Äldre inlägg (arkiv) till 27 augusti, 2013

[Mats Lundell]

Hej Carl,
 
Jag har givetvis inte svar på alla dina frågor. Jag vill bara väcka en debatt om detta och jag förmodar att föreningsbegreppet i en framtid kommer innehålla annat än vad som Wikipedia skriver. Vem som helst skulle kunnat ta upp denna fråga och den är mer av generell karaktär än ett verkligt intresse från någon.
 
De kraven du listar upp ovan känns föråldrade i en modern digital värld. Förslagsvis diskuteras dessa i någon form av framtidsgrupp inom förbundet om man har en vilja att vara ett organ för alla typer av Släktforskar-föreningar även framledes. Facebookgrupp kallar du det. Facebook är bara ett media som skulle kunna vara en hemsida eller något annat där man virtuellt kan samlas och diskutera frågor m m.
 
I Högsbys släktforskarförening:
 
* Föreningens namn och hemvist - Namn finns. Hemvist behövs ej. Molnet är det moderna begreppet.
* Syfte (den s k ändamålsparagrafen) - Självklara är medlemmarnas gemensamma intresse som  givetvis kan förändras och därför inte behöver fastställas.  
* Vilka kan bli medlemmar - Alla
* Vad krävs av dessa för medlemskap - Inget (Intresse?)
* Hur ska verksamheten utövas - Ad hoc
* Vilka styr föreningen (val och hur det går till) Ingen. Behövs ingen styrning.
* Hur upplöser man föreningen - Sker automatiskt när intresset svalnat och är inget problem då det inte finns några tillgångar eller skulder.
 
Är det idag inte ett problem för traditionella föreningar som har lokala aktiviteter att engagera medlemmar som inte bor på orten?  
Har man släktband i andra delar av landet än sin bostadsort kan man oftast bara vara passiv medlem i släkt och hembygdsföreningar.  
 
Avslutningsvis:
Det intressanta är huruvida Sveriges Släktforskarförbund ska inkludera dessa typer av föreningar i framtiden eller inte och vad det får för konsekvenser.
 
Jag tror förbundet måste ta denna diskussion förr eller senare.
 
vänligen
 
//Mats

[Mats Ahlgren]

En intressant fråga, speciellt kopplat till att vi ofta får läsa hur svårt det är att öka antalet engagerade släktforskare, ett ämne som återkommer i dokument kopplade till Släktforskardagarna.
 
Inledningen av den första paragrafen, den så kallade ändamålsparagrafen, i Släktforskarförbundets stadgar ger ett intressant perspektiv. Lydelsen är: ” Riksförbundets ändamål är att som sammanhållande organisation tjäna medlemmarnas och släktforskningens syften genom att bevaka och främja släktforskningens intressen”
 
Här talas om de två delar, medlemmar, som definieras som föreningar och sammanslutningar, och släktforskningen, som jag inte ser definieras på något sätt i kommande paragrafer (tacksam för korrigering om jag missat något).
 
När förbundet bildades var det kanske naturligt att de enda tänkbara grupperingar som kunde komma på tal var föreningar och sammanslutningar, och för att koppla till den nu aktuella frågan så fanns ju inte begreppet internet när förbundets stadgar skrevs.
 
Vad det är att främja släktforskningen är ju en tolkningsfråga, men jag frågar mig varför inte grupperingar som använder andra former av samarbete än de (delvis föråldrade) begrepp som finns i stadgarna kan påverka eller påverkas av Släktforskarförbundet. En grupp kan vara organiserad utan att det finns allt det som karaktäriserar en förening/sammanslutning. En grupp i sig uppstår inte utan en viss form av organisering.
 
Jag vet inte om hur jag ska tolka uttrycket ”mer passar in på begreppet Facebookgrupp”. Idag finns det tusentals med grupper på facebook och andra likvärdiga lösningar som är baserade på släktforskning. Betydligt fler människor är engagerade i dessa grupper än vad det totala antalet medlemmar är i de traditionella föreningarna, om vi ser den globala användningen.  Ska den delen av släktforskarrörelsen bara lämnas utanför bara för några föråldrade regler?  Kan de finnas under förbundets paraply på något sätt, så att deras röster kan bli hörda, att initiativ och förslag kan komma övriga delar godo och att de grundfundament, såsom kvalité, källkritik etc. kan göras kända för alla?
 
