Förbundets mål och mening

[Bo Nordenfors]

Jonas: Det jag fnyser åt är antal inlägg här  https://www.facebook.com/pages/Sl%C3%A4ktforskning/206384522913?sk=wall&filter=1
Förmodar att jag inte är smart nog hitta de 50--55 inlägg per dygn du talar om.

[Mats Ahlgren]

Bo, i inlägg   finns det en länk som kallas Länk 2 (längst ned i meddelandet).  Kan du se den gruppen?

[Leif Gson Nygård]

Bo: den sida som du hänvisar till är en blogg om  Släktforskning på nätet vilken ingår i en gemenskapssida om släktforskning med 3 152 medlemmar. Hur många inlägg per dygn den har känner jag inte till.  
 
Men det är ju en hemsida som skapats av ett lokalt företag utanför Fb men sammanlänkad med Fb. Och därmed är det så finurligt ordnat att varje klick på den här sidan, själva länken Släktforskning, ger ett kassainflöde till ägaren av hemsidan. Det är samarbete mellan Google och Facebook som skapat den här möjligheten för företag. Men det finns inget som hindrar att även privatpersoner och föreningar använder detta sätt för exponering av sin produkt eller verksamhet.

[Leif Gson Nygård]

Även om man försöker länka hit från grupper på Fb stöter man på problem. Svarade en person i gruppen Släktforskning för noviser som frågade om en bildgåta och hänvisade till Gamla fotografier - Bildgåtor - Övrigt här. Men länken raderades. Det är således sidägaren som avgör vem som får länka och vilka länkar. Det betyder att det inte är så enkelt från förbundshåll att genom blänkare söka interaktion med grupper på Faceboook eftersom enskilda sid-/gruppägare kan sätta käppar i hjulet. Tycker ju det är lite trist att man inte kan samverka - för släktforskningens fromma.  
 
Detta faktum talar i än högre grad för att förbundet ska annonsera om Anbytarforum och Rötters Vänner i stället och därmed göra sig oberoende av enskilda grupper och sidägare.
 
För otvivelaktigt innebär exponering av verksamheten bland Facebooks ett par miljoner användare att ligga i utvecklingens framkant och att förbundet slipper hamna i bakvattnet.

[Anders Berg]

Mats, det går inte att se Ann-Louise Paulssons (känd från Genline tror jag) grupp Släktforskning utan att vara inloggad på FB. Jag gick med där för flera år sedan, när man som nykomling letade efter det lilla som fanns om släktforskning, och har knappt tittat in sedan dess. Ser nu att den har en fantastisk utveckling och 2146 medlemmar just nu.  
 
Den största nackdelen jag ser är att så mycket forskning försvinner odokumenterat. Det finns visserligen en sökfunktion, men den verkar inte hitta några inlägg äldre än september 2011... Efter sex månader försvinner allt i praktiken (såvida man inte letar sig tillbaka på måfå med timmars arbete).
 
Alla frågor är också helt ostrukturerade, i en enda lång rad i tidsordning.
 
Ett problem med att göra reklam för t ex Rötter är att man inte kan gå med i hennes grupp som en sida, t ex som Rötters Vänner utan om man vill pusha så måste man göra det som privatperson.  
 
En annan nackdel är att det inte finns något vettigt sätt att följa gruppen. Det går inte att prenumerera på den med vare sig RSS eller epost, vad jag kan se. Vet någon om det går?

[Mats Ahlgren]

Anders, jag vet att man måste vara inloggad på FB, och eftersom det finns ett antal miljoner konton så är det många som kan hitta dit och kontrollera hur det ser ut :-)
 
Det är som sagt var helt fel att ha så myvket bra material där, liggande ostrukturerat, men det gäller då, precis som sagts ovan, att locka över skribenterna till AF.  Det går ju knappast att förbjuda företeelsen på Facebook, utan det gäller att entusiasmera och annonsera om möjligheterna med proffesionell hjälp

[Leif Gson Nygård]

I höger meny, utanför själva chattflödet, ligger de annonser jag syftar på. Där är annonsplatsen - helt fristående från enskilda sidor eller grupper. (Det går inte att annonsera på en sida eller i en grupp). Avgränsningen gör annonsören själv genom att bestämma kategori. Ju fler kategorier, desto större och bredare målgrupper nås av annonsen. Och anger man t ex Släktforskning eller Genealogy som visar sig alltid annonsen för dem som är aktiva i en grupp eller sida som rör det ämnet. Annonsören bestämmer också med vilken frekvens detta ska ske per dygn, dvs. hur länge annonsen ska ligga uppe, vilket är en prisfråga.  
 
