Äldre inlägg (arkiv) till 04 juli, 2014

[Jonas Magnusson]

Jag undrar vad som är källan till notisen på Rötters nyhetssida om KB's digitalisering?
 
 
 http://www.genealogi.se/123-nyheter/2013/1015-kb-s-aeldre-boecker-kan-bli-e-boecker
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_magnusson 2014-01-18 18:55)
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_magnusson 2014-01-18 21:44)

[Claes-Göran Magnusson]

Jag förmodar att det mesta kommer från en artikel i Computer Sweden (som jag tipsade om). Du kan nog finna mer info på ex. Libris-bloggen.

[Jonas Magnusson]

Jo, jag har läst den artikeln. Men jag hittar inte mycket info på KB's sidor. Det står till exempel inget om det i Riksdagens regleringsbrev som nyligen gått ut till KB.

[Daniel Berglund]

Det är kanske detta som avses i så fall:
http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2013/E-bocker-tillgangliga-via-Libris/
 
men tittar man i propositionen (2013/14:3, Läsa för livet) ser det inte så spännande ut:
 
9.2  Stöd till digitalisering av förlagens äldre titlar
Regeringens bedömning: Det stöd till digitalisering av förlagens äldre  
titlar, så kallad backlist, som införts under 2012 och 2013 bör fortsätta.  
De tidsbegränsade medel som avsatts för detta stöd bör också under 2014
användas för ändamålet.

[Ingrid Norberg]

Här finns regeringens beslut:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/71/22/2480240f.pdf

[Jonas Magnusson]

Jag tror att det är frågan om ett missförstånd. Det är inte frågan om att digitalisera historiskt material.
 
Det står väl ingenstans att det rör sig om litterattur där upphovsrätten gått ut?
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_magnusson 2014-01-18 21:11)

[Carl Szabad]

Att upphovsrätten ska ha gått ut är nog underförstått. Varför ska man skanna material som man sen inte har rätt att publicera på nätet? I Computer Swedens artikel står det dessutom särskilt att upphovsrätten ska ha gått ut.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2014-01-19 11:37)

[Jonas Magnusson]

Visst står det så i artikeln, men det tror jag inte stämmer...jag har skrivit och frågat.
 
Om man kikar här ser man formuleringen Särskilda insatser görs 2014 för stöd till evenemang i bokhandeln och stöd till digitalisering av förlagens äldre titlar. Dessa äldre titlar är då, om jag förstår saken rätt, titlar som är såpass gamla att de inte finns i digitalt format, låt säga 90-tal och tidigare. Detta är då ett led i arbetet att göra fler titlar tillgängliga som e-böcker.
 
Kungliga biblioteket tillförs 2 miljoner kronor för att inleda en försöksverksamhet med att förmedla och tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris.

[Carl Szabad]

Du tror inte det stämmer, men jag tror ändå att KB tänker följa lagen.

[Jonas Magnusson]

Det handlar ju inte om något lagbrott? Bibloteket tillgängliggör e-böcker och förlagen får ersättning.

[Carl Szabad]

I så fall är det luddigt formulerat. De e-böcker biblioteken tillhandahåller åt sina läsare är producerade av förlagen, som har upphovsrätten, inte Kungliga biblioteket. KB kan inte styra upphovsrättsinnehavarna i den frågan, bara hjälpa till med servicen om så önskas.

[Jonas Magnusson]

Man kan ju använda ekonomiska styrmedel som t ex anslag från Riksdagen.
 
Men vi behöver ju inte sitta och spekulera, jag delger KB's svar när jag får det. Jag kanske har fått det hela om bakfoten!

[Jan Jutefors]

Det finns ett projekt på KB, där de tillhandahåller äldre böcker som pdf, om man betalar för det. Det kostar 3 kr/sida plus 100 kr.

[Barbro Stålheim]

Vår redaktör Maria var på KB i fredags för intervju. Maria planerar, om jag har förstått det rätt, något om detta i kommande nr av Släkthistoriskt Forum.

[Jonas Magnusson]

Efter lite påstötning så fick jag idag svar från KB angående artikeln i Computer Sweden och notisen här på Rötter:
 
KB har tyvärr inte fått några extra medel för att digitalisera svensk litteratur där upphovsrätten har gått ut. Det måste ha blivit någon missuppfattning.
 
Jag mistänker att ihop med följande:
E-böcker tillgängliga via Libris
 
KB får i uppdrag att inleda försökverksamhet.
 
I propositionen Läsa för livet har KB fått uppdraget att inleda försöksverksamhet med att förmedla och tillgängliggöra e-böcker via Libris.
 
Uppdraget är finansierat med 2 miljoner kronor i särskilda medel.
Främja läsandet
 
Torsdagen 26/9 presenterade kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth propositionen Läsa för livet. Propositionen innehåller flera förslag som ska främja ökat läsande och stärka litteraturens och upphovsmännens ställning. Alla i Sverige ska få möjlighet att utveckla en god läsförmåga, sa kulturministern på en pressträff på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.
 
De nationella målen är att läsförmågan ska förbättras jämfört med idag, att fler regelbundet ska ta del av fack- och skönlitteratur samt att kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhället.
 
I propositionen ger regeringen ett nytt uppdrag till KB, att inleda försöksverksamhet med att förmedla och tillgängliggöra e-böcker via nationella katalogen, Libris. Regeringen tillför också 2 miljoner kronor i särskilda medel för det uppdraget. Sveriges kommuner och landsting, SKL, får samtidigt uppdraget att förhandla med upphovsrättsorganisationerna kring e-boksfrågan.
 
Jag är lessen för att du fick vänta så lång tid på detta svar, hoppas att det har varit till någon hjälp.
 