Jag har inte svar på hur detta ska realiseras, men stänger vi dörren helt, så finns det en risk att förbundet tappar kontakt med en stor del av släktforskarrörelsen och det är inte önskvärt.
 
Tillägg: Skrev och skickade utan att läst Mats L's inlägg, så eventuella upprepningar hoppas jag ni har överinseende med
 
(Meddelandet ändrat av mats 2013-08-20 14:31)

[Carl Szabad]

Mats! Du skriver att du givetvis inte har svar på alla mina frågor. Så många frågor ställde jag väl inte att det skulle vara svårt att svara på dem? Jag hittar bara ett enda frågetecken i mitt inlägg och det har du inte svarat på. Inte heller den frågeteckenslösa undringen om varför ni vill söka medlemskap i förbundet.
 
Tydligen anser du att allt organiserat är föråldrat och då är väl släktforskning en märklig hobby med den inställningen. Du vill tydligen ha en helt ansvarsbefriad organisation, men inte ens i diskussiongrupper i sociala medier kommer man ifrån att man måste finna sig i vissa regler. Om man inte ska agera efter något som helst regelverk finns väl ingen anledning att samlas i en förening.
 
Om vi tar en exempel. Ni har ingen medlemslista, men medlemskap i förbundet kostar 12:-/medlem. Det är en avgift som åtminstone delvis finansierar förbundets verksamhet. Varifrån skulle ni får medel att betala förbundets medlemsavgift? Och på vilket medlemsunderlag skulle den avgiften beräknas om ad hoc är standardsvaret på alla frågor.
 
Och jo, hemvist behövs, av juridiska skäl. Det är i den kommunens rättinstans eventuella tvister ska föras.

[Carl-Johan Ivarsson]

I ett sådant fall som det som nämns ovan, Högsby, känns det som att den värmländska lösningen vore att rekommendera. I Värmland finns en stor släktforskarförening, och ett antal lokala grupper som bedriver verksamhet på olika sätt, utan att vara egna föreningar. Att starta en separat förening i Högsby, även om verksamheten i huvudsak bedrivs i molnet känns onödigt, istället kan man vara medlemmar i KLGF och därigenom ansluta sig till Förbundet.
Detta bygger förstås på ömsesidig förståelse mellan KLGF i Kalmar med omnejd och Högsbygruppen.

[Mats Lundell]

Carl, Nu blir det en diskussion jag inte vill ha! Jag tänker inte ägna tid åt det då du inte tar dig an huvudfrågan utan tydligen inte vill ha den diskussionen. Jag hoppades att jag skulle ge er något att fundera över och ta till er. Vår virtuella förening kan leva vidare utan förbundet.  
Läs det jag skrev med fetstil ovan och Mats Ahlbergs inlägg.
 
Carl-Johan. Jag tycker Värmlandsvarianten är en bra variant. Nu är det så att jag vill ha en generell diskussion om hur förbundet ska hantera denna typ av frågor som säkert kommer att öka inom en snar framtid. I Högsbyfallet så är det nästan ingen av medlemmarna som bor på orten varför denna virtuella lösning är att föredra.

[Carl Szabad]

Mats L: Eftersom du lade ut frågan här trodde jag du ville ha synpunkter från föreningsaktiva. Jag har förmodligen svårt att förstå dina tankegångar eftersom du blir irriterad (utropstecknet), men det får jag väl ta på mig. Sen är det naturligtvis förbundsstyrelsen som bedömer vilka medlemsansökningar som ska godkännas. Själv är jag bara styrelsemedlem i en av medlemsföreningarna.
 
Carl-Johan: SSGF har en liknande lösning som er, med förortsgrupper som är fristående men får en viss budget från föreningen. Båda de ovannämnda Matsarna är f ö anslutna till vår Västerortsgrupp (eller var åtminstone i fjol). Nu upplevde jag inte att det var en sådan lösning Mats L var ute efter utan att det inte skulle finnas någon struktur alls (åtminstone framställde han det så).