Som jag har uppfattat det kan man styra detta från nivån 10 kr - 300 kr/dygn. Och för 300 kr ligger annonsen ute mot målgrupperna 24 timmar/dygnet. Själva annonsen kostar 350 kr. (Det bjöd mig på första annonsen genom en s k kupong, den varar i ca 3 veckor). Om min uträkning stämmer - ta den med en liten nypa salt! - skulle det betyda att en liten annons dygnet runt om t ex Rötters Vänner skulle kosta 6 650 kr. för 3 veckor. Men det är ju inte nödvändigt att ligga ute 24t/dygn. Lägger man budgeten på 150 kr, dvs 12t/dygn, halveras kostnaden.  
 
Och man måste ställa detta i relation till annonser i dagspress - t ex DN 316 000 (2009 vardag) - och vad man får ut av detta. Jag menar att det bör vara rätt enkelt att sammanfoga kategorier så att målgruppen; antalet potentiella läsare av annonsen, betydligt överstiger DN:s upplaga en vardag - under 21 DYGN I STRÄCK eller så länge budgeten tillåter!
 
Facebooks skapare, Mark Zuckerberg kommer att bli en mycket rik man när väl bolaget introducerats på börsen. Så gott som uteslutande tack vara annonsintäkter. Inte så underligt då att han har råd att bjuda på den första annonsen...

[Daniel Berglund]

Intressant med annonspriserna, men en aning dyrt får jag säga. Google tar ju betalt per klick - och min erfarenhet är att exponeringarna är många men klicken relativt få, och de intressanta klicken är ännu färre. Det finns nog många potentiella kunder på FB men jag tror inte att så många klickar på annonserna. Man vet förstås inte innan man provat..

[Leif Gson Nygård]

Samarbetet mellan Google och FB har, vad jag förstått, lett fram till att FB introducerat valmöjligheten visning som ett alternativ vid annonsering. Och detta enligt dem själva för att annonsören (privatpersonen/föreningen/företaget) ska ha full koll på annonsbudgeten och slippa obehagliga överraskningar.
 
Och för att ta min sida på FB återigen som exempel. Jag lanserade den 1 november förra året. På 3 månader lyckades jag genom släkt, vänner och bekanta få ca 50 som ”gillade” sidan. Sedan fick jag annonserbjudandet från FB – vet inte om de har en tidsgräns på just 3 månader för att se vilka som är ”pålitligast”? – och på 16 dagar har antalet ”vänner” av sidan ökat till strax under 140. Och då har jag, som privatperson, valt den lägsta budgetnivån – 10 kr/dygn. Så för 90 nya ”vänner” på drygt 2 veckor har jag betalat, i runda slängar, 125 kr. Det tycker jag inte är fasligt dyrt...  
 
Betänk om jag haft en sida med ett betydligt bredare ”sortiment” än min smala nisch med digitaliserade kyrk- och domböcker från Bergslagen – vilket genomslag skulle inte detta kunna få under en kampanjperiod på, låt säga, 3 månader?! Rötterbokhandeln föresvävar mig i det sammanhanget...  
 
Förbundet behöver varken marknadsföra sig genom diskussioner och ”chattar” på div. grupper och sidor på FB, det gör andra duktiga släktforskare och föreningar så bra själva, men däremot använda sig av de smarta lösningar för marknadsföring som FB erbjuder. Oklokt vore det annars.
 
Så:  
 
-   Bryt ner Nättidningen Rötter i mindre beståndsdelar och lyft upp varje del med en egen sida!  
-   Skapa ett antal träffsäkra småannonser för varje sida!  
-   Se till att med annonstexten göra reklam för en viss produkt/sida!  
 
Detta innebär i praktiken att man 1/ skapar en sida t ex för Rötterbokhandeln, 2/ skriver en kort text om en produkt t ex Sveriges Dödskiva och 3/ kopplar annonstexten direkt till den produkten.  
 