 
Med vänliga hälsningar
Torsten Johansson
 
Enhetschef
Enheten för dagstidningar
Biblioteksavdelningen
Kungliga biblioteket

[Lars Ohlsson]

En korrigering av ovanstående inlägg.
Det pengar som både Torsten Johansson och kulturministern talar som extra tillförda medel i budgeten för läsfrämjande åtgärder är inga nya pengar Summan har tagits i från studieförbundens pengar där de användes till läsfrämjande åtgärder.  
Detta fick kulturminister mothugg på redan under bokmässan i Göteborg och var tvungen att erkänna att det inte vara nya pengar i budgeten utan något som hon tagit för att omfördela på annat sätt.
Vänligen
Lars Ohlsson

[Leif Gson Nygård]

Hur som helst: Åtgärderna för att öka läsandet är viktig. Det kan också ses mot bakgrund av att försäljningen av allmänlitteratur minskade med 20% mellan 2007 och 2012. I allmänlitteratur ingår skönlitteratur, barn- och ungdomsböcker och faktaböcker. (Källa: Nerikes Allehanda måndag 24 februari 2014, s 10).
 
/Leif Gson Nygård

[Jonas Magnusson]

Nu är notisen på Rötter korrigerad, bra det, även om det inte framgår att den har korrigerats.

[Claes-Göran Magnusson]

Angående kändisars anor undrar jag om man kanske skulle använda ett regelrätt släktforskningsprogram istället för som nu, en vanlig webbsida eller PDF, för att presentera släktsammanställningarna. The Next Generation of Genealogy Sitebuilding (TNG) har nyligen kommit med version 10, med bl.a. responsiv design och ett avancerat behörighetssystem. Jag tror att dessa webbaserade program nu t.o.m. är redo för inmatning/editering via webben, och inte bara via import av GEDCOM-filer. Med behörighetssystemet (i TNG) skulle man nog kunna delegera administrationen av antavlorna m.m. så att webbredaktören själv slipper sköta detta.

[Mats Ahlgren]

Årsboks-sök är en fantastisk resurs, framtagen med stöd från Rötters vänner.
 
Men den är bara uppdaterad till 2005 års årsbok. Enligt tidigare information skulle uppdatering av senare årsböcker ske under vintern, så när nu sommaren är här så undrar jag hur det går?

[Ann-Mari Bäckman]

Jag skulle vilja lämna synpunkter på omslaget på Sveriges Dödbok, den nya. Hade man inte kunnat komma på ett mer tilltalande omslag än detta spöklika med ett kranium av någon slags apa? Hur hade man tänkt när man valde detta motiv?
 
Ann-Mari
 
(Jag visste inte var jag skulle placera dessa synpunkter)

[Carl Szabad]

Hur gör man döden tilltalande? Dödskallen är en central symbol för döden sedan årtusenden tillbaka. Den mosaik som fått illustrera den här versionen av Sveriges dödbok kommer från Pompeij och är alltså bortåt 2000 år gammal. Och den föreställer alltså ett människokranium och inget annat.

[Ann-Mari Bäckman]

Jag kan inte hjälpa det, men jag tänker inte på mina avlidna, nära och kära som skelett (kranium), utan jag ser dem framför mig, som de såg ut i livet. Därför skulle det ha varit hedrande för dem, om man valt något annat på omslaget eller åtminstone valt att förminska kraniet och ha 6:an som den mest synbara, precis som på Sv. Dödbok 5.

[Carl Szabad]

Det skulle förmodligen se lite underligt ut om man hade bilder av levande människor på omslaget. Och ver 5 har ju också en omslagsbild som illustrerar döden.

[Christina Skagerborg]

Hej!
Det finns många olika typer av symboler för döden. Några har som syfte att skrämma, andra att trösta eller ge möjlighet till eftertanke. Jag håller med Ann-Mari om att bilden är lite hård och i detta sammanhanget skulle andra symboler förmodligen passat bättre.  
 
Christina

[Ann-Mari Bäckman]

Carl, jag menade inte att man skulle ha bilder på människor på omslaget, men kanske någon mjukare bild, inte denna groteska dödskalle.

[Mats Ahlgren]

Istället för en från Pompeij, varför inte en från Mexiko?  
 
Fast det är ju alltid insidan som räknas, utanpåverket har ju knappast påverkan på allt det fantastiska vi finner innanför skalet.
 
 

[Rune Johansson]

För mig ger bilden också olustbetonade känslor. Frithiof Dahlby i boken Symboler och tecken skriver att döden framställs i symbolisk gestalt först på 1400-talet. Före denna tid föreställer skelettlika gestalter inte Döden utan vissa döda (K?nstle)
 
Jag tycker att timglaset hade passat bättre som symbol. Timglaset blev vanlig symbol på 1700-talet
 
Rune Johansson

[Kristina Gunnarsdotter]

Jag håller med Ann-Mari. Omslagsbilden är obehaglig.
 
Den kunde möjligen passa till ett verk om synen på döden genom tiderna, i olika kulturer etc.
 
Man måste inte ha någon bild alls. Bra text räcker långt.

[Helene Jorsell]

Vilka andra symboler hade passat bättre? Precis som Carl skriver här ovan har dödskallen varit en central symbol för döden sedan årtusenden tillbaka. Vi reagerar för att vi står inte döden lika nära som människor tvingades att göra förr. Vi tycker att det är konstigt när vi läser i kyrkoarkivalierna hur torparparet får tre döttrar där alla döps till Anna Carolina därför att de första två avled i späd ålder. Vi förstår helt enkelt inte hur de kände och resonerade. Döden är sällan vacker och varför glorifiera den när våra anfäder inte gjorde det samtidigt som den var en stor del av deras liv, deras vardag.