[Sari Wilhelmsson]

Carl S, som jag ser det så funkar Mats Facebooksida som en förening, där man kan diskutera Högsby, kanske t.o.m. anordna träffar och göra en massa andra ting som rör släktforskningen/och de som forskar angående denna ort.
Regler för vad som gäller på Facebook finns redan.
Jag kan inte någon stans se att Mats är emot regler och stadgar. Bara att det i hans/deras fall inte behövs annat än vad Facebook redan reglerar.
Däremot finns det flertalet släktforskar föreningar på nätet. Frågan kan vara intressant. Då de mera traditionella föreningarna, möjligen kommer att tappa mark gentemot de virtuella. Varför betala för något man kan få gratis?
 
Och en virtuell förening kan faktiskt fortleva utan förbundet. Frågan är om förbundet i framtiden kan leva utan de virtuella föreningarna? Båda formerna uppfyller dock ett behov av att främja och lyfta släktforskningen och hembygderna.
 
Med vänlig hälsning Sari
 
(Meddelandet ändrat av Willa 2013-08-20 18:23)

[Jonas Magnusson]

Carls fråga om syftet till varför man vill ansluta en förening av det slaget du, Mats Lundell, talar om är ju väldigt viktig i sammanhanget? Vill man vara med och påverka?
 
Förbundet finns ju för att medlemmarna i medlemsföreningarna anser att det är värt att ha en paraplyorganisation.  En paraplyorganisation som kan jobba med frågor på riksplanet, driva större projekt, agera internationellt m.m. Hur ska sådant fungera om man/för många väljer att inte stötta den strukturen?
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_magnusson 2013-08-20 21:24)

[Gunnar Håkansson]

En förening måste ha något slags stadgar. Annars är det ett annat slag av sammanslutning. Vidare måste en förening rimligen ha något slag av medlemsförteckning. Annars blir det ju omöjligt att avgöra, om en viss person är medlem eller ej - och det är ibland nödvändigt att veta. De flesta föreningar har en medlemsavgift, men detta är inte nödvändigt; verksamheten kan bekostas genom donationer, avkastning av ett kapital, överskott av viss verksamhet med mera. Vidare måste en förening ha någon ansvarig, normalt en styrelse, så att man kan åtala någon, om man anser, att föreningen har förfarit olagligt.
Såvitt jag förstår är Mats Lundell ute efter att förbundet skall börja organisera även andra sammanslutningar, mer eller mindre lösa i konturerna, än föreningar. En grundläggande förutsättning för detta är givetvis, att det går att debitera en avgift. Förbundet har åtaganden gentemot medlemmarna, som orsakar förbundet kostnader, och dessa kostnader bör inte belasta förbundets övriga verksamhet.

[Mats Ahlgren]

Varför är det bara föreningar som anses utgöra släktforskarrörelsen?  
 
Är det omöjligt att börja fundera på hur alla de som inte vill vara med i föreningar av gammal art kan kopplas till rörelsen, skapa kontaktytor med påverkansmöjligheter åt flera håll?  Finns det en öppenhet för att andra former eller är det, som tycks framgå av en del av kommentarerna, enbart de gamla strukturerna som ska gälla framöver.
 
Resonerar vi likadant som ett berömt statsråd gjorde när det gäller internet, det är en fluga, det försvinner snart. Eller ska vi börja fundera på hur släktforskarrörelsen kan samverka för att nå en stor bredd som möjligt.  Inte så att vi ska utplåna alla fina föreningar som finns och som fungerar, men ska de vara de enda som representerar en folkrörelse?
 
Det talas om att det krävs medlemsavgifter för att förbundet ska gå ihop. Kanske är det så, men idag svarar organisationsavgifterna för cirka 8% av intäkterna. Inte att förringa, men står och faller förbundet på dessa 8 % eller kan det finnas andra vägar att ta in motsvarande summa? Har någon funderat, har någon kalkylerat?
 
Det kan tyckas ogörligt, eller kanske till och med löjligt att resonera i dessa banor, men det finns en allvarlig underton i de siffror som rapporteras i Angeläget. Antalet medlemmar i föreningar och sammanslutningar kopplade till förbundet minskar, visserligen bara med 50 stycken, men det är de facto en minskning. Vad gör vi åt det, fortsätter vi i gamla hjulspår eller försöker vi se nya vägar för att nå de som släktforskar?
 
