt hänt att man tror att den som heter likadant i efternamn på samma adresss hör till familjen så att säga.
MVH Marie-Louise

[Carl Szabad (Carl)]

Marie-Louise! Någon familjekoppling finns inte och ska inte heller vara med då det kan betraktas som en känslig uppgift. Däremot kan man se vilka som bodde på samma adress eller i samma fastighet och får då gå vidare i forskningen med det underlaget.
 
Elisabet! Barn födda 1967 är inte på något sätt undantagna eftersom detta är en mantalslängd som är upprättad fastighetsvis och inte efter födelsedata. På CDn finns det med 122.132 barn födda 1967, vilket kan jämföras med SCBs siffra för födda det året som är 121.360. Av den senare siffran avlider 1.730 innan 1 nov 1970, vilket är utdragsdatumet för CDns innehåll, något som gör CDns överskott ändå större.