Ett annat sätt kan vara att lyft fram t ex Emigrantforskning. Då 1/ skapar man sidan om Emigrantforum & Emigrantforskning, 2/ skriver en text om E & E på sidan och 3/ annonserar till den sidan (t ex ”Emigrerade mormors mor till Amerika? Sök i Emigrantforum, Nättidningen Rötter! Stöd Rötters Vänner 100 kr/år! Alt: ”gilla” Rötters Vänner!).    
 
På så sätt skapar Förbundet ett samspel mellan den egna verksamheten/sina egna produkter OCH Facebook-användare. Och det skapar ”ringar på vattnet” som har ett värde i sig och inte direkt kan mätas i pengar. Ett sådant ”mervärde” är de som kontaktar Sveriges Släktforskarförbund, Nättidningen Rötter och dess olika delar UTANFÖR Facebook som en direkt följd av marknadsföringen.  
 
Men denna strategi förutsätter också att ansvarig(a) för sidan är aktiv(a) och ändrar informationen, helst flera gånger i veckan och dessutom anpassar annonseringen därefter.
 
”Nätverkande” är sannerligen i tiden. Och det vet företag som vill ligga i framkant. Därför vill de vara med på det här FB-tåget att marknadsföra och profilera sig och inte minst sälja produkter eller tjänster.
 
För ingen vill väl lämnas kvar på perrongen när tåget gått, se blommorna sloka i den egna täppan medan grannens gräs blir allt grönare och blomstren ännu skönare?  
 
(Meddelandet ändrat av legony 2012-02-15 11:22)

[Carl Szabad]

Jag tror det är någon som har aktier i Facebook ...
 
En annan sida av myntet är dagens artikel i SvD, här. Det finns ett skäl till att man väljer bort vissa gratis-tjänster.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2012-02-15 11:41)

[Mats Ahlgren]

Troligen ingen aktieägare, men någon som kan förklara marknadsföring och hur man kan göra för att få intresset (och försäljningen) att öka. Tack, Leif

[Leif Gson Nygård]

Nej Carl, jag har inte aktier i Facebook... . Tack själv, Mats.

[Anders Berg]

Jag ser aldrig några annonser på Facebook, eftersom jag har AdBlock påslaget där. Med tanke på hur lätt det är att skaffa AdBlock (gratis!) kan man undra hur många som egentligen nås av alla dyra annonser.

[Stefan Simander]

Tack Leif som startade denna angelägna och intressanta diskussion med väldigt bra kommentarer ifrån alla deltagare! Jag hade missat denna diskussion pga jobb, forskning och annat, och var på väg att väcka en likadan, men jag ser att alla aspekter jag kan komma på redan är sagda och klokt formulerade, så jag nöjer mig med att konstatera leve frihet och mångfald, men särskilt Rötter och framförallt Anbytarforum!!!  
 
För en bakåtsträvande forskning in i framtiden!!!  
 
Nu vankas lillasysters 50-årskalas i Vaxholm!  
Som Jacob Dahlin brukade avsluta sina program:  
Skål ta mig fan! alla goda forskarvänner, med eller utan Ansiktsbok!  

[Jan Granath]

Jag är en stor anhängare av Anbytarforum som tjänst och använder den ständigt. Liksom på Facebook kan man ju få ett mail varje gång något nytt publiceras inom det område man är intresserad av. Jag har också en blogg som hittills haft 130 000 besökare och har dessutom startat en Facebooksida som idag har över 300 medlemmar. Jag vill gärna tro att samtliga dessa fora är till nytta och glädje för släktforskningen och släktforskarna, var och en utifrån sina förutsättningar.  
Jag vill räta ut några missförstånd - att man måste blir medlem i öppna grupper på Facebook har bara två syften: Att kunna skriva ett kort välkommen till nya medlemmar, samt att få en fingervisning om att det inte rör sig om SPAM. Ibland dyker det upp både det ena och det andra som man inte vill ha på en släktforskarsida.
En öppen grupp med medlemskap kan alla läsa, men bara medlemmar kan skriva. En gång har jag uteslutit en medlem som inte hade det minsta intresse av släktforskning - vad hon reklamerade för får vara osagt. Aldrig någonsin har jag raderat ett inlägg, men väl artigt bett om att man skall avsluta en diskussion som blir alltför personlig.
 