Det kanske är dags att jag klargör att jag på intet sätt ser att det görs något fel idag, jag rekommenderar starkt alla att vara med i en förening, men jag har samtidigt förståelse för att det inte passar alla. Vi ser det inom politiska rörelser, idrott, religiösa sammanslutningar osv att de som deltar blir färre.Nya former, nya tekniska lösningar gör att vår värld förändras och vi måste ha en öppenhet, en vilja att se vad som kan förändras, vad som kan anpassas, för att fånga upp så många som möjligt.
 
Stäng inte dörren, lyssna på vad de som inte är med önskar och fundera på hur når vi dit, med möjlighet att påverka och bli påverkade.

[Daniel Berglund]

Vi har ju redan en lösning på detta även om den normalt inte sägs rent ut - vi köper medlemmarna. Vi är många föreningar som har höga medlemssiffror främst av den anledningen att vi säljer eller tillhandahåller bra produkter till medlemmar, och då endast medlemmar. Folk måste gå med för att få köpa, eller så är priserna satta så att det lönar sig att gå med. Därmed får föreningarna nya medlemmar men dessas relation till föreningen är närmast kundens till företaget, snarare än den ideella medlemmens till den ideella föreningen.
 
Även den som sitter ensam på kammaren och släktforskar (t ex jag själv - är inte det normalfallet egentligen?) har ju nytta av dödboken, befolkningsskivorna, mm. Som priserna är satta lönar det sig normalt att bli medlem i en förening innan man köper dem. Är man väl medlem, kan man påverka, även om det i de flesta fall mer blir kundens påverkan på företaget. En del går vidare och ser nyttan av eller nöjet med att vara en aktiv medlem i föreningen. Den viljan, att arbeta ideellt, tror jag är oförändrad av tiden - mitt favoritexempel är utvecklingen av Linux.
 
Frågan för mig är närmast om vi stöter bort folk med den traditionella föreningsstrukturen. Vem vill engagera sig utan ersättning om det första man ska göra är att övertyga en träaktig styrelse om nyttan med det man vill göra? (Att styrelsen faktiskt inte är träaktig tar ytterligare en tid att upptäcka för de flesta) Nej, hellre då agera själv. Det blir mindre tjafs. Detta gäller i och för sig även inom föreningarna, men det är en annan fråga.

[Vincent Eldefors]

Problemet med att bedriva en föreningsverksamhet genom en Facebooksida är att man gör sig helt beroende av en tredje part. Visst är det inget fel att använda sig av Facebook men man bör ha en stabil grund utanför också, något annat är ganska oansvarigt gentemot medlemmarna.

[Leif Gson Nygård]

Mycket viktig diskussion detta och kloka inlägg av flera, bl a Mats Ahlgren och Daniel Berglund!
 
För vi ska komma ihåg att även om antalet föreningsanslutna släktforskare minskar något har intresset för vår hobby aldrig varit större.
 
För att ta Facebook som exempel: På bara något år har till dags dato gruppen Släktforskning fått 3 532 och Släktforskning för noviser 1 062 medlemmar. Det är en dramatiskt ökning!
 
Men det återspeglar sig uppenbarligen inte i den föreningsdrivna verksamheten. Så frågorna som ställs här är befogade:  
 
Vill Förbundet ta tillvara det dramatiskt ökade intresset för släktforskning på Sociala forum och försöka inordna dem under gemensamt paraply? Eller finns överhuvudtaget inte sådana tankegångar?
 
Men jag ser samtidigt svårigheten att inordna t ex de löst sammansatta grupperna på Facebook i Förbundets organisation.
 
De grupper på FB jag refererade till är för otympliga och alltför flyktiga om man vill skapa en grupp eller förening med medlemmar från en viss byggd men där - som Mats Lundell menar - bor runt om i landet och vill träffas virtuellt. Men avknoppningar kan ske och nya, mindre grupper bildas. Det har skett med t ex Släktforskning i Fellingsbro, Lindesberg, Ljusnarsberg och Ramsberg. Och aktivitet i den gruppen har lett till andra saker, t ex träffar i verkligheten. Och det kanske kommer att stanna därvid? Att försöka inordna dessa släktforskare i nuvarande organisation är måhända dömt att misslyckas - för de vill inte underkasta sig den traditionella föreningsstrukturen. Det är just därför de finns på FB. De vill vara fria, plocka lite godbitar här och där.    
 
På FB sker hela tiden interaktioner mellan erfarna föreningsanslutna släktforskare och nybörjare - och allt däremellan. Och många släktforskarföreningar finns där med egna sidor, gör reklam för dessa och medlemmar deltar i diskussioner i andra grupper. Så det ena föder det andra. Snöbollen är satt i rullning; släktforskningen blir bara större och större.  
 
Det man kan undra över, och lite oroa sig för, är hur det går med källkritiken när så många nya släktforskare undviker skolning och utövar sin hobby ändå.

[Mats Lundell]

Jag vill tacka för många intressanta inlägg.  
 
Mitt syfte att få igång en diskussion har lyckats och jag hoppas att den kan fortsätta och leda fram till något positivt för släktforskarrörelsen.  
 
Ang Leif's senaste inlägg vill jag påpeka att det i Facebook-grupperna är en blandning av mycket erfarna och mindre erfarna släktforskare. Anledningen till att jag startade Facebook-gruppen för Högsby var för att jag efter många års medlemskap i KLFG insåg att de inte täckte min del av länet. Det hade i mitt fall inte något att göra med min vilja att underkasta mig den traditionella föreningsstrukturen.  Jag, som många andra i gruppen, är medlem i en uppsjö av vanliga släktforskar- och hembygdsföreningar. Jag har också varit ledamot i Genealogiska Förenings styrelse och arbetar fortfarande aktivt i den föreningen.  

[Vincent Eldefors]

Tror faktiskt inte internet är negativt alls vad gäller källkritiken. Det är lättare att få till en diskussion och det går snabbare att sprida såväl felaktig som korrekt information. Gemene man har generellt sett aldrig brytt sig särskilt mycket om källkritik oavsett om det gäller nyheter eller släktforskning. Man har helt enkelt vare sig tid, kunskap eller möjlighet att sätta sig in i varje liten detalj. Så har det alltid varit och så kommer det fortsatt förbli. Det viktiga är att de som arbetar professionellt, återigen oavsett vad det än gäller, inte blir slapphänta vad gäller källkritik. Tyvärr är det lite si och så där idag när kraven på billiga lösningar, snabbhet och effektivitet ökar på alla håll och kanter.
 
Tycker inte frågan i grunden är särskilt intressant. Det finns, som Carl väl antyder, inte någon som helst poäng för förbundet att ansluta en icke existerande förening som endast är en Facebook-grupp. Om man vill vara med så är det enkelt - bilda en verklig förening utifrån Facebook-gruppen. En virtuell förening är ingen förening helt enkelt. Sedan är det naturligtvis ingenting alls som hindrar att man bedriver en förenings verksamhet huvudsakligen på nätet om man så önskar.

[Mats Lundell]

Vincent, om jag tolkar ditt inlägg rätt så tycker du inte att det ligger något i det Mats Ahlgren framfört?

[Vincent Eldefors]

Det beror lite på vad du menar. Naturligtvis är Facebook-grupper en del av släktforskarrörelsen men det innebär inte att man ska låta en icke-förening ansluta sig till förbundet.

[Mats Ahlgren]

Om det bara är traditionella släktforskarföreningar som avses i ändamålsparagrafen så lär vi få vänja oss vid en fallande trend i det som kallas medlemskap i förbundets redovisning.  Nu anser inte jag att det bara är dessa föreningar som utgör det som jag kallar släktforskarrörelsen, det finns ju en hel del människor som släktforskar utan att vara med i en förening.
 
Jag citerar igen ”Riksförbundets ändamål är att som sammanhållande organisation tjäna medlemmarnas och släktforskningens syften genom att bevaka och främja släktforskningens intressen”
 
Hur tjänar förbundet släktforskningens syften, är det genom att kategoriskt hänvisa till att alla måste bilda en ”verklig” förening. Om det är den enda saliggörande vägen, bilda en förening, så kan vi sluta diskutera här och låta förbundet sakta dö sotdöden.
 