Det kanske också bör påpekas att en grupp på Facebook inte ger några inkomster, men det har jag inte heller önskat eftersom det är min hobby som pensionär att bidra till vår gemensamma hobby.
 
Vänligen Jan Granath
Släktforskning för noviser - i olika former

[Mats Ahlgren]

Fri tillgång till Svar, en fråga som diskuteras. Ser att det finns ett förslag från en arbetsgrupp där det bara blir fri tillgång för vissa. Ser också att man där drar slutsatser som att ett bevarande av avgifterna ligger helt i linje med vad släktforskarrörelsen vill (se slutet på dokumentet), jag undrar vem som sagt det?
 
Läs själv: http://www.riksarkivet.se/Sve/Dokumentarkiv/Filer/NatinfotillganglighetPM120515. pdf

[Jan Jutefors]

Det är bara att konstatera att släktforskarrörelsen, som egentligen är mest berörd, inte på något sätt är representerad i arbetsgruppen.
 
Arbetsgruppens PM, sidan 1:
 
En arbetsgrupp bestående av arkivrådet Björn Asker (ordförande), direktören vid SVAR Anders Nordström, förste arkivarien Martin Bjersby, chefsjuristen Efwa Westre Stövander och ekonomichefen Tony Szabo tillsattes av riksarkivarien den 10 februari 2012 för att utreda frågan och senast den 16 maj redovisa en rapport.

[Jan Granath]

Kanske det bidde en tumme
Om man läser förslaget så förstår man att det inte blir någon som helst skillnad för oss släktforskare. Dom som idag kan ta sig till ett bibliotek har ju redan kyrkboksmaterialet gratis. För alla som har långt till biblioteket, svårt att transportera sig eller på annat sätt skulle ha nytta av att få ta del av materialet i hemmet blir det ingen skillnad. Man kan egentligen säga att förslaget verkar innebära en lägre kostnad för kommunerna, men knappast för den enskilde. Om något så blir man erinrad om sagan om hur det bidde en tumme.

[Mats Ahlgren]

Jag kan inte låta bli att fundera på vilken/vilka från släktforskarrörelsen som framfört åsikter till arbetsgruppen. Dess existens och sammansättning har mig veterligen inte varit allmännt känd, så varifrån kommer uppgifterna som säger att släktforskare gärna betalar (den som sagt det får gärna betala min avgift)

[Anders Berg]

Jag tror nog många släktforskare skriver under på formuleringen på slutet. Det behöver inte vara någon speciell inom rörelsen som yttrat sig, utan ett intryck Riksarkivet fått genom alla kontakter man haft med släktforskare under senare år.
 
På senare år har knappast några klagomål framförts från användarnas sida mot att SVAR tar betalt för sina tjänster. Däremot upplever Riksarkivet ett starkt engagemang från användarnas sida när det gäller att vara med och påverka vilket arkivmaterial som SVAR digitaliserar och publicerar. Från släktforskarrörelsen har till arbetsgruppen framförts farhågor för att ett avskaffande av avgifterna skulle leda till minskad digitalisering och publicering. Glädjen över fri tillgång skulle då, menar man, snabbt övergå i stor besvikelse.
Slutsatsen måste bli att den stora användargruppen idag, det vill säga enskilda släkt- och hembygdsforskare, är beredda att betala en rimlig avgift för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna sitta hemma och forska i arkivmaterial. Det finns därför all anledning förmoda att arbetsgruppens förslag, som syftar till att säkerställa Riksarkivets möjligheter till fortsatt digitalisering och nätpublicering, står i samklang med önskemålen hos breda användargrupper.
 
Jag skriver gärna under på att en minskad digitalisering skulle vara ett mycket högt pris att betala för glädjen att slippa några hundralappar i avgifter. Något som också tas upp av arbetsgruppen är de kommersiella aktörernas framtid, om allt material på SVAR blir fritt. Även här tycker nog många släktforskare att de hellre betalar lite och då får tillgång till högklassiga digitalfotografier av handlingar genom Arkiv Digital, än att denna aktör skulle tvingas stänga ner, och vi blir sittande med svartvita SVAR-bilder och en avstannande digitalisering.