Om vi tror att det finns andra sätt att engagera människor som delar släktforskningsintresset, att det kan finnas alternativa former, kanske former som vi inte ens känner till i vår något inskränkta föreningsvärld, vad gör vi då. Vem eller vilka har idéer som kan leda oss och våra tankar i nya banor, utan att fastna i gamla fåror.  
 
Jag läser ”om man vill vara med”, kanske är det så att vi bör fundera i tankebanorna, ”vilka vill vi ha med i framtida släktforskning”, istället och öppna upp för nya alternativ.  
 
Jag skrev det förut, och skriver igen, för att undvika felaktiga slutsatser, att det inte är tal om ett angrepp på de föreningar som finns, och definitivt inte de där jag är aktiv, utan ett försök att öppna upp för nya tankar, nya idéer, som gör förbundet än starkare, än mer aktivt än idag.

[Sari Wilhelmsson]

Men undantag har redan skett. En förening utan stadgar har redan medlemskap i Sveriges släktforskarförbund. Eller har jag missat dem? http://www.genealogi.se/wiki/index.php/R%C3%B6tters_V%C3%A4nner

[Daniel Berglund]

Rötters Vänner är inte en medlemsförening i förbundet.

[Sari Wilhelmsson]

Men det är en vänförening utan stadgar? Med medlemmar? Jag är väl förvirrad.

[Sari Wilhelmsson]

Fast å andra sidan står det att om man är medlem i Rötters vänner så är man inte medlem i Sveriges släktforskarförbund. Men vad är man medlem i?

[Barbro Stålheim]

Släktforskning för unga - en enbart nästbaserad föreningen var på gång att bildas (rann tyvärr ut i sanden). Den var tänkt att fungera som en förening med möten på nätet för unga oavsett bostadsort. Idémakarna bakom detta hade ändå en tanke att formalisera sig med en liten styrelse och att söka medlemskap i förbundet. Två att de då drivande killarna är nu med under Släktforskardagarna i Köping och har båda dagarna en workshop. Jag är säker på att både Patric och Fredrik delar med sig av sina tankegångar.
 
Jag tycker att debatten ovan glömmer att förbundet faktiskt gör en hel del nytta för både föreningarna och dess medlemmar, det är ändå dessa som förbundet i första hand ska värna om. Vi har nyligen lagt sockenfrågan bakom oss, men nu dyker det upp nya hot mot hur släktforskning ska kunna bedrivas i framtiden. EU vill lägga sig i både med ett nytt PUL, men dessutom i värsta fall tidsgränser för åtkomst av arkivmaterial. Förslaget som ligger nu kan t.o.m. tvinga Sverige att grundlagsändra i offentlighetsprincipen. Det är frågor som förbundet arbetar med genom att påverka departement och dess förhandlare. Facebook etc. kan nog vara effektivt, men ibland behövs traditionella metoder för att lyckas med att påverka. I detta fall är det t.o.m. viktigt att vara traditionell och att vara ett förbund.

[Vincent Eldefors]

Precis som du säger, Mats, så har en organisation eller förening alltid ett bestämt mål och en bestämd stadgar. Man har vissa värderingar och regler som ska gäller över hela organisationen. För att detta ska fungera rent praktiskt så måste man ha en viss grad av formalisering. Det måste vara lite ordning och reda helt enkelt. Förbundet har säkerligen ingenting emot er Facebook-grupp, det är inte det saken handlar om. För unga så har dock redan Facebooks lockelse börjat avta. Jag skulle tvärtom vilja påstå att en riktig förening har betydligt större chans att överleva över en längre tidsperiod än en Facebook-grupp. Man måste planera mer långsiktigt än så. Därmed inte sagt att en förening, eller förbundet, ska strunta i att engagera sig genom andra kanaler än de mer traditionella.
 
Barbro har en mycket klok syn på det hela tycker jag även om jag kanske inte håller med om att vare sig sockenfrågan eller EU:s syn på personuppgifter är något reellt hot mot släktforskningen  
 
(Meddelandet ändrat av vineld 2013-08-21 21:19)

[Sari Wilhelmsson]

Tror nog att de flesta vet vad förbundet gör för släktforskarsverige. Därav Mats förfrågan tidigare  
Jag startade för ca ett års sedan en virtuell släktforskarförening på Facebook för de som släktforskar i trakten kring Högsby (H). Anledningen var främst att KLGF inte, trots sitt namn, täckte detta område av länet. Föreningen har inga stadgar, styrelse eller medlemsavgifter.  
 