[Mats Ahlgren]

Det finns en motsättning i resonemanget, som gör att arbetsgruppens svar haltar. Direktivet var att titta på huruvida avgiftsbefrielse kan ges inom ramen för nuvarande budget, för hela riksarkivet. Ingenstans står det om annat än Svar, inga andra verksamheter har ifrågasatts. Eftersom man snävt tittat på detta, och själva påstår, utan att visa hur, att det kommer att direkt påverka ny digitalisering. Det ses då som en fara av släktforskare att det inte tillkommer något nytt, när vi vet att det viktigaste som riksarkivarien vill göra, är att göra så mycket av materialt som möjligt åtkomligt. Sedan kan vi redan idag se att det går att vara minst tre aktörer, med olika inriktning och olika prisbild. Jag tror inte så många skulle sluta med övriga aktörer, den avgiftsfria tjänsten skulle istället öka intresset och viljan att använda annorlunda (och bättre?) material skulle därmed också öka. Idag upplevs insteget att betala som för stort å ta bort den delen och alla kommer att tjäna på det.

[Stefan Simander]

Några synpunkter:
 
1) Det är väl ändå högst anmärkningsvärt, för att inte säga en ynkedom, att Sverige ska fortsätta att ta betalt för tjänster som är fria i Norge, Danmark och Finland! Vilket om det vore gratis skulle vara till nytta och glädje för de svenskar och utomlandsboende som inte har eller tar sig råd att nu forska.
 
2) De andra aktörerna, Arkiv Digital med sin suveräna kvalitet och färg, liksom Ancestry/Genline har andra fördelar som inte ett gratis SVAR uppenbarligen kan mäta sig med, vilket sannolikt tryggar överlevnad för dem, även om vissa forskare troligen skulle välja bort dem av kostnadsskäl, främst en del nya användare. Man kan dock tänka sig att fler av de som endast har SVAR idag, skulle kunna välja att komplettera med någon av de andra för att de då anser sig ha råd med detta.
 
3) Om det verkligen skulle vara så att SVAR/Riksarkivet skulle minska publiceringen av material pga gratispublicering, så är det förstås ett problem. Det skulle förstås kunna lösas på olika sätt, antingen att man satsar på detta iaf, eller att man tar en avgift för de produkter som hädanefter produceras.
 
4) Vad vi släktforskare tycker, då i första hand vi som är SVAR-kunder, om vi tvingas välja emellan gratis tillgång till nuvarande material eller fortsatt betalning med möjlighet till utökning av material (enligt en presenterad plan?), kan endast en enkät till kunderna rimligen avgöra!
 
Till sist vill jag ändå uttrycka min enorma tacksamhet över den fantastiska utveckling som startats som möjliggör forskning via internet hemma emot betalning eller gratis på bibliotek och arkiv, liksom genom Anbytarforum och liknande sidor!!!  
 
Glöm heller inte bort att arkiven ännu har enorma mängder med högintressant opublicerat material kvar!!!  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2012-07-05 14:59)

[Tommy Petersson]

Ja, den utredningen understryker riktigheten i talesättet Som man frågar får man SVAR.

[Stefan Simander]

Hahaha!!!

[Björn Thunberg]

Jag anser att någon representant för utredningsgruppen gärna SVAR:chefen infinner sig i Gävle och förklarar rapporten.
I synnerhet när man säger:
Släktforskare är villiga att betala.
Jag undrar vem/vilka släktforskare har fått denna frågeställning.
 
 
Dessutom så vitt jag minns så sa man från regeringen att
Fler skall komma det digitala materialet till handa.
Denna rapport är därför en direkt helomvänding.
 
Förklaring erfodras.
Björn

[Mats Ahlgren]

Har fått riksarkivariens svar till kulturdepartementet. Det överensstämmer med den gjorda utredningen (se tidigare inlägg). Han skriver också att det långsiktiga målet bör vara att slopa avgiften för samtliga användare. Dessutom Riksarkivet hoppas att få de ekonomiska möjligheterna att verka i denna riktning.  
Naturligtvis finns mer text, men detta är essensens enligt min läsning.