 Nu undrar jag hur det passar in i förbundet. Kan vi vara medlemmar?  
 
 Om inte vad krävs för att vi ska kunna bli medlem? Ska vi ändra något och/eller ska ni modernisera förbundet så att även denna typ av föreningar har en plats i framtiden? Jag förmodar att flera (om det inte redan finns) föreningar kommer att startas med motsvarande koncept.  
 
Deras förening vill vara med. Och som svaret verkar, så är detta inte möjligt i den formen de skapat/och agerar i sin förening. Vad jag vill säga är att detta kanske blir mer och mer aktuellt i framtiden. Att dessa virtuella föreningar måste accepteras som seriösa.
 
Vad gäller mina två föregående frågor och inpass så får jag väl inget svar. Väldigt förvirrande är det dock för en lekman som jag.

[Sari Wilhelmsson]

Några intressanta sidor som behandlar detta om virtuella föreningar. http://www.aip.nu/default.aspx?nyhet=41456&page=3 och http://www9.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,6538,00.html

[Mats Ahlgren]

Jag funderar på om det som Barbro tar upp bara är hot mot släktforskarföreningar, är det inte något som påverkar alla som släktforskar?   Är det i första hand föreningarna och dess medlemmar som ska värnas, det framgår inte någon rangordning i ändamålsparagrafen, förbundet ska i likställd ordning också verka för släktforskningens syfte, oavsett i vilken form det sker.
 
Jag förstår inte på vilket sätt arbetet som förbundet gör, på ett bra sätt, i frågor runt EU-förslag och liknande, påverkas av om man öppnar upp för idéer och tänkande runt framtida kanaler till/från icke föreningsanslutna släktforskare. Det finns ju absolut inget i det resonemanget som står i motsats till att kunna påverka beslutsfattare som förbund. Inte någonstans i resonemanget har ju förbundets ställning i detta ifrågasatts. Däremot reagerar jag på att det är lättare att påverka om man kallar sig traditionell, för de som satt sig in i ”hoten” vet att mycket av information som kom fram, innan förbundet reagerade, faktiskt spreds via internetbaserade informationsmedia, utan dessa hade inte uppslutningen i Europa varit av den grad det är nu.  
 
Det verkar som det uppfattas att det finns en polaritet mellan traditionella föreningar och de som använder andra sätt, men det är ju tvärtom. Öppnar vi för funderingar på hur samverkan mellan alla delar av släktforskarrörelsen kan bli möjlig i en framtida värld, så stärker vi ju förbundet, inte tvärtom, som det finns risk för om vi stelbent hävdar den traditionella föreningsstrukturen som den enda saliggörande.  Varför är det omöjligt att tänka i nya banor, är det för att släktforskare är vana att arbeta i det förflutna? Det kan ju inte vara fel att åtminstone försöka tänka nytt, tänka utanför de snäva ramar vi har idag. Sedan kan det hända att vi inte hittar lösningen direkt, men den som inte försöker, lyckas inte heller med att nå framtida framgångar.

[Sari Wilhelmsson]

Ingen som kan ge något svar på mina tidigare frågor angående Rötters vänner? Jag vill veta, om jag ska bli medlem där, om allt verkligen står rätt till?
 
Med vänlig hälsning Sari

[Kristina Gunnarsdotter]

Sari
 
Man måste skilja mellan förening och förbund. Ett förbund är en sammanslutning av föreningar. Enskilda personer är normalt inte medlemmar i ett förbund.
 
Rötters vänner är ingen förening. Du stödjer med en peng och får lite förmåner.

[Sari Wilhelmsson]

Hej Kristina och tack för ditt svar.
Dessvärre stämmer detta inte, Rötters vänner kallar sig vänförening till Rötter. Länk kommer återigen. Till Wiki Rötter.  
Har tryckfelsnisse varit framme? Bättre att formulera om det hela till att vara en prenumeration. Aningen vilseledande blir det annars.  
 
http://www.genealogi.se/wiki/index.php/R%C3%B6tters_V%C3%A4nner